Observationsrapport. Josephinahemmets vård- och omsorgsboende. Plan 4. Äldreförvaltningen Dnr /2015 Uppföljning och inspektion

Transkript

1 Äldreförvaltningen Dnr /2015 Uppföljning och inspektion Sida 1 (6) Josephinahemmets vård- och omsorgsboende Plan 4 Äldreförvaltningen Uppföljning och inspektion Storforsplan Stockholm Telefon aldreforvaltningen@stockholm.se stockholm.se

2 Sida 2 (6) Kvalitetsobservation Verksamhet Stiftelsen Josephinahemmet är ett vård- och omsorgsboende omfattande 37 lägenheter med somatisk inriktning. Några lägenheter är seniorboende. Verksamheten har som mål att erbjuda äldre ett värdigt och meningsfullt boende. Verksamheten har katolsk inriktning. Observationerna genomfördes på plan 4, innefattande 11 lägenheter. En lägenhet var ledig vid observationen Verksamhetschef Anke Budweg e-post: ab@josephinahemmet.se Kvalitetsobservationen genomförd under tiden Observationer har genomförts vid fem tillfällen under perioden , varav tre tillfällen omfattat dagar och två tillfällen kvällar.. Kvalitetsobservation genomförd av: Ida Öhman Pils e-post: ida.ohman.pils@stockholm.se Metod: Observationerna tar sin utgångspunkt i den personcentrerade omvårdnaden och servicen samt utgår från mötet mellan personalen och den äldre. Dels observeras om personalen samverkar med och stödjer den äldre i stunden och dels om viktiga värden respekteras. Observationerna omfattar även om personalen fullföljer sina uppgifter på ett professionellt sätt. Observationerna fokuserar särskilt på tre olika processer; personlig omvårdnad, måltider samt stimulans och vila. Förutom observationer har vissa samtal förts med äldre samt med personal för att skapa tydlighet vid observerade situationer. Observatören har tagit del av: patientsäkerhetsberättelse, rutiner för kontaktmannaskap och viss individuell dokumentation. Resultatet av observationen gäller enbart på den observerade enheten och kan därmed inte generaliseras till att omfatta hela boendet. Observationen Josephinahemmet har en terrass med trädgård, vilket möjliggör för utevistelse och promenad. De äldre bor på tre våningsplan, där varje våningsplan har en korridor med ett gemensamhetsrum i mitten. Det finns två trappor på varje plan, vilka leder upp och ner i huset och det finns en hiss i verksamheten. På nedre plan finns en matsal samt två gemensamhetsrum bestående av Tv-rum och allrum. Verksam-

3 Sida 3 (6) hetens uppbyggnad och struktur skapar ett särskilt arbetssätt. Det blir tomt på våningsplanen. All aktivitet sker på nedersta våningsplanet och det är ofta kö till hissen. Personal hjälper bonde till och från olika aktiviteter såsom gruppaktivitet, mässa eller måltid. På våningsplanen fanns det en hel del liftar, rullstolar och andra hjälpmedel i korridoren, vilket försvårar vid användandet av utrymmet som gemensamhetsyta. Hjälpmedlen skulle exempelvis kunna förvaras i de äldres lägenheter. Det är särskild personal som står för aktiviteter, en personal som arbetar i köket samt en personal som städar och tvättar. Personalen observerades ha ett bra samarbete. Arbetet skedde systematiskt och personal kallade på hjälp vid behov genom larmet (handenheter). På morgonen arbetar fyra personal och kvällstid två personal. Vid morgonrapporten delade personalen upp morgonarbetet och uppdelningen skedde efter kontaktmannaskap. Personalen har fasta raster inlagt på schemat. Omvårdnad Vid de observerade omvårdnadssituationerna anpassades morgonoch kvällsarbetet efter de boendes önskemål. De äldre fick hjälp med hygien och tandborstning. Vid observationerna bedömdes personalen följa de basala hygienrutinerna. De morgon- och kvällsprocesser som observerades har varit respektfulla. På våningsplanet observerades ingen aktivitet i korridoren. Personalen var antingen på nedersta våningsplanet eller inne i lägenheterna där de boende fick hjälp med omvårdnad. Morgonarbetet påbörjades efter frukost, som de äldre oftast intog i sin lägenhet. Personalen samarbetade och hjälptes åt vid dubbelbemanning eller i andra situationer. Det var en tydlig arbetsuppdelning personalen emellan. En del äldre hade bland annat polska som modersmål. Verksamheten har polsktalande personal, vilket ingav trygghet för dessa äldre. En observation gjordes av morgonrapporten. Nattpersonalen gick igenom boende utifrån lägenhetsnummer, vilket inte upplevdes personcentrerat. en kan utvecklas. Kvällstid får en del äldre hjälp med sänggående efter middagen. Kvällsarbetet observerades vara mer uppgiftsorienterat än morgonarbetet. De äldre som inte går och lägger sig upplevdes ha brist på stimulans.

