Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Dnr Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2019

Transkript

1 samhällsskydd och beredskap 1 (10) Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2019

2 samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning Viktiga ingångsvärden Områden där medel för åtgärder kan sökas Åtgärder för att öka funktionalitet och kontinuitet i samhällsviktig verksamhet och kritisk informationsstruktur Åtgärder för att stärka samordning och ledning och informationsoch cybersäkerhet samt säkerhetsskydd Åtgärder kopplade till informationspåverkan och påverkanskampanjer samt den enskilda individens kunskap inom det psykologiska försvaret Åtgärder avseende förstärkningsresurser... 9

3 samhällsskydd och beredskap 3 (10) 1. Inledning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) disponerar cirka 1,3 miljarder kronor för att stärka samhällets samlade beredskap och förmåga att hantera allvarliga kriser och deras konsekvenser genom anslag 2:4 Krisberedskap. Dessa medel är ett viktigt styrinstrument för att intensifiera arbetet med samhällets krisberedskap och civilt försvar. Denna inriktning avser den del av anslag 2:4 Krisberedskap som benämns utvecklingsprojekt (anslagspost 5 Krisberedskap samt villkor 1) och avser centrala myndigheter. 1 Länsstyrelserna tilldelas i första hand medel från anslaget genom anslagspost 5 och villkor Inriktningen konkretiseras genom identifierade och dokumenterade brister och behov av åtgärder inom krisberedskapen som främst redovisats i den nationella risk- och förmågebedömningen 2018 (NRFB) 3. I NRFB identifieras ett antal allvarliga brister och sårbarheter som samhällets aktörer behöver kraftsamla kring. MSB bedömer utifrån detta att anslaget särskilt bör bidra till att stärka förmågan inom sju prioriterade områdena som anges i MSB regleringsbrev Stora delar av samhället är kritiskt beroende av dessa områden, och det finns därmed en stark koppling till utvecklingen av skyddet av samhällsviktig verksamhet på nationell nivå och till en sammanhållen totalförsvarsplanering. Därutöver beaktas andra underlag som NRFB hänvisar till för djupare kunskap inom specifika områden 4. Vissa förmågeskapande åtgärder som identifierats i NRFB kan finansieras av anslag 2:4 Krisberedskap vilket anges i denna inriktning. Det avser åtgärder som inbegriper flera aktörer eller större tillfälliga åtgärder hos en aktör eller sektor som är av väsentlig betydelse för krisberedskapen. 2. Viktiga ingångsvärden Generella ingångsvärden som är viktiga oavsett inom vilket område en åtgärd sker anges nedan. De konkreta åtgärder som finansieras via anslaget ska främst ske inom de sju prioriterade områdena. Vidare bör civilt försvar och höjd 1 Som anges i bilaga till Krisberedskapsförordningen eller som har pekats ut efter särskilt beslut av regeringen eller av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2 Förutom investeringar samt större planeringsinsatser vid internationella/nationella övningar efter samråd med MSB där länsstyrelserna omfattas av denna inriktning 3 NRFB 2018, MSB dnr exempelvis Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar, aktörsgemensam CBRNE- strategi, Sveriges strategi för oljeskadeskydd, NIS-direktivet avseende informationssäkerhet

