SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT FINSKT FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Transkript

1 SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT FINSKT FÖRVALTNINGSOMRÅDE HAR DU FINSKA RÖTTER? ONKO SINULLA SUOMALAISET JUURET? Projektledare Helge Artell Kommunledningskontoret

2 Sigtuna kommun

3 Sammanfattning Sverigefinnar är i sig inte en homogen grupp. Önskemålet av service, intresse, behov etc. ser olika ut beroende på vem man frågar. Att kommunen söker upp sverigefinnarna i kommunen och tillsammans gör en kartläggning utav önskemål om service samt ser till att skapa kontinuerliga samråd är grundläggande för en kommun när man ingår i finskt förvaltningsområde. Resultatet av kartläggningen som gjordes i Sigtuna kommun visar Att de flesta svarande bor i Märsta. Att det flesta svarande är över 52år. Att de svarande önskar barnomsorg och andra aktiviteter för barn på finska. Att de svarande önskar äldreomsorg och andra aktiviteter för äldre på finska. Att de svarande önskar att använda sig av finska i olika sammanhang i sina kontakter med kommunen. I Sigtuna kommun finns det invånare med finska rötter som bott i Sverige i århundraden och i flera generationer. Dessa ser sig nog i mångt och mycket som helsvenskar, men kan i och med den nya minoritetspolitiken få ett intresse att ta tillvara på sin historia. Att göra det och vänja sig vid tanken på sina rötter kan ta tid. Det finns en stor grupp invånare i kommunen som kom till Sverige för år sedan och som redan har uppnått eller kommer snart att uppnå pensionsålder. Deras situation i Sverige har varit att yrkeslivet upptagit en stor del av vardagen och man har inte haft möjligheten att utveckla det svenska språket tillfredsställande. Man har inte heller lyckats underhålla sin finska identitet och sitt finska språk så som man hade önskat på grund av samhällets bristande förståelse att använda och bevara ett modersmål. Svårigheten är att det svenska språket tenderar att utarmas ju mer gruppen åldras och därför ställer detta stora krav på äldreomsorgen och annan kommunal service. En något mindre grupp som befinner sig ungefär i åldern har i många fall ej lärt sig finska såsom man senare i livet hade önskat sig. På 70-talet fanns en inställning om att det inte gick att lära sig två modersmål samtidigt. Idag finns en stark önskan bland denna grupp att stärka sitt finska språk men även att stärka sina rötter och identitet. Denna grupp har ett behov av starkt stöd och en törst efter finska kunskaper, såväl sedvänjor, språk och kultur. Ofta behöver man finska för att kunna umgås med sin familj och släkt. Gruppen småbarnsföräldrar har ibland en önskan att ge sina barn det finska språket som de själva inte fick under sin uppväxt och det ställer nya krav på exempelvis barnomsorg och skola. Idag finns insikten hos denna grupp att det finns en resurs och kraft i mångfald som går att förädla. Denna generation är starkt integrerade i det svenska samhället. De har gått i svenska skolor, haft svenska kompisar och tagit del av det svenska samhället som alla helt svenska invånare. Det finns också en grupp, bland andra generationens sverigefinnar, som gått i finska skolor i Sverige och har nära till det finska språket. Tvåspråkigheten har bl a medfört fördelar i arbetslivet och att man kan ha ett gemensamt språk med familj och släkt. En grupp som enkäten inte nådde var gruppen ungdomar i skolålder. Åsikter från denna grupp måste anses som viktig då Lagen om minoriteter och minoritetsspråk 3 (20)

4 stöttar barn i förskoleålder men inte äldre barn på samma sätt. För att språket ska bevaras är det viktigt att veta vad barn och ungdomar önskar för något för att språket ska behållas. När det gäller nationella minoriteter så tillämpas självidentifikationsprincipen vilket innebär att individen själv bestämmer ifall denne tillhör en nationell minoritet. 4 (20)

