Söder 60:5, Sockerbruksgränd

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Söder 60:5, Sockerbruksgränd"

Arne Lindberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Antagen av BMN: Dnr: 10BMN376 Laga kraft: Handläggare: Sari Svedjeholm Söder 60:5, Sockerbruksgränd Detaljplan för bostäder Gävle kommun, Gävleborgs län FYSISK PLANERING Bygg & Miljö Gävle, Gävle Besöksadress Kyrkogatan 22 Tfn (vx)

Detaljplan för bostäder Gävle kommun, Gävleborgs län FYSISK PLANERING Bygg & Miljö

2 Dnr: 10BMN376 Sid 2 (8) PLANBESKRIVNING Planens syfte och huvuddrag Detaljplanen upprättas i syfte att möjliggöra en delning av fastigheten Söder 60:5. Fastigheten används idag som två tomter med separata infarter och parkeringslösningar. Bebyggelsen ligger inom riksintresseområde för kulturmiljövård. I samband med upprättandet av detaljplanen kommer skydds- och varsamhetsbestämmelser införas för byggnaderna för att säkerställa dess kulturmiljövärden. Enligt Gävle kommuns lokala miljömål, beslutade i kommunfullmäktige , gällande miljömålet God bebyggd miljö skall kommunen skydda värdefulla kulturmiljöer. Förenligt med 3, 4 och 5 kap MB Riksintressen Planområdet omfattas av riksintresseområde för kulturmiljövård, Gävle centrum X800. Värdena utgörs av den äldre småskaliga trähusbebyggelsen med en tomt-, gatu- och byggnadsstruktur som har medeltida anor. Gatorna är mestadels kullerstensbelagda och tomterna är små. Befintliga byggnader bör inte rivas och vid ombyggnation och underhåll ska det ske på ett för byggnaden traditionellt sätt. Miljökvalitetsnormer Inga miljökvalitetsnormer påverkas. Plandata Lägesbestämning Planområdet ligger på Söder i kvarteret Krampesillen 1, öster om S Kungsgatan. Areal Planområdet omfattar fastigheten Söder 60:5 med en storlek av 756 m 2. Markägoförhållanden Fastigheten är privatägd. Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer I Översiktsplan för Gävle stad är området utpekat som ett värdefullt område ur kulturmiljösynpunkt och ingår i riksintresse Gävle centrum. Föreslagen detaljplan strider inte mot översiktsplanens intentioner. 1 Krampesill är en gammal benämning för konserverad sill.

I samband med upprättandet av detaljplanen kommer skydds- och varsamhetsbestämmelser införas för byggnaderna för att säkerställa dess kulturmiljövärden.

3 Dnr: 10BMN376 Sid 3 (8) Detaljplaner För området gäller detaljplan fastställd den 1 mars Fastigheten är utpekad för bostadsändamål med fristående eller kopplat byggnadssätt. Den västra delen av fastigheten är reglerad för uthus men som idag utgör bostäder. Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplanen bedöms inte medföra negativ miljöpåverkan vilket föranleder upprättande av miljökonsekvensbeskrivning. Förutsättningar och förändringar Natur Fastigheten är liten, endast 756 m 2, och upptas till största del av byggnader och utrymme för biluppställning. En mycket stor och gammal lind är ett karaktäristiskt element för tomten och bör bevaras. Befintlig bebyggelse På tomten finns totalt tre byggnader varav de två äldsta troligen är från talets början. Den senaste byggnaden är uppförd på 1980-talet. De två äldre byggnaderna har även byggts ut med sammanbyggda carport och garage. För

Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplanen bedöms inte medföra negativ miljöpåverkan vilket föranleder upprättande av miljökonsekvensbeskrivning.