4 samhällsskydd och beredskap 4 (10) beredskap, inkludering av frivilligorganisationer och näringsliv samt övning och erfarenhetsåterföring beaktas. Fortsatt fokus på förmågehöjande arbete inom sju prioriterade områden Det är viktigt att samhället har fortsatt fokus på förmågehöjande arbete inom de sju prioriterade områdena som redovisades i den nationella risk- och förmågebedömningen De sju områden som prioriteras är energiförsörjning, livsmedelsförsörjning inklusive dricksvatten, transporter, hälso- och sjukvård och omsorg, finansiella tjänster, information och kommunikation samt skydd och säkerhet. Stora delar av samhället är kritiskt beroende av dessa områden, och det finns därmed en stark koppling till utvecklingen av skyddet av samhällsviktig verksamhet på nationell nivå och till en sammanhållen totalförsvarsplanering. Planera för civilt försvar och höjd beredskap Planering och förberedelser för höjd beredskap har återupptagits. Civila aktörers planering inför höjd beredskap tar sin utgångspunkt i samhällets krisberedskap. Arbetet med civilt försvar kräver dock särskilda åtgärder som inte omhändertas av den fredstida krisberedskapen. 5 Planeringen för höjd beredskap kommer att ställa höga krav på samtliga aktörer avseende bland annat förmåga till operativt tempo, beslutsfattande, informationsdelning, kriskommunikation, riskkommunikation, flexibilitet, robusthet och att hantera hemliga uppgifter. Samhällets förmåga att stödja Försvarsmakten behöver utvecklas. Involvera frivilligorganisationer Många frivilligorganisationer gör viktiga insatser för vår gemensamma säkerhet och beredskap. Den försvarspolitiska inriktningen och Försvarsberedningens senaste rapport lyfter fram vikten av frivilligt engagemang för såväl krisberedskapen som totalförsvaret. Regeringen anser att berörda aktörer i högre grad bör eftersträva samverkan med frivilligorganisationer under såväl fredstida kriser som under höjd beredskap. 6 De frivilliga försvarsorganisationerna 7 har en 5 Försvarsdepartementet. (2015). Försvarspolitisk inriktning Sveriges försvar (Prop. 2014/15:109). 6 Prop. 2014/15:109, Försvarspolitisk inriktning, Sveriges försvar Svenska försvarsutbildningsförbundet, Insatsingenjörernas riksförbund, Flygvapenfrivilligas riksförbund, Frivilliga automobilkårernas riksförbund, Frivilliga flygkåren, Frivilliga motorcykelkårernas riksförbund, Frivilliga radioorganisationen, Försvarets personaltjänstförbund, Svenska blå stjärnan, Föreningen svenska röda korset i fråga om medverkan i totalförsvarets sjukvård och i verksamheten för civilbefolkningens skydd i krig, Riksförbundet Sveriges lottakårer, Sjövärnskårernas riksförbund, Svenska brukshundklubben, Svenska fallskärmsförbundet, Svenska pistolskytteförbundet, Svenska skyttesportförbundet, Sveriges civilförsvarsförbund, och Sveriges bilkårers riksförbund.

5 samhällsskydd och beredskap 5 (10) särskild roll i totalförsvaret eftersom de bidrar till det militära och civila försvaret genom att förmedla kunskap och kompetens, stärka engagemanget för totalförsvaret och utveckla samhällets funktionalitet under höjd beredskap och krig. Detta stärker även krisberedskapen. 8 Samverka med näringslivet Samhället är beroende av varor och tjänster som näringslivet tillhandahåller. Flera samhällsviktiga verksamheter som tidigare var i offentlig regi ägs, drivs och förvaltas idag av både svenska och utländska företag. Av den anledningen är det viktigt att beredskapsplaneringen även inkluderar privata aktörer. Öva och ta tillvara erfarenheter Statliga myndigheter har ett ansvar för att deras personal får den övning som behövs för att myndigheten ska kunna lösa sina uppgifter vid en krissituation. De ska genomföra en planlagd övningsverksamhet i syfte att uppnå detta mål, och är även ålagda att delta i den övningsverksamhet som berör deras ansvarsområde.9 Enligt MSB:s övningsinriktning för tvärsektoriella övningar ska statliga myndigheter också ta fram fleråriga övningsplaner.10 Tvärsektoriell övningsverksamhet är en kritisk del i arbetet med att utveckla ett effektivt civilt försvar, och därmed även totalförsvaret. Det behöver säkerställas att det finns finansiering för medverkan i och anordnande av övningar. Det är också viktigt att arbeta med erfarenhetsåterföring för att undvika att upprepa redan kända misstag. Former för systematisk erfarenhetsåterföring och uppbyggnad av kunskap och förmågor, från bl.a. övningar, inträffade händelser, tillsynsuppdrag och forskning, behöver utvecklas. Vidare behöver former för spridning av den samlade kunskapen till berörda aktörer på alla nivåer utvecklas. Medel för utvärdering av projektet kan inkluderas i ansökan. För att få en ökad kunskapsavtappning från relevant forskning är det även möjligt att ansöka om utvecklingsprojekt som tillvaratar och implementerar forskningsresultat. Syftet är att få en tydligare koppling mellan forskning och utveckling. Observera dock att medel för forskning söks via MSB:s forskningsutlysningar. 8 Försvarsdepartementet. (2017). Motståndskraft Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret , s Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap, 9 (SFS 2015:1052). 10 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2016). Övningsinriktning under 2017, 2018 och 2019 för tvärsektoriella övningar på nationell och på regional nivå.

