Vad är psykisk ohälsa?

Transkript

1 Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för psykiatrisk diagnos. Att då och då uppleva nedstämdhet, psykisk olust eller rentav psykisk smärta är en del av livet, en del av att vara människa. Psykiska besvär innebär tillstånd av nedsatt välbefinnande i samband med psykisk obalans eller vid symtom som oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. De psykiska besvären kan i olika grad påverka funktionsförmågan. Känslomässiga reaktioner på en påfrestande situation kan ibland vara svårt att förstå och hantera även om vi vet att det är en del av livet. Man kan känna ledsenhet, sorg, rädsla, ilska, skam och skuld. Då är det bra att ha stöd i sin omgivning. Ibland räcker inte det och man behöver professionell hjälp för att förstå vad som händer och vad man själv kan göra för att komma igenom det som man ibland kan kalla livskris. Vanliga tillstånd av psykisk ohälsa är bl.a. stress, nedstämdhet, depression och ångest. 1

2 Stress Stress är en del av vår vardag. I situationer som kräver något extra av oss mobiliserar kroppen kraft och energi. Energimobiliseringen är en frisk och normal funktion i vår kropp och en förutsättning för vår överlevnad. Det är när kroppen inte får möjlighet att återgå till normal anspänningsnivå/återhämtning efter en stressepisod som vi kan få problem. Det finns förstås olika upplevelser av stress. Det kan vara en upplevelse av att jag inte räcker till, att jag har en deadline framför mig som jag upplever är svår att hinna till, att jag har en dålig ekonomi eller att jag står inför ett svårt samtal med min chef etc. Vid stress påverkas vårt nervsystem så att olika stresshormoner frisätts och mobiliserar kroppen, ex höjer hjärtfrekevens och blodtryck, ökar blodtillströmningen till våra muskler, andningen blir snabbare och ytligare m.m. Den här reaktionen handlar om att mobilisera energi i situationer då kroppen kräver mer bränsle. Hjärnan och kroppen ställer in sig på att kämpa eller fly. Stressreaktioner brukar vi kalla för kamp-flyktreaktioner. Ett annat reaktionssätt är att spela död. Vilket slår till när hjärnan bedömer att faran är så stor att varken flykt/ kamp hjälper. Det leder till stor trötthet, yrsel, låg puls och blodtryck. De flesta vill här dra sig tillbaks och isolera sig socialt. Vi blir här nedstämda och ibland deprimerade. Återhämtning och vila. Är två viktiga friskfaktorer. Gaspådraget i kroppen som uppstår under en stressreaktion är gjord för att aktiveras under en kort stund. Därefter behöver kroppen och hjärnan vila och återhämtning. Vi klarar av längre perioder med stress av olika typer utan att ta skada under förutsättning att vi får möjlighet till återhämtning i form av vila och sömn. Vilan kan vara aktiv såväl som mer passiv. Friskfaktorer som förebygger långvariga stressreaktioner är bland annat: - Vila och återhämtning - Rimliga krav och förväntningar på sig själv - Fysisk aktivitet - Tala med chefen om hur arbetet skapar stress - Socialt umgänge. 2

3 Depression Det vanligaste symtomet vid depression är nedstämdhet. Du kan känna dig tom och oinspirerad, ha svårt att finna glädje i vardagen. Man kan känna meningslöshet, till och med få tankar om döden eller att inte vilja/orka leva. Naturlig nedstämdhet har alla människor i korta perioder i sitt liv. Men om det håller i sig i en längre period och fördjupas kan nedstämdheten övergå till depression. Typiskt för depression är att man drar sig undan och grubblar vilket gör att man blir ännu mer deprimerad. Depression kan yttra sig på många olika sätt. Vanliga symtom är - Sorg - Skam, skuld - Ångest - Energibrist - Meningslöshet - Självkritik - Inte kunna glädjas över det du brukar tycka är roligt - Svårt att ta beslut - Ha självmordstankar eller tänka mycket på döden Sömnsvårigheter är vanligt. Det kan vara svårt att somna eftersom du ligger och grubblar. Sover oroligt eller vaknar tidigare än i vanliga fall. Koncentrationssvårigheter är också vanligt. Det kan leda till att den som har depression har svårt att ta till sig information och att man kan uppleva att minnet försämras. Kroppsliga symtom är också vanligt. Aptiten kan påverkas. Man kan få ont i kroppen, förstoppning, minskad sexlust och menstruationsrubbningar. 3