5 Innehåll 1 Bakgrund Enkäten Syfte Utformning Försättsblad Spridning av enkäten Resultat Resultatkommentarer Kommentarer och slutsatser Styrkor hos kartläggningen Svårigheter och hinder hos kartläggningen Nästa kartläggning en uppföljning Rekommenderade aktiviteter Ytterligare frågor Bilaga 1. Aktiviteter för barn på finska: Annat Bilaga 2. Typ av äldreomsorg på finska: Annat Bilaga 3. Aktiviteter för pensionärer på finska: Annat Bilaga 4. Instruktioner till enkäten 5 (20)

6

7 1 Bakgrund Sigtuna kommun gick med i finskt förvaltningsområde år I Sverige är idag 40st kommuner anslutna till finskt förvaltningsområde. Enligt självidentifikationsprincipen är det upp till individen själv att bestämma om man tillhör en nationell minoritet. I samband med att Sverige fick en ny minoritetspolitik år 2009 infördes en ny lag år 2010 som skulle stärka de hotade nationella minoriteternas ställning i Sverige, Lag om minoriteter och minoritetsspråk (2009:724). Lagen är en s.k. rättighetslagstiftning vilket innebär att den talar om vad den enskilde har rätt att få utav kommunen och inte endast om att tillgodose behov, intressen eller önskemål. I ett finskt förvaltningsområde har invånarna med finska rötter ett förstärkt skydd enligt lagen. De övriga nationella minoriteterna har ett grundskydd i lagen och det gäller i alla kommuner i hela Sverige. När Sigtuna kommun gick med finskt förvaltningsområdet år 2010 skapade man tidigt kontakt med sverigefinnarna. Man påbörjade samrådsförfarandet och gjorde en del insatser för att öka service och trivsel för gruppen. Önskemålen visade sig snart vara större än vad man åstadkom och därför beslutade kommunen att vidta ytterligare åtgärder. Kommunen började informera om rättigheter, fördjupade kontakterna med kommuninvånarna, intensifierade samråden och beslutade sig även för att göra en kartläggning för att tillmötesgå kommuninvånarnas önskemål. Idag kan vi se som ett resultat av de vidtagna åtgärderna en ny tvåspråkig förskola som kommer att öppna i september I den följande sammanställningen kan läsaren följa enkätens genomförande, resultat och efterföljande kommentarer. Sammanställningen kan användas för att ha som underlag i det fortsatta åtagandet för hela kommunen inom finskt förvaltningsområde och ska ses som ett komplement till det ständigt pågående samrådet och dialogen med sverigefinnarna. Den kan fungera som ett underlag för att vidta rätt åtgärder med rätt resurser vilket kommer att effektivisera och höja kvalitén på lång sikt med kommuninvånarna i fokus. 7 (20)

8 2 Enkäten 2.1 Syfte För att få veta vilka verksamheter som är berörd i kommunen och som behöver involveras för att rätt åtgärder ska tas för kommuninvånarna såg kommunen det nödvändigt att tillfråga invånarna vilken service de önskade sig. Syftet med enkäten var att ta reda på hur sverigefinnarnas demografi ser ut, hur språkanvändningen ser ut idag och vilka önskemål och behov invånare har. Främst gäller det inom äldreomsorg, barnomsorg, kultur men även hur man vill kunna använda finska för övrigt i kontakter med kommunen. En effekt av kartläggningen var att det även blev ett sätt att informera och skapa diskussioner kring den sverigefinska nationella minoriteten 2.2 Utformning Enkäten genomfördes på både svenska och finska för att alla skulle kunna förstå den oavsett vilket språk man behärskar bäst 1. Den utformades i samråd med representanter för sverigefinnarna och tjänstemän i kommunen. Framför varje fråga skriven på svenska fanns den svenska flaggan respektive framför varje fråga skriven på finska fanns den finska flaggan. Försättsbladet till enkäten var informativ, och där fanns även kontaktuppgifter för ytterligare frågor om enkäten, se försättsbladet på nästa sida. 1 Se enkäten på 8 (20)