6 samhällsskydd och beredskap 6 (10) 3. Områden där medel för åtgärder kan sökas Inom nedanstående områden välkomnas projektansökningar som avser konkreta åtgärder för att stärka den nationella förmågan att förebygga och hantera krissituationer i fredstid och vid höjd beredskap. 3.1 Åtgärder för att öka funktionalitet och kontinuitet i samhällsviktig verksamhet och kritisk informationsstruktur sektorsövergripande planering för att säkerställa funktionaliteten i samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur inom i första hand följande områden: energiförsörjning, livsmedel, transporter, hälso- och sjukvård och omsorg, finansiella tjänster, information och kommunikation samt skydd och säkerhet. planering och förberedelser för stöd till Försvarsmakten under höjd beredskap avseende försörjning av kritiska förnödenheter, egendom och tjänster näringslivets medverkan i den samlade beredskapen, inklusive ev. ersättningar enligt gällande regelverk avseende försörjningsberedskap Aktörerna behöver stärka funktionalitet och kontinuitet i samhällsviktig verksamhet och informationsinfrastruktur. Det innebär att genom sektorsövergripande planering identifiera nationell samhällsviktig verksamhet och nationell kritisk infrastruktur samt utveckla krav på funktionalitet hos samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur vid kriser och höjd beredskap. Aktörerna bör också verka för att kunna prioritera kritiska leveranser till samhällsviktiga verksamheter, vilket inkluderar identifiering av näringslivets medverkan i den samlade beredskapen samt planera och förbereda för stöd till Försvarsmakten under höjd beredskap avseende försörjning av kritiska förnödenheter, egendom och tjänster. Aktörerna kan även behöva se över om det finns utvecklings- och anpassningsbehov för kommunal räddningstjänst under höjd beredskap. Relationerna mellan det offentliga och det privata förändras i allt snabbare takt. Privatiseringar och avregleringar av sådan verksamhet som traditionellt setts som statliga och offentliga kärnområden har skett inom många områden. Privata aktörers ansvar är centralt i frågor som gäller samhällssäkerhet. Att stärka sin förmåga att upprätthålla samhällsviktig verksamhet under störda förhållanden uppnås genom systematiskt säkerhetsarbete. Kunskapen om beroenden i och mellan samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur med utgångspunkt i sektors- och (geografiskt) områdesöverskridande

