Frågor för reflektion och diskussion

Transkript

1 Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller har mött? Hur tänker du kring pedagogens uppgift som tröstare och beskyddare under dagen på förskolan? På vilket vis kan vardagen organiseras så att pedagogerna kan fungera som en trygg bas? Vad behöver du som enskild pedagog erbjuda barnet för att kunna fungera som trygga basen? Har du exempel på när något barn inte har fått behovet av tröst tillgodosett? Hur blev det då? Kapitel 3, Pedagoger som anknytningspersoner Hur kan dagen organiseras för att barnen skall känna sig trygga med att så här gör vi på min avdelning? Känner du igen det som beskrivs om anknytningshierarkier? Kan du/ni minnas situationer då det blivit tydligt? Fundera kring hur man bäst kan tillmötesgå barnets behov av att få tröst av den pedagog som är bästa tröstaren för just det barnet. Behöver man gå tillväga på samma sätt med alla barn? I kapitlet skriver vi om allföräldraskapet. Hur tänker du kring förskolans och pedagogers betydelse som en del av allföräldraskapet? Hur kan det se ut i praktiken? I boken betonar vi vikten av att arbetslaget har en gemensam syn på det pedagogiska arbetet och på vad olika barn har för behov. Fundera, genom exempel från din utbildning/verksamhet, på hur pedagoger kan stödja varandra utifrån barnens behov. Har du också exempel på när det inte fungerat och barnet fått betala priset? 1

2 Kapitel 4, Tidig anknytning och senare utveckling Fundera över hur accepterat barns olika behov av tröst och beskydd är på din verksamhetsförlagda utbildning/avdelning. Finns det utrymme för att ta hand om barn på olika sätt? När anknytningssystemet aktiveras beter sig barnet, även på förskolan, i enlighet med sina tidigare erfarenheter. Känner du igen det? Kan du minnas hur du har reagerat? Pedagoger på förskolan kan erbjuda andra känslomässiga erfarenheter och dessa erfarenheter utmanar barnets inre arbetsmodeller. Har du något exempel då du eller någon annan pedagog kontinuerligt kunnat ge barnet nya erfarenheter som lett till en förändring. Hur blev det? Kapitel 5, Individuella skillnader Hur brukar du tänka och reagera inför barn som är mer ängsliga och klängiga än andra barn? Tänk på något eller några barn som visat ängslan och klängighet och fundera på vad ängslan skulle kunna bero på och hur man som pedagog kan hjälpa barnet att känna sig lugnare och tryggare? Hur kan du öka medvetenheten hos dig själv och i arbetslaget om barns olikheter, till exempel temperamentsskillnader och individuella behov av trygghet? I boken tar vi upp några olika faktorer som kan påverka barns behov av närhet och trygghet i förskolan. Kan du komma på flera och är det några av dem vi tagit upp som du inte tidigare tänkt på? Kapitel 6, Inskolning Hur ser inskolningsrutinerna ut på din avdelning/förskola? Hur resonerar ni när det gäller syftet med inskolning? Är det barnets behov som är i centrum för hur inskolningen läggs upp? Behöver man göra lika för alla barnen? Är det något i era rutiner som kan förändras utifrån kunskapen om små barns anknytningsbehov? Vad ska vara uppnått för att ett barn är färdiginskolat och känner sig trygg med minst en pedagog? Tänk på egna exempel där det fungerat väl samt exempel där inskolningen avslutats för tidigt. Vilken betydelse hade inskolningsrutinerna i de olika exemplen? Vilken betydelse hade pedagogen/arbetslaget? Vilken betydelse hade samarbetet med föräldrarna? Formulera gärna en egen checklista med punkter för att avgöra om barnet är färdiginskolat. 2