4 Dnr: 10BMN376 Sid 4 (8) byggnaderna införs skydds- och varsamhetsbestämmelser i syfte att bevara de karaktärsdrag och kulturmiljövärden som de besitter. Byggnad 1 Stora huset Utgör det största huset på fastigheten och troligen även det äldsta. Den har byggts ut i olika omgångar både genom förlängning (1845), påbyggnad av övervåning (1845), veranda (1912) och garage (1991). Byggnaden har en huggen stensockel och fasader med indelning av liggande och stående fasspontpanel i grå kulör. Taket består av falsad plåt. Byggnaden har på senare tid dekorerats med detaljer på skärmtak ovanför dörrar. Skydds- och varsamhetsbestämmelser för byggnaden (q och k 1 ): Byggnaden regleras med bestämmelse om att taket ska vara av röd eller svart falsad plåt. Byggnaden får inte rivas eller ändra utformning. Listverk, fasadindelning med liggande och stående fasspontpanel ska bevaras liksom fönstren. Garagets utformning är väl anpassat till byggnadens utseende och upplevs som en del av bostadshuset. Byggnad 2 Gårdshuset Ursprungligen har byggnaden fungerat som en gårdsbyggnad som omvandlats till bostadshus. Omvandlingen inleddes med inredning av tvättstuga (1907), ombyggnation till bostad med tillbyggnad av trapphus (1909), inredning av vind och takkupor (1910), höjning av vindsvåning (1915) och indelning till fyra bostadslägenheter (1978). Byggnaden har ett liknande utseende som det stora huset med huggen stensockel, fasader med indelning av liggande och stående fasspontpanel i grå kulör. Taket består av röd falsad plåt. En carport har sammanbyggts med gårdshuset Den har en enkel karaktär och samspelar i materialval och färgsättning med befintliga byggnader. Skydds- och varsamhetsbestämmelser för gårdshuset (q och k 1 ): Byggnaden regleras med bestämmelse om att taket ska vara av röd eller svart falsad plåt. Byggnaden får inte rivas eller ändra utformning. Listverk, fasadindelning med liggande och stående fasspontpanel ska bevaras liksom fönstren. Varsamhetsbestämmelse för carporten (k 3 ): Byggrätten för carport fastställs i detaljplanen. För att inte påverka gårdshusets proportioner genom att carporten förses med väggar anges att endast carport kan byggas. Fasaden ska ha en enkel karaktär och harmoniera med främst gårdshuset som den är sammanbygd med.

Den har byggts ut i olika omgångar både genom förlängning (1845), påbyggnad av övervåning (1845), veranda (1912) och garage (1991).

5 Dnr: 10BMN376 Sid 5 (8) Byggnad 3 Ateljéhuset 1983 revs ett uthus och ersattes av en ateljébyggnad. Byggnaden används som en bostad och är uppförd med souterrängvåning. Fasaderna är uppförda med fasspontpanel i grå kulör med indelning i liggande och stående panel genom listverk. Fönstersättningen och placeringen är av modernare karaktär. Taket utgörs av tegelimiterad plåt som vid framtida renovering ska bytas ut mot traditionellt material, se varsamhetsbestämmelse. Ateljéhuset är tillbygd med en inglasad veranda Varsamhetsbestämmelse för ateljéhuset (k 2 ): Fasaden ska ha en indelning i liggande och stående fasspontpanel med listverk. Kulören ska harmoniera med övriga byggnader inom planområdet. Taket ska bestå av antingen lertegel eller röd eller svart falsad plåt. Byggrätt för inglasad veranda fastställs i planen. För att inte påverka ateljéhusets proportioner genom att den glasade verandan förses med väggar anges att endast glasat uterum får byggas. Tomtavskiljare För att bevara karaktären av att planområdet utgörs av en sammanhängande tomt är det viktigt att staket eller plank inte uppförs i tomtgräns 2 efter en framtida delning av fastighet. Fastigheten används idag som två tomter med en buskplantering som visualiserar en tänkt fastighetsindelning. Ny bebyggelse Inga nya byggnader föreslås inom planområdet då den redan har en hög exploateringsgrad. Gator och trafik Planområdet utgörs av en tomt men används i praktiken som två tomter med egna infarter från Sockerbruksgränd. Parkering ska inrymmas inom kvartersmark. Teknisk försörjning Planområdet är anslutet till teknisk försörjning. 2 Avser tomtgräns mellan de två planerade tomterna.

