Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Transkript

1 Hälsa, mat och rörelse för våra små Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 1

2 En hälsofrämjande förskola Det friska är i fokus. Arbetet utgår från att stärka skyddsfaktorer. Lusten att lära är starkt kopplad till hälsa och välbefinnande. 2

3 Mat inte bara näring Social funktion Kultur/religion Trygghet Gemenskap Maktmedel Tröst/fiende TN/SLL

4 Barn och vuxna mår bra av att äta regelbundet att äta mycket kolhydrater, frukt och grönsaker att begränsa mängden mättat fett att äta litet av sådant som innehåller mycket socker och fett men lite näring 4

5 Vad är bra mat? Ingen mat är dålig! Det hela beror på hur ofta och hur mycket man äter av olika livsmedel All mat är bra mat i rätt proportioner Det handlar om balans mellan olika livsmedelsgrupper 5

6 Alla måltider är viktiga på olika sätt Näring Ork hela dagen Hunger och mättnad 6 TN/SLL 2005

7 Frukost och mellanmål Byggstenar för en bra frukost och mellanmål TN/SLL

8 Tallriksmodellen 8

9 Grönsaker och frukt Grönsaker kan man behöva lära sig att tycka om smakar varken sött eller fett Servera någon grönsak till alla måltider helst flera Låt flera sinnen vara med - färg, form, smak och konsistens Servera igen och igen och igen 9

10 Dryck Lättmjölk och/eller vatten som måltidsdryck Vatten släcker törsten mellan måltiderna Saft, juice och läsk är fest 10

11 Det lilla extra. Exempel för en 1-2 åring/vecka - 2 glas saft - 1 skiva rulltårta - 50 g smågodis (ej choklad) 11

12 Det lilla extra. Exempel för en 2-5- åring/vecka - 1minipåse chips (40 g) - 1 bit tårta (ca 75 g) - 1 läsk (33 cl) - 1 isglass 12

13 Lördag hela veckan.? Förskolan inte alls???? Föräldrarna och det lilla extra Utflyktsmat Även vid utflykter ska maten vara god och näringsrik 13

14 Ät SMART - för en hållbar utveckling Välj frukt och grönsaker efter säsong Välj gärna ekologiska eller närproducerade livsmedel Hellre morötter, vitkål och bönor etc. än sallad, gurka och tomat Byt ut en del av köttprodukterna mot ärtor, bönor och linser 14

15 Olika ansvarsområden - vem bestämmer vad? Vuxna - föräldrar och personal på förskolan ansvarar för att erbjuda bra och varierad mat. Barnet - bestämmer själva vad och hur mycket hon eller han vill äta Undvik tjat om mat 15

16 ...och ett gemensamt ansvar på förskolan och i hemmet. I förskolan för att erbjuda näringsriktiga måltider som en del i den pedagogiska verksamheten I hemmet för att grundlägga goda matvanor. 16

17 Spring i benen och myror i kroppen 17

18 Hjärnan trivs när koppen har roligt Ett barn som använder kroppen utvecklas på många sätt: Fysiskt Känslomässigt Socialt Kognitivt t.ex. inlärning och koncentration 18

19 Minska stillasittande Barn i förskoleåldern mår inte bra av att sitta stilla mer än en timme i sträck. Undvik TV för barn under 2 år. Begränsa TV-, dator-, videotid till högst 2 tim per dag för barn över 2 år. 19

20 Uppmuntra till rörelseglädje Låt barnet vara ute och leka varje dag. Uppmuntra barnet att gå själv så mycket som möjligt även om det tar längre tid. Klä barnet i oömma kläder och skor för att kunna leka i olika väder. Uppmuntra barnet att rulla runt, hoppa och springa. Tillåt barnet att klättra i träd och klätterställningar. Gör leken ännu roligare med musik, bollar mm. Ta med barnet ut i naturen. Promenera till och från förskolan 20

21 Värderingsövningar 21

22 Ditt barn vill inte äta det som serveras utan kräver annan mat. Vad gör du? 1. Säger att då får han/hon vara utan mat. 1. Säger att han/hon ska få välja maträtt i morgon i stället. 2. Barnet behöver inte äta, men får ändå sitta kvar vid bordet. 3. Säger: Du måste smaka en liten portion för att kunna veta om det är gott eller inte. 4. Eget alternativ 22

23 Hur gör du för att ditt barn ska tycka att det är roligt att röra sig? 1. Gör olika aktiviteter tillsammans t ex besök badhus, lekpark eller utflykter. 2. Söker upp miljöer som uppmuntrar till lek och rörelseglädje ex spännande promenadvägar. 3. Utrustar barnet med kläder, som underlättar och tillåter rörelse. 4. Ger barnet tid att göra saker i sin egen takt vid lek och promenader. (Då och då) 5. Eget alternativ. 23

24 Ditt barn har suttit länge framför TV eller dator och du tycker det är dags att göra något annat. Vad gör du? 1. Du talar om att nu räcker det och stänger av. 2. Föreslår att ni ska göra något annat i stället. 3. Om man inte redan infört det gör upp om tider 4. Tar reda på vad barnet gör/tittar på och utifrån det bedömer om barnet kan fortsätta. 5. Eget alternativ 24

25 Du och ditt barn är i mataffären och ditt barn envisas med att vilja ha godis. Du anser inte det. Det blir en konflikt som både syns och hörs. Vad gör du? 1. Försöker avleda barnets uppmärksamhet till något annat, för att slippa en skrikig situation. 2. Eftersom ni har lördagsgodis och det inte är lördag, så köper du inte godis. 3. Säger ifrån till barnet och om det protesterar högljutt så avbryter ni inhandlingen och går ut tills barnet har lugnat ner sig. 4. Ni köper lite godis för det är inte så ofta som ni brukar göra det. 5. Eget alternativ 25

26 Ditt barn vägrar att äta om hon/han inte får sitta framför TV-n. Vad gör du? 1. Förklara att ni ska äta tillsammans och stänger av TV-n. 2. Spelar in programmet och tittar senare. 3. Är programmet snart slut får barnet titta färdigt (max 5 minuter) 4. Låter barnet titta och ni vuxna får tillfälle att prata med varandra. 5. Eget alternativ. 26

27 Du vill ha en trevlig kväll med dina barn utan TV och godis. Vad hittar du på? 1. Ni tar fram ett familjespel och spelar tillsammans. 2. Ni har ett rådslag, där alla får komma med sina idéer och önskningar (utom TV och godis). 3. Ni tar en gemensam kvällspromenad/cykeltur/bad/fiske 4. Ni gör fruktsallad, bakar eller lagar mat. 5. Eget alternativ 27