9 2.3 Försättsblad 9 (20)

10 2.4 Spridning av enkäten Kartläggningen pågick från 17 oktober, 2011 till 28 november, Enkäten kunde endast fyllas i på papper. Enkäten fanns på kommunens hemsida men den kunde inte fyllas i och sändas in på hemsidan utan endast skrivas ut från hemsidan. Enkäten spreds ut till utvalda vårdcentraler, mödravårdscentraler och barnavårdscentraler, öppna förskolan, kommunala och privata förskolor, äldreboenden, alla kommunala biblioteken, simhallarna i Valsta och Sigtuna, kommunhusets reception, öppna förskolan, Destination Sigtuna etc. Information spreds i Sigtunabygden om kartläggningen, via anslagstavlor och muntligen. Inlämningssätt för enkäten var att man kunde skicka in den till kommunen per post, lämna in den i kommunens reception, bibliotek, Destination Sigtuna men även lämna in enkäten i alla andra receptioner på de ställen enkäten fanns. 2.5 Resultat Det inkom 117 svar fram till slutdatum 28/11 och ca 15st till efteråt, som då inte kunde räknas in i svaren. Majoriteten av de svarande är kvinnor, 79st. Majoriteten av de svarande är födda i Finland, 86 st. Majoriteten av de svarande har finska som modersmål, 102 st. Tabell 1: Bostadsområde för svarande Märsta Valsta Sigtuna Rosersberg Annan del 37st 43st 24st 4st 7st Tabell 2: Andel svarande efter ålder +72 år år år 51-42år 41-32år 31-22år Okänt 34% 21% 17% 9% 9% 5% 5% 22 barn i förskoleålder finns bland de familjer som har svarat, dessa fördelar sig på 15 familjer. 14 av familjerna med barn i förskoleålder vill ha finskspråkig förskola och de bor i en jämn fördelning mellan Märsta, Valsta och Sigtuna. Även aktiviteter för barn på finska önskas såsom musik, film och teater och annat 2. 2 Se bilaga 1 för aktiviteter för barn på finska: annat 10 (20)

11 92 personer vill ha äldreomsorg på finska i kommunen och de bor enligt fördelningen: Valsta 37 personer, Märsta 28 personer, Sigtuna 19 personer, annan del 4 personer och Rosersberg 4 personer. Tabell 3: Utav de 92 personer som ville ha äldreomsorg inkom följande svar vid frågan om vilken typ av äldreomsorg på finska man önskade sig. Finskt äldreboende Finsk avdelning Finsk hemtjänst Finsktalande biståndshandläggare Annat 3 67st 67st 82st 76st 10st Även aktiviteter för pensionärer på finska önskas såsom musik, film, teater och annat 4. Tabell 4: I följande tabell redogörs när de svarande vill använda sig av finska i kontakt med kommunen Barnomsorg Skola Ungdomskultur Äldreomsorg Handikappomsorg Bibliotek Kultur Idrott/fritid 30st 37st 32st 82st 45st 55st 58st 46st 2.6 Resultatkommentarer Det är inte säkert att enkäten är helt representativ för hur den typiske invånaren i Sigtuna kommun ser ut som har finska rötter. Ifall man ska tolka svaren som representativa, de som är mest engagerade i sitt ursprung som har svarat eller bara att de som har svarat är invånare som kommit över enkäten är svårt att sia om. Det inkom 117 enkätsvar under perioden. Det kan man å ena sidan tycka är en låg svarsfrekvens med tanke på de tusental invånare med finska rötter som bor i kommunen. Å andra sidan kan man säga att det är en ganska bra svarsfrekvens då svarsperioden var kort och att bli tillfrågad över önskemål kring sitt finska ursprung helt plötsligt, är något nytt och speciellt för denna grupp. Jämförelsevis med andra kommuner i Sverige som ingår i Finskt förvaltningsområde som också har gjort en kartläggning så ser svarsfrekvensen likartad ut. Det som i vart fall går att tolka är att det finns ett engagemang, önskan, behov och vilja att stärka, utveckla och bibehålla sitt finska ursprung och det är det som egentligen är det viktigaste resultatet att få utav kartläggningen. Enligt lag så räcker det med att en enda invånare önskar få service på finska, äldreomsorg på finska eller barnomsorg på finska för att en kommun inom ett förvaltningsområde ska anordna det. Kartläggningen i Sigtuna kommun visar att det finns invånare som önskar detta utav kommunen. Därför bör kommunen fortsätta att utveckla sitt engagemang som finsk förvaltningskommun och fortsätta dialogen med invånarna för att säkerställa att rätt åtgärder tas i de frågor som efterfrågas utav kommuninvånarna. 3 Se bilaga 2 för vilken typ av äldreomsorg på finska: annat 4 Se bilaga 3 för aktiviteter för pensionärer på finska: annat 11 (20)