7 samhällsskydd och beredskap 7 (10) beroenden behöver stärkas och en nationell kartläggning av beroenden behöver inledas. Informationsinfrastrukturen behöver bli mer robust, vilket inkluderar stärkt förmåga att arbeta systematiskt och riskbaserat med informationssäkerhet samt förebygga, upptäcka, och hantera incidenter. Anpassningen av den samhällsviktiga verksamheten till extremare väderhändelser, såsom åtgärder på byggnaden och infrastruktur och anpassning av verksamheter och processer, behöver förbättras. MSB bedömer att aktörerna i större utsträckning behöver arbeta med att skydda sin verksamhet mot konsekvenserna av pågående klimatförändringar. 3.2 Åtgärder för att stärka samordning och ledning och informations- och cybersäkerhet samt säkerhetsskydd sektorsövergripande förmågor för ledning och samverkan, kriskommunikation och informationssamordning. De sektorsövergripande förmågorna till ledning och samverkan, kriskommunikation och informationssamordning behöver öka. Aktörerna behöver även stödja utvecklingen av räddningstjänstens förmåga till samverkan och ledning vid omfattande och komplexa räddningsinsatser inklusive en ändamålsenlig organisation. Aktörerna behöver utveckla sin förmåga att arbeta aktörsgemensamt enligt gemensamma grunder för samverkan och ledning som möter de höga krav på sekretess och robusthet som ställs vid höjd beredskap. Det finns sårbarheter och brister i aktörernas arbete med informations- och cybersäkerhet. Särskilt bör förmågan att kommunicera säkert och att arbeta med uppgifter som omfattas av försvarssekretess stärkas. Aktörerna behöver se över sina rutiner för och prioritera att utveckla förmågan att identifiera och hantera uppgifter som omfattas av försvarssekretess så att planeringen för civilt försvar kan ske på ett informationssäkert sätt. En återupptagen planering för civilt försvar ställer höga krav på att aktörerna har ett fullgott säkerhetsskydd. MSB bedömer att det finns behov hos många aktörer att stärka säkerhetsskyddet eftersom säkerhetsskydd är en central del för att kunna planera för höjd beredskap. De aktörer som klassat sina informationstillgångar och identifierat att man hanterar uppgifter som ska hållas hemliga med hänsyn till rikets säkerhet måste skyndsamt agera för att säkerställa fullgott säkerhetsskydd för denna information. MSB bedömer att aktörerna behöver prioritera att skapa förmåga att hantera hemliga uppgifter som rör rikets säkerhet så att en återupptagen beredskapsplanering för civilt försvar kan genomföras på ett informationssäkert sätt.

8 samhällsskydd och beredskap 8 (10) MSB ser att tillgången till säkra kommunikationer som stödjer samverkan och ledning hos samhällsviktiga verksamheter behöver öka genom investeringar i fysisk infrastruktur. Förmågan att verka från alternativ och/eller skyddad ledningsplats behöver öka. MSB menar också att uthålligheten vid ledningsplatserna behöver stärkas avseende vatten, el och tekniska system. Rutiner behövs för att regelbundet testa uthålligheten. Behov av stöd som avser ledningsplatser specifikt hanteras genom direktkontakt med MSB och enheten för samverkan och ledning, UB- SOL. 3.3 Åtgärder kopplade till informationspåverkan och påverkanskampanjer samt den enskilda individens kunskap inom det psykologiska försvaret åtgärder för att stärka samhällets samlade beredskap och förmåga inom det psykologiska försvaret åtgärder för att öka människors kunskap om förberedelser inför kriser och höjd beredskap Det försämrade säkerhetspolitiska läget i vårt närområde medför att samhället behöver kunna möta påverkansaktiviteter, hybridhot och agera i en gråzonssituation. Påverkansaktiviteter hotar ytterst vår suveränitet men kan även hota målen för vår säkerhet, d v s liv och hälsa, samhällets funktionalitet och grundläggande värden. Påverkansaktiviteter skapar och bidrar till polarisering och annan osäkerhet i samhället, vilket bland annat ställer krav på korrekt och snabb informationssamordning mellan berörda aktörer och på krisinformation. Samtidigt som förmågan att identifiera, förstå och möta påverkanskampanjer från främmande makt såväl i fredstid som under höjd beredskap behöver utvecklas, behöver samhällets förmåga att identifiera och möta informationspåverkan från extremistiska rörelser och dess effekter på målen för vår säkerhet utvecklas. Samhället måste i detta arbete inte bara kunna hantera hot mot samhällets funktionalitet utan även hot som påverkar grundläggande värden såsom demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri och rättigheter. Berörda aktörer behöver stärka sin förmåga att identifiera och möta påverkanskampanjer. De bevakningsansvariga myndigheterna spelar en viktig roll, men även andra myndigheter och andra aktörer berörs exempelvis mediaföretag. Även den enskilda individens förmåga till källkritiskt tänkande är en viktig byggsten. Berörda aktörer behöver fortsätta bygga upp sin kunskap

