TORSBY KOMMUN KV STÄDET 2 PLANERADE BOSTADSHUS GEOTEKNISK UTREDNING TEKNISK PM GEOTEKNIK. Örebro WSP Box Örebro

Transkript

1 TORSBY KOMMUN KV STÄDET 2 PLANERADE BOSTADSHUS GEOTEKNISK UTREDNING TEKNISK PM GEOTEKNIK Örebro WSP Box Örebro Lars O Johansson tfn; 010/

2 2 TORSBY KOMMUN KV STÄDET 2 PLANERADE BOSTADSHUS GEOTEKNISK UNDERSÖKNING TEKNISK PM GEOTEKNIK INNEHÅLLSFÖRTECKNING Text: 6 sidor 1. ALLMÄNT 2. PLANERAD BYGGNAD 3. UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR, REDOVISNING 4. TERRÄNG 5. JORDARTSFÖRHÅLLANDEN 6. GRUNDVATTENFÖRHÅLLANDEN 7. MARKMILJÖ 8. GRUNDLÄGGNING, REKOMMENDATIONER 9. DIMENSIONERINGSUNDERLAG 10. SCHAKTNING 11. FYLLNING OCH PACKNING 12. ÖVRIGA MARKARBETEN 13. KONTROLL GEOTEKNISK UNDERSÖKNING Se Markteknisk Undersökningsrapport - Geoteknik (MUR/Geo) upprättad av WSP HÄNVISNINGAR Dimensionering - EN TD Plattgrundläggning Schaktbarhet - Byggforskningsrådets rapport R130:1985 Jordens hållfasthet - Svensk Standard SS-EN ISO och :2004 Jordens benämning - Svensk Standard SS-EN ISO och :2004

3 3 1. ALLMÄNT På uppdrag av Torsby Bostäder har WSP Samhällsbyggnad upprättat Teknisk PM för dimensionering av grundläggning samt anvisningar vid markarbeten för rubricerat. 2. PLANERAD BYGGNAD Inom området planeras nya bostadshus i upp till 2 plan. 3. UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR, REDOVISNING Geoteknisk undersökning har utförts av WSP Samhällsbyggnad. Resultatet av undersökningen redovisas i separat Markteknisk Undersökningsrapport Geoteknik (MUR/Geo). 4. TERRÄNG Marknivån inom undersökningsområdet varierar ca 1 m från öst till väst. Från den västra delen av undersökningsområdet mot Röjdälven faller marknivån från ca +81 m till ca +72 m. Området utgörs till stora delar av trädgårdsmark som omger en grusad köryta. Mot Röjdälven i väst övergår marken i skogsmark. 5. JORDARTSFÖRHÅLLANDEN Nedanstående beskrivning av de geotekniska förhållandena görs utifrån bedömningar av undersökningar i enstaka punkter, vilka antas vara representativa för området. Avvikande geotekniska förhållanden kan dock ej uteslutas. Jorden utgörs överst av ca 0,2 m fyllning av mulljord, växtrester och sand, i en undersökningspunkt består dock fyllningen av 0,8 m sandig mulljord. Därunder följer sediment bestående av silt och/eller sand ned till 1 2 m under markytan, ev med inslag av lera. Lagret har mycket låg medelhög relativ fasthet, normalt fastare mot djupet. Under ovannämnda sedimentlager följer ett ca 1 m mäktigt lösare lager av silt och lera. Det har noterats att silten och leran kan förekomma varvat. I leran har en vattenkvot på 30 % och en konflytgräns på 40 % bestämts. Torrskorpan har även ha torrskorpekaraktär. Hållfasthetsbestämning på leran har tidigare utförts inom kv Hammaren norr om aktuellt område och där befunnits uppgå till minst 50 kpa. Under leran/silten följer silt och/eller sand med minst medelhög relativ fasthet. Utförda sonderingar har stoppat 3 5,5 m under markytan, i samtliga fall har stopp skett pga. jordens fasthet, dvs. ej stopp mot berg eller block.

