Nynäs. Miljö. 148 Nynäs, Nyköpings kommun

Transkript

1 148 Nynäs, Nyköpings kommun orangeriet från nordväst. Nynäs nynäs 1:2, bälinge socken, nyköpings kommun. fråga om byggnadsminnesförklaring har väckts. Vid Nynäs finns ett orangeri som när det var nytt 1907 kallades för växthus. Växthuset hade ritats av Isak Gustaf Clason. Herrgården, som ägs av Södermanlands läns landsting och Statens Konstmuseer, är museum. Miljö Orangeriet i parken ligger sidoordnat i förhållande till huvudbyggnaden. Parken består i huvudsak av gräsmattor och stora träd. Det finns även enstaka blomsterrabatter. Orangeriet ä ekonomisk karta från 1950-talet. karta över nynäs orangeriet är den mörka rektangeln strax nedanför mitten till vänster. bild ur wachtmeister, 1986.

2 Nynäs, Nyköpings kommun 149 Historik En växthusbyggnad nämns för första gången när Conrad Gyllenstiernas änka Eva Lewenhaupt betalade en kakelugnsmakare för att mura en kakelugn i drivhuset. Hon var ägare till Nynäs fram till Vid bouppteckningen efter Beata Gyllenstierna 1745 nämns inget om drivhuset, däremot nämns ett antal trädgårdsredskap, melonglas och nio drivbänksfönster. Melonglasen kunde se ut som klockor eller små kvadratiska växthus med en knopp eller handtag på toppen och var inte större än att de kunde placeras över en enstaka planta som behövde skyddas lite extra. I ett inventarium från 1768 nämns en trädgårdsbyggning med ett sängställe i kammaren. Om trädgårdsbyggningen innehöll något orangerirum framgår inte. Under perioden sprängde man bort en bergsknalle framför byggnaden. Stenen tillvaratogs och användes bland annat till att bygga terrasserna nedanför orangeriet. På en ritning över Nynäs från 1793 finns ett orangeri av sten inritat på ungefär den plats som det nuvarande orangeriet ligger. Carl Göran Bonde, som var ägare till Nynäs , lät bygga ett nytt orangeri som värmdes av en ångpanna i koppar samt inrätta en icke obetydlig anläggning för vindrufvor. Han lät också anlägga en stor fruktovan: det helt nybyggda orangeriet sett från söder. bild ur svenska slott och herresäten, till höger: vy över nynäs med orangeriet i förgrunden. foto ab flygtrafik, trol tal. bild ur slott och herresäten i sverige 1968.

3 150 Nynäs, Nyköpings kommun trädgård med närmare 300 fruktträd på 4 tunnland. Vid Nynäs fanns under hans tid även så kallade drivkurer och 44 stora och 26 små bänkfönster. I orangeriet fanns 4 lagerträd, 5 mullbär, 12 fikon, 66 äkta och 20 oäkta pomeranser, 8 citron och limonträd, 2 aloe, 2 myrten, 4 cypresser, 5 oleander samt 184 olika växter i krukor. I bouppteckningen efter Eva Gripenstedt 1887 nämns 4 stora lagrar, 30 träd i baljor och 570 olika växter i krukor. I samma bouppteckning nämns även en grupp ny hålländska växter vilket innebär att växterna hade sitt ursprung i Australien eller möjligen Nya Zeeland. Om sommaren brukade man placera lagerträden och de största orangeriväxterna vid huvudbyggnaden. Det var bland annat för att kunna husera de fyra stora lagerträden som man beslutade sig att uppföra ett nytt orangeri i början av 1900-talet. Vid det här laget hade träden hunnit växa sig fem meter höga. Orangeriet ritades av Isak Gustaf Clason i samarbete med trädgårdsdirektören A. Medin från Stockholm som tekniskt sakkunnig. H.F. Remper Mekaniska Verkstad i Göteborg levererade värmesystemet. Orangeriet började byggas 1906 och stod klart året därpå. Den totala kostnaden för orangeriet blev drygt kronor vilket var en stor summa vid den här tiden. Orangeriet, eller växthuset som det kallades på Clasons ritningar, bestod av fem avdelningar. Mittrummet var avsett för vinterförvaring av de fyra stora lagerträden. På södra sidan fanns åt öster ett varmrum och ett tempererat rum för odling av olika sorters krukväxter och blomsterlökar samt åt väster ett rum för persikor och ett för vindruvor. I ett av dessa rum odlades även fikon. Mot norr fanns arbetslokaler och förråd. Nedanför terrassen byggdes en terrass för drivbänkar. När odlingen i bänkgården var som störst innefattade den ca 400 bänkfönster. Nedanför terrassmuren odlades tomater och söder därom låg sparrissängar. Trädgårdslagerträden uppställda vid orangeriets norra fasad. nma.