3 Varför behöver även barn som inte verkar reagera negativt på förskolestarten och separationen från föräldrarna en ordentlig inskolning? Hur man kan förklara och motivera detta för föräldrarna? Hur kan man se skillnad mellan vanlig oro och ovilja att bli lämnad på förskolan och tecken på att barnet inte känner sig tryggt i förskolan? Tänk tillbaka på inskolningar som varit svåra. Kan du i efterhand minnas tecken på att barnet inte känt sig tryggt i förskolan? Kan anknytningsteorin vara till hjälp för att förstå vad som kunde ha gjorts annorlunda för att underlätta för barnet? Kapitel 7, Överlämning Tänk på hur mötet mellan pedagoger och barn och deras föräldrar sker på din förskola och andra förskolor som du känner till. Vad är viktigt för barnet i dessa möten? Fundera på om ni utifrån kunskap om anknytningsteorin kan agera annorlunda för att mottagandet på morgonen ska blir ännu bättre? Hur ser mottagandet av barn som kommer tidigt och lämnas på en annan avdelning än sin ordinarie ut hos er? Vad kan göras för att underlätta för dessa barn och deras föräldrar? På vilket sätt är pedagogens närvaro viktig för att små barn skall återknyta kontakten med förskolan på morgonen och komma igång och leka och utforska förskolans material och samspela med andra barn? Hur kan ni göra för att hjälpa barnen att komma igång på morgonen på förskolan? Hur känner man igen barn som stänger av sitt anknytningssystem och vad kan man göra om man ser att detta händer? Hur ser era rutiner kring hämtning ut? Vad fungerar bra och vad fungerar sämre? Kan du tänka på något som skulle kunna förbättras så att barn och föräldrar känner att det blir en tydlig och trygg överlämning från förskolan till hemmet? Kapitel 8, Att tillgodose barns anknytningsbehov under dagen Vi har beskrivit hur man kan arrangera den fria leken för att anknytningsbeteendet inte ska aktiveras i onödan. Hur kan ni göra för att barnen ska få lekro? Vad ska man tänka på? 3

4 Barn har olika leklust. Har du exempel på hur man som pedagog kan väcka leklusten? Fundera kring dig själv och/eller din arbetsgrupp. Vilka lekar uppmuntras och förstärks och vilka tonas ner? Vilka lekar är viktiga för barnens utveckling och lärande? Små barn råkar lätt i konflikt. Har du något exempel på där ord inte har varit tillräckliga för att lugna och trösta barnen i olika situationer? Hur gjorde du istället och vad blev resultatet? På olika ställen i boken ger vi exempel på och skriver om att såväl positiva som negativa känslor smittar mellan barnen. Har du egna exempel? Har du exempel på hur känslor smittat mellan dig och barnet? Fundera på situationer av kontakt och samspel mellan barn. Hur kan man som pedagog stödja att positivt samspel och lek kommer till stånd och utvecklas? Kapitel 9, Ibland är vardagen lite mera komplicerad Det händer att någon i personalen är sjuk. Hur går det att planera för att dessa återkommande situationer blir så bra som möjligt för barnen? Fundera över de traditioner ni har på er förskola och den barngrupp ni har just nu. Vad kan barnen förstå och ha glädje av? Hur kan firandet se ut utifrån barnets perspektiv? Genomgående i boken poängterar vi relationernas betydelse mellan barn och pedagoger, men också mellan barn och barn. På vilket vis kan man stödja och så gott som möjligt göra det begripligt för barn när pedagoger slutar och när andra barn slutar på förskolan? Har du uppmärksammat att ett barn i sin lek uttryckt svåra saker som hänt. Har du kunnat hjälpa till? På vilket sätt? Vem kan ni som pedagoger resonera med och vända er till när det händer saker med eller kring barnen som ni märker påverkar dem negativt på förskolan och där ni behöver hjälp att fundera kring hur ni bäst kan stötta dem? 4

5 Kapitel 10, Sköra barn Har du erfarenhet av att det har varit svårt att få igång ett grundläggande samspel med något barn? Hur har det känts för dig? Vad gjorde du? Hittade du en framkomlig väg? Har du exempel på hur du eller någon annan kunnat hjälpa barn till ökad koncentration, till exempel genom att fullfölja en aktivitet. Hur gjorde du? Hur tänkte du? Har du mött något barn där du har behövt vara extra uppmärksam på vad som händer eftersom barnet själv inte signalerar om hjälp? På vilket sätt kan man stödja ett barn med sådana svårigheter? Många av de barn som vi i boken kallar sköra har svårt att leka med andra barn. Hur kan man hjälpa dem som inte kan leka eller de som tar för mycket eller för liten plats i leken? Kontakten med barnens föräldrar ser olika ut. Vilka möjligheter finns att ta särskilda hänsyn till föräldrars svårigheter när det gäller samarbetet kring barnet? Hur kan det se ut i praktiken? En del sköra barn och deras familjer har kontakter inom olika verksamheter. På vilket vis kan förskolan samverka med andra för att det ska bli så bra som möjligt för barnet? Hur kan man motivera en samverkan för föräldrarna? 5