12 En fråga som engagerade många svaranden var att finns en stark önskan att få äldreomsorg på finska i kommunen. Detta svar var ganska väntat då vi vet sedan tidigare att en stor grupp finländare kom till Sverige för 40-tal år sedan då de själva var i års ålder. Denna grupp börjar nu få ett behov av äldreomsorg på finska då svenska språkkunskaperna ej är tillräckliga i många fall. Enkäten och fortsatt dialog med gruppen kan tillsammans förtydliga ytterligare på vilket sätt man ska jobba vidare inom kommunen med frågor att stärka sverigefinnarnas rättigheter. Kartläggningen var även ett informationstillfälle och gav intrycket av att upprepad, långsiktig information är nödvändigt. Vid spridningen och inhämtning av svar uppkom många intressanta diskussioner och reflektioner. Till exempel så uppstod en situation där en verksamhetsansvarig svarade att de ej hade någon besökare hos dem som hade finskt påbrå och en enkätundersökning i deras lokaler inte skulle bidra. Vid närmare upplysning om ursprung, identitet, utseende och målgrupp så ändrade verksamhetsansvarig sig. Denna händelse skedde två gånger vid olika tillfällen i samma verksamhet. 12 (20)

13 3 Kommentarer och slutsatser Det är kommuninvånarna som har svarat på enkäten och är således att likställas med experter. Enkäten ska användas som ett underlag för att kommunen ska göra de rätta sakerna på ett effektivt sätt med kommuninvånarna i fokus. Utöver detta är den muntliga dialogen med invånarna samt att följa lagar och regler viktiga faktorer att respektera. Direkta följder av kartläggningen och en fortsatt dialog med kommuninvånarna har fått till följd att: Kommunen har gått vidare i önskemålet att starta en tvåspråkig förskola. Önskemålet av att få använda sig av finska i kontakt med kommunen har gjort att kommunen har sett över och utökat sin service på finska bl a genom att tillsätta flera kontaktpersoner på förvaltningarna som både kan finska och är sakkunniga inom sitt arbetsområde. Önskemålet att satsa på kulturella händelser har fått till följd att en arbetsgrupp för en finsk kulturvecka har tillsatts bestående av tjänstemän och representanter för invånarna. Kommunen har satsat på musikunderhållning på de kommunala äldreboendena för återstående del av år Kommunen har satsat på sagostunder på Märsta bibliotek för återstående del av En dialog om att utveckla finskspråkig äldreomsorg i kommunen har påbörjats. Översyn av informationsbehovet på finska via kommunens hemsida och andra texter på finska såsom blanketter har påbörjats. Utökning av finsk litteratur på biblioteken. 3.1 Styrkor hos kartläggningen Ett snabbt engagemang av invånarna. Sverigefinnarna i kommunen hjälpte själva till att sprida och samla in enkäten. Enkäten utformades i samarbete med representanter för sverigefinnarna och därmed kom flera olika aspekter att innefattas. En del utlämningsställen var mycket serviceinriktade och engagerade att hjälpa till med enkäten. En del utlämningsställen hade redan förkunskaper om finskt förvaltningsområde vilket underlättade kartläggningsförfarandet. Tack vare att enkäten spreds av projektledaren personligen kunde personalen på utlämningsställena ställa frågor personligen och därmed undanröja tveksamheter. Kartläggningen gjordes av kommunen själv vilket var effektivt kostnadsutnyttjande Enkäten var skriven på svenska och finska. 13 (20)

