JPI Urban europe and Innovation Call - Making Cities Work

Transkript

1 JPI Urban europe and Innovation Call - Making Cities Work

2 Joint Program Initiative - Urban Europe JPI Urban Europe handlar om att samordna forskningen om och ta fram europeiska lösningar för urbana utmaningar. Målet är att skapa attraktiva, hållbara och ekonomiskt livskraftigt stadsområden, där EUmedborgarna, samhällen och deras omgivning kan frodas. Fokus är att samordna forskning och utnyttjande av EU:s medel för att: Omvandla stadsområden till centrum för innovation och teknik Realisera miljövänliga och intelligenta transportoch logistiksystem inom och mellan städer. Säkerställa social sammanhållning och integration Minska det ekologiska fotavtrycket och förbättra klimatneutralitet

3 Medlemsländer Österrike, Nederländerna, Sverige, Norge, Danmark, Finland, Italien, Frankrike, Tyskland, Irland, Cypern, Malta, Spanien och Turkiet.

4 Innovation call Making Cities Work Nationella event inom respektive medlemsland med fokus på städernas utmaningar och vilka steg som behöver tas för att lösa dessa. Internationellt event 30 maj 1 juni i Bryssel sammanfattar ländernas individuella utmaningar och lösningar till en gemensam prioriterad agenda.

5 Agenda 2030 Fokus hållbar stadsutveckling

6 Mål 7. Säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla

7 Mål 8. Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla

8 Mål 9. Bygga motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation

9 Mål 10. Minska ojämlikheten inom och mellan länder Återstående medellivslängd vid 0 års ålder, , riket och Stockholms stad Stockholm Riket Kvinnor Skillnadernas Stockholm Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm, Män Källa: SCB, bearbetat av Sweco Strategy Kvinnor på Skillnaderna i medellivslängd mellan kvinnor och män i Stockholm har minskat relativt konstant den studerade perioden, från 6,9 år 1970 till 3,5 år Östermalm har högst förväntad Den viktigaste förklaringen är att dödligheten minskat kraftigt i hjärt- och medellivslängd kärlsjukdomar och mer bland män än bland kvinnor. 18 på drygt 86 år. Att jämföra med män i I diagrammet nedan redovisas beräknad återstående livslängd vid födseln i olika stadsdelsområden i Stockholms stad. Kvinnor på Östermalm har högst Skärholmen med en förväntad medellivslängd på drygt 86 år. Kvinnor i Skärholmen har kortast förväntad livslängd förväntad livslängd med 83 år, följt av Enskede-Årsta-Vantör och Älvsjö. på 78 år. Det Även bland männen är den förväntade livslängden kortast i Skärholmen (78 innebär en skillnad år) och längst på Östermalm (82 år). Skillnaden i medellivslängden på Östermalm och i Skärholmen är 3,1 år för kvinnor respektive 3,9 år för på drygt 8 år. män. Återstående medellivslängd vid 0 års ålder, , kvinnor resp. män i Stockholms stad Östermalm Norrmalm Bromma Hägersten-Liljeholmen Kungsholmen Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Södermalm Skarpnäck Farsta Kvinnor Rinkeby-Kista Älvsjö Enskede-Årsta-Vantör Män Skärholmen Anm: Beräkningen har gjorts som ett genomsnitt för åren Källa: SCB, bearbetat av Sweco Strategy 18 Folkhälsomyndigheten, Folkhälsan i Sverige - Årsrapport

10 Mål 11. Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara 11.1 Senast 2030 säkerställa tillgång för alla till fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder och grundläggande tjänster samt rusta upp slumområden Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer Till 2030 verka för en inkluderande och hållbar urbanisering samt förbättra kapaciteten för deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och förvaltning 11.5 Till 2030 väsentligt minska antalet dödsfall och antalet människor som drabbas av katastrofer, inklusive vattenrelaterade katastrofer. Även tillse att de direkta ekonomiska förlusterna till följd av sådana katastrofer, i form av lägre global BNP, minskar väsentligt. Särskilt fokus bör ligga på att skydda de fattiga och människor i utsatta situationer Till 2030 minska städernas negativa miljöpåverkan per person, bland annat genom att ägna särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet samt hantering av kommunalt och annat avfall Senast 2030 tillhandahålla universell tillgång till säkra, inkluderande och tillgängliga grönområden och offentliga platser, i syn- 11.b Till 2020 väsentligen öka det antal städer och samhällen som antar och genomför integrerade strategier och planer för inkludering, resurseffektivitet, begränsning av och anpassning till klimatförändringarna och motståndskraft mot katastrofer samt utveckla och genomföra, i linje med Sendai-ramverket för katastrofriskreducering , en samlad katastrofriskhantering på alla nivåer. 11.c Stödja de minst utvecklade länderna, inklusive genom finansiellt och tekniskt bistånd, att bygga hållbara och motståndskraftiga byggnader av lokala material.

11 Mål 12. Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster

12 100 Vi har inte råd att bygga billiga bostäder renovering av miljonprogrammet efter 50 år Boverket 2016 Boverket miljoner (10 miljoner 2017) 2020 (11 miljoner 2024) (12 miljoner 2040) 2040

13 Workshop Svenska städers utmaningar inom hållbar stadsutveckling kretsar kring den övergripande problemställningen att renovera ett stort bestånd och samtidigt nå upp till en nybyggnation som når de bostadspolitiska målsättningarna. Utmaningarna ligger med andra ord i hur staden utvecklas. På höjden, på bredden eller genom skapande av helt nya städer. Alla dessa lösningar har sina enskilda utmaningar som alla kretsar kring cirkulära modeller för stadens bebyggelse, mobilitet, transporter, logistik, aktivering av stadens invånare i beteendeförändringen och de affärsmodeller som utvecklar den hållbara staden.

14 Workshop Ge dina kommentarer på nedanstående frågeställningar, gärna i punktform. Gruppera gärna dina kommentarer inom områden som du ser har särskilt stora utmaningar exempelvis cirkulära modeller för stadens bebyggelse, mobilitet, transporter, logistik, aktivering av stadens invånare i beteendeförändringen eller de affärsmodeller som utvecklar den hållbara staden. Vilka steg behöver tas för att lösa städernas utmaningar Vilken nationell expertis finns tillgänglig Vilken internationell expertis behövs Är Svenska utmaningar relevanta för Europeiska städer