4 4 6. GRUNDVATTENFÖRHÅLLANDEN Grundvatten har ej noterats vid provtagningen. Med stor sannolikhet ligger dock grundvattennivån inom området i nivå med Röjdälven. Uppgifter om Röjdälvens vattennivåer har ej inhämtats, men enligt grundkarta ligger vattennivån kring ca +72, vilket är ca 9 m under marknivån inom området. Röjdälven är dock uppdämd inom området och norr om dämningen ligger vattennivån ca 10 m högre, dvs. nära i nivå med markytan. Sannolikt ligger dock grundvattennivån inom området någonstans mellan dessa nivåer, dvs. ca 5 m under markytan. 7. MARKMILJÖ Separat miljöteknisk markundersökning har utförts av WSP inom området. I undersökningen har även ingått mätning av markradonhalter. Resultatet av undersökningen redovisas i separat rapport daterad GRUNDLÄGGNING, REKOMMENDATIONER Planerade byggnader bedöms kunna grundläggas med platta på minst 0,3 m packad fyllning på förekommande oorganisk jord. Högre grundtryck kan tillåtas om grundläggning sker på det undre fastare lagret, detta skall dock ställas mot ökad schaktvolym samt risken för inträngande grundvatten. Som alternativ till att grundlägga på större djup kan det lösare sedimentlagret skiftas ur och ersättas med bergkross som packas. All grundläggning skall utföras tjälsäkert, där förekommande jorden är att betrakta som mycket tjälfarlig. 9. DIMENSIONERINGSUNDERLAG Dimensionering sker enligt SS-EN Grundkonstruktionerna är att hänföra till Geoteknisk kategori (Gk2). Vid plattgrundläggning enligt kap. 9 sker dimensionering i brottgränstillståndet enligt IEG Rapport 7:2008 TD Plattgrundläggning ekv. 4.2 med följande parametrar; c d = 0 kpa γ = 19 kn/m 3 N cd = 19 N qd = 9,6 N γd = 5,5 Vid dimensionering utnyttjas φ k = 30.

5 5 I bruksgränstillståndet sker dimensionering genom sättningsberäkning. Sättningen beräknas enligt TD Plattgrundläggning kap Därvid används följande dimensionerande elasticitetsmodul, E d för den förekommande jorden samt fyllningen; Jord Fyllning enl. AMA Anläggning 13 CEB.212 Fyllning enl. AMA Anläggning 13 CEB.213 Sand och silt över nivå +81,0 Sand, silt och lera på nivån +80, ,0 Silt och lera på nivån +79, ,5 Silt och sand under nivån +79,0 E d 25 MPa 40 MPa 2 MPa 5 MPa 2 MPa 25 MPa 10. SCHAKTNING All förekommande mulljord skall grävas bort under byggnaden. Utskiftning skall ske inom en yta under grundläggningsnivån motsvarande figur CEB.2/1 i AMA Anläggning 13. Förekommande jord kan till största delen hänföras till schaktbarhetsklass 1. Schakt bedöms kunna ske med släntlutning 1:1. Då jorden till stor del domineras av silt kan jorden dock om den utsätts för regn, vibrationer eller annan störning lätt förlora hållfasthet. Slänter som skall lämnas blottade under längre tid skall därför skyddas. Entreprenören skall också anpassa släntlutningarna efter de aktuella förhållandena på platsen samt väderleksförhållanden. Schakt skall länshållas vid regn på så sätt att jorden på grundläggningsnivån ej luckras upp. Schakt bedöms ej komma att ske under grundvattenytan. 11. FYLLNING OCH PACKNING Fyllning för plattgrundläggning skall ske med minst 0,3 m krossat material enligt AMA Anläggning 13 CEB.212 eller CEB.213. Kapillärbrytande material får inräknas i lagertjockleken. Innan fyllning läggs ut skall schaktbotten täckas av geotextil av bruksklass N3 eller högre. 12. ÖVRIGA MARKARBETEN Förekommande jord kan hänföras till materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4 vid dimensionering av överbyggnad. Terrassen kan anses vara relativt dåligt dränerande, där sand förekommer förbättras dock dräneringsförhållandena. Förekommande jord bedöms ej som sättningsbenägen vid markuppfyllnad upp till 2,5 m.

6 6 Förekommande jord bedöms som stabil vid markuppfyllnad upp till 2,5 m vid plan markyta och ej i anslutning till schakter. Vid större markuppfyllnader belastning sker i anslutning till slänter skall samråd ske med geotekniker. Den förekommande jorden är mycket flytbenägen, varför denna måste skyddas från erosion både under och efter utförande. 13. KONTROLL Schaktbotten skall kontrolleras för att säkerställa att grundläggning ej sker på organisk jord. Före schaktning och packning bör syneförrättning gemensamt utföras av byggherren och utsedd entreprenör. Syneförrättningen utförs åtminstone på byggnader belägna inom 30 m från planerade byggnader. Örebro Lars O Johansson