14 Delaktighet utav tjänstemän från olika förvaltningar gav ett bredare perspektiv på enkäten. 3.2 Svårigheter och hinder hos kartläggningen Kartläggningen pågick under sex veckor vilket får anses som en relativt kort period. Flera invånare har sagt att de blev överrumplade av kartläggningen och en del invånare hade inte ärende till de ställen där enkäten fanns. Förtroendeproblematik. En del invånare var allmänt skeptiska till att kommunen efterfrågade önskemål. Sverigefinnarna som grupp var inte van vid att man frågade just dem vad man önskar sig för service av kommunen. Marknadsföringen av enkäten kunde ha varit mera omfattande. Informationen i Sigtunabygden, på anslagstavlor, kommunens hemsida, samt i direkt anslutning till utlämningsplatserna kunde ha gjorts mera synligt. Distributionssvårigheter. Någon verksamhet ville helt enkelt ej hjälpa till i kartläggningen, även om det var sällsynt. Distributionen av enkäterna via internpost inom kommunen nådde inte alltid rätt person i verksamheten. Därav blev enkäten liggande i vissa fall halva undersökningstiden. En del verksamheter exponerade enkäten där besökare ej såg enkäten t ex på en tavla bakom en dörr eller ett inre rum istället för hall/väntrum. I någon verksamhet hade man valt att inte exponera enkäten förrän efter verksamhetens nästa APT, vilket medförde kraftig försening och kortare exponeringstid för enkäten Dolda ställ. Ställen som enkäterna placerades i användes efter ett tag till annan material än enkäterna varför enkäterna doldes. Instruktioner 5 medföljde enkäten för handhavande men misstolkades på flera ställen. 3.3 Nästa kartläggning en uppföljning Enkäten ger en referenspunkt i hur situationen ser ut idag. För att få veta ifall, och hur, man tar tillvara på invånarnas engagemang bör man göra en uppföljning, förslagsvis om 1 ½ år. På denna tid hinner man göra förändringar och de gjorda förändringarna hinner utvecklas och man hinner även testa dessa förändringar ordentligt. Nedan följer några konkreta åtgärder som kan vara bra att tänka på inför kommande kartläggningar för att göra denna mera effektiv, noggrann och mera användbar. Exponera enkäten även på webben. Använda sig av webbverktyg för enkätundersökningar. Tillsätta mera resurser i form av personal från flera förvaltningar inom kommunen för att genomföra kartläggningen. På så vis får man in experter från respektive förvaltning. Längre undersökningstid. 5 Se bilaga 4 14 (20)