4 Friskfaktorer Det finns en del du kan göra för att mildra eller undvika depression. Det är extra viktigt att upprätthålla vardagsrutiner även om det känns tungt eller meningslöst. Ta upp nyttiga rutiner som om du levde ett liv utan depression. Försök göra det du brukar vara intresserad av eller sysselsätta dig med. Gör förändring genom att bryta dåliga vanor och ta ansvar för din hälsa Träffa människor du bryr dig om. Medveten närvaro och avslappningsövningar är också hjälpsamt. Arbetet är också en viktig del i vår hälsa. Att vara i ett sammanhang som ger mening och känsla av kompetens påverkar vårt mående positivt. Fysisk aktivitet är viktigt och det händer mycket i kroppen när vi rör på oss. Depressionen leder ofta till negativa tankemönster och koncentrationssvårigheter. Vid fysisk träning påverkas den del av hjärnan som styr detta. Fysisk aktivitet - Ökar specifika protein i hjärnan som deprimerade ofta har en lägre halt av. - Ökar självtilliten och självkänslan - Förbättrar minnet och inlärningsförmågan - Förbättrar sömnen - Ökar förmågan att känna glädje och lust 4

5 Ångest Ångest är en oroskänsla som är väldigt vanlig att känna. Förekommer vid nästan all form av psykisk ohälsa. Det kan kännas olika för olika människor. Det kan kännas som en stark känsla av oro i kroppen. Det kan vara en känsla att något dåligt kommer att hända. Ångest är kroppens alarmsystem som signalerar fara. Adrenalin pumpar ut i kroppen som reagerar med att förbereda sig för att slåss eller fly. Det kan vara flera saker som vi upplever farligt. Folksamlingar, öppna platser, stängda rum. Olika sociala situationer. Stå inför en publik. Även tankar på det vi är rädd för eller känner obehag inför gör så att kroppen reagerar kroppen. Det är oftast sådant som vi egentligen vet inte är farligt men kroppen reagerar och vi får ångest. Det kan leda till att vi blir rädd för upplevelsen av ångest. Symtom på ångest Ökad puls, yrsel, tryck över bröstet, rastlöshet, huvudvärk och svettningar är exempel på ångestsymtom. Vi andas ytligare och förstärker då ångestsymtomen. Vid panikångest sker detta väldigt snabbt. En del beskriver det som en blixt från en klar himmel. Man kan tro att man håller på att dö. Första gången är det vanligt att man tror det är hjärtinfarkt och uppsöker akutmottagningen. Man kan också ha en form av generell ångest. Då har man lätt för att oroa sig, är ängslig och försöker hela tiden få lugnande besked. Det kan påverka arbete, sociala kontakter mm. Oavsett vilken form av ångest man har så är det viktigt att lära sig och förstå att det inte är farligt. Att man kan hjälpa sig själv genom att stanna i känslan, andas hela andetag på ett lugnt sätt och succesivt få kroppen att förstå att känslan och situationen inte är farlig. Man fastnar inte i ångesten. Den förändras. Det som förstärker och vidmakthåller ångestbesvär är när vi börjar undvika eller fly det vi förknippar med ångest. Då signalerar vi till våra sinnen och kropp att det är farligt med dessa känslor. 5

6 Hur kan jag minska ångest och leva det liv jag vill leva tillsammans med de känslor jag har? Precis som vid depression är rutiner och att ta hand om sin fysiska hälsa viktig. Sova regelbundet Fysisk aktivitet på ett hälsosamt sätt. Träna avspänning och medveten närvaro Socialt umgänge Minska intag av kaffe, nikotin och alkohol Genomskåda de undvikandestrategier du har Istället för att följa impuls att fly eller undvika kan du stanna upp och lägga märke till vad som händer i kroppen, med tankarna och impulserna på ett nyfiket sätt. Få tillgång till det du vill utifrån vad som är viktigt för dig och låta det vara vägledande för hur du agerar. 6