Taket utgörs av tegelimiterad plåt som vid framtida renovering ska bytas ut mot traditionellt material, se varsamhetsbestämmelse. Ateljéhuset är tillbygd med en inglasad veranda 1987.

6 Dnr: 10BMN376 Sid 6 (8) Konsekvenser Detaljplanen innebär att fastigheten Söder 60:5 genom fastighetsreglering kan delas. För riksintresseområdet Gävle centrum är det betydelsefullt att den gamla tomtindelningen går att utläsa och därför har även en bestämmelse införts om att staket eller plank inte får uppföras som tomtavskiljare. För de två äldre byggnaderna har skydds- och varsamhetsbestämmelser införts i syfte att trygga de kulturhistoriska värden som de innehar. För senare tillkomna byggnader har varsamhetsbestämmelser införts i syfte att harmoniera med de äldre byggnaderna och utgöra en helhet tillsammans.

staket eller plank inte får uppföras som tomtavskiljare.

7 Dnr: 10BMN376 Sid 7 (8) GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Organisatoriska frågor Tidplan Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande och beräknas antas under andra kvartalet Preliminär tidplan: Samråd februari 2011 Utställning mars 2011 Antagande maj 2011 Genomförandetid Detaljplanen har fem års genomförandetid. Under genomförandetiden förutsätts att detaljplanen inte ändras eller upphävs. Om detta ändå skulle ske mot fastighetsägarens vilja har denne rätt till ersättning av kommunen för den skada man kan komma att åsamkas. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla med den skillnaden att skadeståndsanspråk inte kan resas mot kommunen om planen då skulle ändras eller upphävas. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning Med fastighetsbildning avses bland annat nybildning av fastighet, ändringar av fastigheters gränser, inrättande av gemensamhetsanläggningar och upplåtelse av servitut och ledningsrätter. Fastighetsbildningsåtgärder prövas i en lantmäteriförrättning av lantmäterimyndigheten i Gävle kommun. Detaljplanen medger en delning av fastigheten Söder 60:5, vilket lämpligen sker genom avstyckning. Fastighetsbildning ska ansökas och bekostas av fastighetsägaren. Fastighetsplan För fastigheten Söder 60:5 gäller enligt fastighetsregistret en av ålder bestående tomtindelning. Denna upphör att gälla när planen vunnit laga kraft.

Under genomförandetiden förutsätts att detaljplanen inte ändras eller upphävs.

8 Dnr: 10BMN376 Sid 8 (8) Illustration på föreslagen delning av fastigheten Söder 60:5. Ekonomiska frågor Planekonomi Kostnader som uppkommer i samband med planens genomförande, t ex fastighetsreglering, bekostas av fastighetsägaren. Ersättning Enligt PBL 14 kap 8 har fastighetsägare rätt till ersättning om det i detaljplanen meddelas rivningsförbud. Detta gäller om skadan är betydande i förhållande till värdet av berörd del av fastigheten. Om skyddsbestämmelser meddelas föreligger rätt till ersättning om skadan medför att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten. Krav på ersättning ska ställas till kommunen inom två år från den dag planen vinner laga kraft. I föreliggande fall bedöms det inte finnas rätt till ersättningar. Medverkande tjänstemän Detaljplanen har upprättats i samråd med Lena Boox, kommunantikvarie, Bygg & Miljö Gävle. Bygg & Miljö Gävle Petter Jonegård Planchef Sari Svedjeholm Planingenjör

Ersättning Enligt PBL 14 kap 8 har fastighetsägare rätt till ersättning om det i detaljplanen meddelas rivningsförbud.

Relevanta dokument

Norrtull 14:1 mfl, kv Ärlan

LAGAKRAFTBEVIS 2011-08-18 Byggnads- och miljönämnden Dnr: 11BMN28 Handläggare: Sari Svedjeholm Norrtull 14:1 mfl, kv Ärlan Detaljplan för bostäder Gävle kommun, Gävleborgs län Detaljplanen antogs av Byggnads-