15 Mera marknadsföring. Fånga upp gruppen barn och ungdomar i skolålder. Sprida enkäten till alla hushåll i kommunen. I och med denna kartläggning har gjorts så har det första initiativet tagits. Nästa gång en kartläggning om sverigefinnarna genomförs så talar det mesta för att genomförandet ska gå effektivare och lättare. Idag finns en helt annan beredskap hos gruppen och den snabba utvecklingen inom Finskt förvaltningsområde talar också för en positiv framtid. 3.4 Rekommenderade aktiviteter Sigtuna kommun ska informera invånarna om vilka rättigheter de har via hemsida, tryck material och informationsträffar etc på både finska och svenska. Det gäller likväl information om rättigheter som blanketter och broschyrer. De påbörjade samråden mellan kommun och invånarna ska fortsätta genom ett aktivt kommunalt engagemang så att möjligheten till medbestämmande fortsätter för sverigefinnarna. Alla anställda i kommunen utbildas i Lagen om minoriteter och minoritetsspråk och vad det innebär i praktiken. Kommunen jobbar aktivt för att det hela tiden finns finskspråkig kompetens inom de olika förvaltningarna och verksamheterna så att man kan ge den service som invånarna har rätt till. Kommunen ska erbjuda förskola på finska för dem som så önskar. Kommunen ska erbjuda äldreomsorg på finska för dem som så önskar. Den sverigefinska kulturen ska stöttas genom att kommunen erbjuder aktiviteter och kulturella evenemang på finska eller finska/svenska. Den finska minoriteten, det finska språket, kulturen och identiteten, ska för övrigt synliggöras och stöttas av kommunen. 3.5 Ytterligare frågor För ytterligare frågor om enkäten var vänlig och kontakta projektledare Helge Artell, Finskt förvaltningsområde, telefonnummer: eller helge.artell@sigtuna.se 15 (20)

16 Bilaga 1: Fråga 14: Förutom förskoleverksamhet, vilken typ av finskspråkig aktivitet skulle du vilja att ditt barn fick ta del av? Flera svar är möjliga. Mitä muuta suomenkielistä toimintaa haluaisit lapsellesi? Useampia vastauksia voi jättää. Annat, nämligen Muuta, nimittään Allt som alla svenskar också. Högläsning av finska böcker (sagostund) t.ex. Bankärenden Sagostund Kerhotoimintaa, jossa asioita tehdään suomeksi Översatt: Föreningsverksamhet där saker görs på finska Kirjaston lukuhetki, Liikuntaa, Retkiä (esim Skansenille) Översatt: Bibliotekets läsestund, friskvård, utflykter till tex Skansen Yhteisiä ulkoilutapahtumia Översatt: Gemensamma utomhusaktiviteter Lapseni ei asu Märstassa Översatt: Mina barn bor ej i Märsta 16 (20)

17 Bilaga 2: Fråga 16: Vilken typ av äldreomsorg på finska skulle du önska att det fanns? Millaista suomenkielistä vanhustenhuoltoa toivoisit? Annat, nämligen Muuta, nimittäin Toivomus=Suomi-koti sitten kun tarvitsen sitä, Palvelu suomen kielellä En taruitse tänäin sitä Översatt: Önskemål=Finlandshem sen när jag behöver det, Service på finska Jag behöver inte det idag Utan att vara rasist tycker jag att ta seden dit man kommer. Även finnarna. Joku joka vetoisi eläkeläisten kävelylenkkejä, jumppapasseja. Painonpudotus kerhoja Översatt: Någon som leder promenader för pensionärer, gympapass. Viktminsknings klubbar Sairalaa Översatt: Sjukhus Mahdollisuus valita yksityinen kotipalveluyritys joka antaa palvelua suomenkielellä. Översatt: Möjlighet att få välja en privat hemtjänstaktör som ger service på finska. Päivätoimintaa dementtiapotilaille suomenkielistä. Väntjänsten suomeksi. Översatt: Finsk dagverksamhet för demenspatienter på dagtid. Väntjänsten på finska. Kaikkia neljää tarvitaan! Kieli (ruotsi) ruostuu vanhetessa (iän mukana) Översatt: Alla fyra behövs! Språket (svenska) rostar vid åldrande (med åren). Kommunanställd tolk Ystävyyspalvelu Översatt: Väntjänsten Finsk-svensk äldreboende 17 (20)