9 samhällsskydd och beredskap 9 (10) om att identifiera och möta påverkanskampanjer. Av särskild vikt är att vidareutveckla förmågan till samlade bedömningar baserade på normalbilden. Den enskilda individen ska utifrån sina egna förutsättningar ta ansvar för sin egen säkerhet. MSB bedömer att riskmedvetenheten generellt inte är tillräckligt hög, vilket medför att många personer låter bli att vidta åtgärder för att skapa en hemberedskap och förbereda sig inför en kris. Det görs inte heller tillräckligt för att inkludera den enskildas beredskap i planeringen av krisberedskap och civilt försvar. Offentliga aktörer bör bedriva och utveckla ett förebyggande kommunikationsarbete gentemot enskilda. 3.4 Åtgärder avseende förstärkningsresurser planering och förberedelser för att ta emot, hantera och använda nationella och internationella förstärkningsresurser inklusive från frivilligsektorn, i hela hotskalan Resurser inbegriper materiella och personella resurser som skapar en grundläggande robusthet eller är tillgängliga för att förebygga, motstå eller hantera samhällsstörningar. 11 Vid en samhällsstörning utgör personella och/eller materiella resurser ofta en kritisk faktor och berörda myndigheter och organisationer måste ha uthållighet och förmåga att prioritera de mest angelägna behoven i användningen av befintliga resurser. Större händelser som innebär ett omfattande insatsarbete har även påvisat ett behov av att kunna begära, ta emot och använda sig av förstärkningsresurser från andra aktörer, både nationella och internationella. Ideella organisationer, trossamfund och frivilligorganisationer utgör en viktig del av de förstärkningsresurser som bör användas vid kris eller höjd beredskap. Aktörerna behöver genomföra behovsanalyser och resursinventeringar av personella och materiella resurser. Aktörerna behöver ha förberedda arbetssätt för att ta emot stöd från andra aktörer, såväl nationella som internationella samt ingå avtal och överenskommelser om förstärkningsresurser. Frivilliga behöver involveras på ett effektivt sätt i offentliga aktörers arbete i synnerhet i det förberedande arbetet, exempelvis vid övningar. De frivilliga behöver också involveras mer i arbetet med totalförsvarsplaneringen. 11 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2014). Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap, s. 10.

10 samhällsskydd och beredskap 10 (10) Ändamål och finansieringsprinciper för anslag 2:4 Krisberedskap Anslagsposten ska användas för att finansiera utveckling inom en rad åtgärder som stärker samhällets samlade beredskap och förmåga att hantera allvarliga kriser och deras konsekvenser. Anslaget får även i viss utsträckning finansiera åtgärder som syftar till att skapa eller vidmakthålla förmågan till höjd beredskap för det civila försvaret. Regeringen anger dessutom att nedanstående förutsättningar 12 måste vara uppfyllda för att medel ska beviljas från anslaget: En behovsanalys ska finnas. Föreslagna åtgärder ska ha påvisbara effekter på samhällets samlade krisberedskap eller den samlade förmågan att hantera kriser och dess konsekvenser. Ansökningar om medel ska vara förenliga med regeringens beslut om inriktning av anslaget. Åtgärder som genomförs ska vara väl avgränsade samt uppföljningsbara. Medför åtgärder framtida löpande kostnader ska ansvarig myndighet redovisa finansieringen av dessa. Förutsättningar och villkor för finansiering från anslaget återfinns i dokumenten Finansieringsprinciper och Allmänna villkor, som liksom övrigt som behöver beaktas vid planering och genomförande finns på MSB.se. 12 budgetproposition för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 6, bet. 2014/15:FöU1, rskr. 2014/15:63