4 Nynäs, Nyköpings kommun 151 transport av ett av lagerträden med en traktor som köpts in på 1930-talet. för att kunna plantera om de stora lagerträden var de tvungna att bygga en ställning för att hissa upp trädet och plocka bort den stora träbaljan underifrån (bilden nedan). foton: robert lexell, 1930-talet. nynäs gårdsarkiv. mästaren J.A. Lindmark bodde vid denna tid i en lägenhet i det gamla brygghuset där även trädgårdsdrängarna hade ett rum noteras att växthusdelarna i orangeriet fick skuggskärmar av duk och att man köpte in benmjöl till vinkasten och blod till lagerträden. Förutom den ordinarie trädgårdsmästaren anställdes år 1916 en orangör, dvs en orangeriträdgårdsmästare. Han hette Robert Lexell och har även dokumenterat arbetet i orangeriet med foton. När den ordinarie trädgårdsmästaren slutade fick han senare även tjänsten som trädgårdsmästare vilken han innehade fram till De stora lagerträden flyttades varje sommar ut och ställdes framför slottet. Senare placerades de även vid sydgaveln. På sommartid skulle trädgårdsdrängarna se till att lagerträden såg snygga ut genom att plocka bort gula löv ett arbete som de avskydde. Under Alfred Gripenstedts tid på Nynäs var inte längre odlingen för hushållets behov det primära utan man odlade i första hand för försäljning. Detta gällde även de vindruvor, persikor och fikon som odlades i orangeriets växthusdelar. I växthuset odlades även bland annat krysantemum som krukväxt hade de gamla lagerträden blivit för stora för orangeriets övervintringsrum och Alfred Gripenstedt försökte sälja dem först till Helge Axelsson Johnsson på Berga och sedan till Stockholmsutställningen. Lagrarnas vidare öden är okända. De försvann dock från Nynäs. I mitten av 1930-talet fanns det förutom trädgårdsmästaren två trädgårdsdrängar. Före 1927 hade de varit fyra. De

5 152 Nynäs, Nyköpings kommun två drängarna hade vakten i växthuset varannan vecka och skulle då ansvara för temperaturen genom att elda, sköta regleringen av ventiler och täcka glastaken med luckor på vinternätterna. Värmepannan eldades med ved. Den första brasan tändes fyra på morgonen och den sista vid midnatt. På vintern stod drängarna i den kalla kvarnen och banade vassmattor till drivbänkarna. På 1950-talet gav fikonträdet i växthuset mellan och fikon om året. De såldes i först för 5 öre styck på torget i Tystberga men senare började man istället sälja till nk i Stockholm och fick istället 25 öre styck. Efter några år hade priset fördubblats. Den kommersiella trädgårdsodlingen lades ned någon gång på 1960-talet. Efter det att hela Nynäs hade övertagits av Södermanlands läns landsting och Statens konstmuseer 1985 beslöt man att rusta upp orangeriet. Renoveringen utfördes Arkitekt var Peter Kark arkitektkontor. orangeriet från sydost med terrassen i förgrunden. orangeriets västra gavel.

6 Nynäs, Nyköpings kommun 153 Orangeriet används idag som café och restaurang. I den nordöstra delen finns en liten butik. Byggnadsbeskrivning Orangeriet är murat i tegel och har en sockel av sten. Fasaderna är spritputsade och gula. Lisener och fönsteromfattningar är vita. Mittdelen har ett säteritak med tältform med avfasade hörn och utsvängda nederdelar. Detta tak är täckt med svarta glaserade takpannor och har svarta plåtavtäckningar. Pulpettaken norr om växthusdelarna är täckta med svart plåt. Glaspartierna har en bärande stomme av galvaniserade rektangulära järnbalkar. Glaspartierna är av mörkbruna aluminiumprofiler. Vid ombyggnaden byggdes tre toaletter och en städskrubb in i den västra delen av det västra växthuset. De före detta växthusdelarna har ett gjutet betonggolv belagt med kvadratiska grå betongplattor. Glastaken skuggas invändigt med elmanövrerade skuggardiner. Öppningsbara fönster finns i den övre delen av glastaket och i framkanten. Endast en järnkamin finns kvar av den ursprungliga uppvärmningen. Den står vid det stora övervintringsrummets östra vägg. Byggnaden värms idag av elradiatorer. I orangeriet finns ett fikonträd och en yuccapalm i runda träbaljor, en vinranka i en kvadratisk trälåda och två agaver i krukor förutom ett antal pelargonior och mindre växter i krukor. Planteringar har också gjorts i de gamla vattenkaren som finns i växthusdelarna intill övervintringsrummets vägg. I det rum som idag används som butik finns triangulärt formade bleckplåtar i rummets båda fönster mot norr för att avleda fukten från fönstren. Detta innebär att även detta rum kan ha använts för övervintring för i första hand lövfällande växter som inte kräver så mycket ljus under vintervilan. den östra växthusdelen sedd mot öster.

7 154 Nynäs, Nyköpings kommun ovan till vänster: droppbleck i ett av fönstren i nordöstra delen av orangeriet. ovan till höger: ett bärbart växthus som tillhört handelsträdgården till vänster: plan över orangeriet med söder uppåt. peter kark arkitektkontor ab, kopia på nynäs slott. I butiksrummet står också ett bärbart litet växthus som under handelsträdgårdens tid användes för att transportera frostkänsliga krukväxter till torget vintertid. Värden Orangeriet har till stora delar behållit den form som det hade när det uppfördes efter Clasons ritningar. Växthusdelarna genomgick en total modernisering vid ombyggnaden 1987 vilket innebar att känslan av att befinna sig i ett gammalt växthus har gått förlorad eftersom odling inte längre är möjlig i växthusrummen på samma sätt som det ursprungligen var tänkt. Nutida krav på minimalt underhåll har dock tillgodosetts. Orangeriet är värdefullt enligt följande kriterier ur kulturhistorisk synvinkel: Dokumentvärde: arkitekturhistoriskt värde. Upplevelsevärde: arkitektoniskt och miljöskapande värde samt symbolvärde. Växthuset tillmäts särskilt kulturhistoriskt värde (Grupp I).