18 Bilaga 3: Fråga 17: Förutom äldreomsorg, vilken typ av finskspråkig aktivitet för pensionärer skulle du önska att det fanns i Sigtuna kommun? Vanhustenhuollon lisäksi, mitä muuta suomenkielistä toimintaa toivoisit eläkeläisille Sigtunan kunnassa? Tietokonekurssi, Bovlin hall, Keilla halli Översatt: Datakurs, bowlinghall, kägelhall Harrastuksia Översatt: Aktiviteter Suomenkielinen, Tietokonekurssi Översatt: Finskspråkig datakurs Tietokonekurssi yhteinen tapaamis paikka Översatt: Datakurs, gemensam träffpunkt Tietokonekurssi yhteinen tapaamis paikka Översatt: Datakurs, gemensam träffpunkt Suomenkielen, Tietokonekurssi Översatt: Finskspråkig datakurs Opetettava suomen kieliset käytäämään Tietokonetta Ja heti Översatt: Lära finsktalande att använda dator och det på en gång Tietokone Översatt: Data Liikunta Översatt: Motion Suomiseuran-tapainen juttu! Översatt: Finskaföreningen-träff grej! Meillä on ollut 1970 Suomiseura Översatt: Vi har haft finsk förening 1970 Umgängesstunder, idrott/motion för äldre, mm. Tietokonekurssi Översatt: Datakurs Inget, pga min Finlands-Svenska härkomst. Vanhusten vapaa-ajun toimintaa Översatt: Fritidsverksamhet för åldringar Suomaliaset tanssit (ei kansantanssit) Översatt: Finsk dans (ej folkdans) Kaikki Översatt: Allt Karaoke Frejgårdenilla säänöllisesti. Ohjattua sauvakävelyä Valstan pururadalla 18 (20)

19 Översatt: Karaoke på Frejgården regelbundet. Uppstyrd stavgång i Valstaspåret. Musiikkitepahtumia, muutakin kuin kirkoissa. Översatt: Musikevenemang, annat än på kyrkan Föreläsningar om intressanta ämnen t.ex. på biblioteket. Yhteisiä tapahtumia mm., matkat, ulkoilu Översatt: Gemensamma aktiviteter mm, resor, friluftsliv 19 (20)

20 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Sammanställning av enkät finskt förvaltningsområde Bilaga 4: Medföljande instruktioner till enkäten: Finsk förvaltningskommun. Minoritetspolitiken omfattar frågor om skydd och stöd för de nationella minoriteterna och de historiska minoritetsspråken. Detta är en del av Sveriges arbete med att värna om de mänskliga rättigheterna. Sverigefinnarna är en av fem nationella minoriteter i Sverige. När vi i Sigtuna kommun blev finsk förvaltningskommun 2010 fick vi en rad åtaganden. Vi har bl a åtagit oss att stärka, främja och synliggöra språket och kulturen. I korthet innebär detta följande: Vi skall rådgöra med sverigefinska invånarna. Vi skall informera om Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Invånarna har rätt att kommunicera både skriftligt och muntligt med kommunen på finska i ärenden som berör dem. Kommunen har skyldighet att ordna äldreomsorg på finska för dem som önskar detta. Kommunen har skyldighet att ordna förskola på finska om vårdnadshavare så önskar. För att vi ska veta vilka önskemål invånarna har så kommer vi genomföra en enkätundersökning mellan 17/10 och 28/11. Därför skulle jag nu vilja be er att exponera enkäten med hjälp av materialet ni fått och ta emot enkätsvaren och skicka in dem i internkuvert till Helge Artell, KLK efter den 28/11. Har ni kännedom om era besökare har finsk bakgrund bör ni speciellt påtala enkäten för dem. Samtidigt skickar jag med annat material som ni kan sätta upp på anslagstavla o.dyl. i syfte att informera, speciellt viktigt att A4 affischerna Är du intresserad av och Oletko kiinostunut syns väl. I den utsträckningen jag har möjlighet kommer jag åka ut och hälsa på er och ni får möjlighet att fråga mig. I annat fall är ni välkomna att höra av er i stort och smått. Med vänliga hälsningar Helge Artell, Projektledare finsk förvaltningskommun Tfn: E-post: helge.artell@sigtuna.se Läs mer på: www2.lansstyrelsen.se/stockholm/sv/manniska-och-samhalle/nationellaminoriteter/pages/default.aspx 20 (20)