4 Sida 4 (6) Mat och måltider Verksamheten har ett eget kök och måltiderna serverades i en gemensam matsal. En personal hade huvudansvaret för att lägga upp maten på tallrikarna som sedan resterande personal delade ut till de boende. Lunchen serverades vid 12-tiden och middagen vid 17- tiden. Flertalet äldre gick ner till matsalen vid måltiderna. Några äldre valde att äta i sin lägenhet. Det fanns en tavla i köket med lägenhetsnummer för de som ville äta på rummen. I matsalen använde personalen vagnar med brickor som de gick upp med till dessa äldre. All personal hade förkläde vid mathanteringen. Förklädena behölls på under tiden de gick upp med maten till de äldre. Av hygienskäl bör de tas av. Vid observationerna i matsalen fanns det ibland två alternativa maträtter att välja emellan. På det sätt som måltiden serverades blev delaktigheten från de äldre liten. Det fanns till exempel inte bröd och smör, sallad eller dricka på borden och de äldre kunde därför inte själva ta mer mat. Personalen satt med vid borden om den äldre behövde stöd med maten. Personalen ledde inte samtalen vid matbordet. Samtalen var få vid måltiderna och pedagogisk måltid utövades inte. Under en observation av en matningssituation byter personalen av varandra tre gånger. Vid ett av bytena skulle personalen gå på rast. Vid en annan observation hjälper en personal två äldre samtidigt med matning, personalen växlar också mellan två olika bord. Det finns både positiva- och negativa aspekter med en matsal för alla boende i huset. Det fanns en gemenskap och en rörelse i rummet och anhöriga kan delta. En del äldre kan behöva äta i en mer lugn miljö, vilket är svårt att uppnå i den gemensamma matsalen. De äldre som ätit klart gick från borden allt eftersom och personalen rörde sig fram och tillbaka, vilket skapade rörelse och ljud. En del äldre intog alla sina måltider i sina lägenheter. Stimulans och vila På aktivitetsschemat fanns dagligen ungefär två gemensamma aktiviteter. Ett flertal observationer gjordes av gruppaktiviteter såsom gruppgymnastik, där deltagandet var stort. De aktiviteter som skedde var i grupp såsom mässa, gymnastik eller fikastunder. Några promenader har också observerats.

5 Sida 5 (6) Individuella aktiviteter har inte observerats. Bedömningen är att det finns ett utvecklingsbehov av individuella aktiviterer för de äldre. Vidare kan aktiviteter ske på våningsplanen och utrymmena där kan utnyttjas mer. Efter lunchen hjälptes personalen på alla våningsplan åt med att erbjuda de äldre vila. Många av de äldre vilade varje eftermiddag. Personalen hade då sina raster. Styrkor och goda exempel Med anledning av verksamhetens inriktning har de äldre möjlighet att få existentiella och andliga behov tillgodosedda. Vidare har verksamheten personal som talar de boendes språk. Miljön på boendet är trevlig och det är lätt för närstående att delta vid middagar. Det finns flera gemensamhetsrum på nedre våningen. Verksamheten har särskild personal som arbetar i köket och som städar och tvättar, vilket frisätter tid till omvårdnadsarbete. Utvecklingsområden Stimulansen kan utvecklas för de boende vid måltidssituationerna. Personalen behöver stödja de äldre i samtal. Måltiderna kan utvecklas genom att skapa mer delaktighet för de boende samt minimera rörelser i matsalen under måltiderna. Det finns en risk med att de äldre som inte går ner till matsalen blir isolerade i sina lägenheter. Verksamheten kan utvecklas genom att hitta nya, flexibla lösningar för att möta andra behov. Exempelvis kan måltider ske på våningsplanet. De äldre kan erbjudas mer delaktighet i vardagliga moment. Stimulansen på våningsplanen kan utvecklas, särskilt kvällstid. Gemensamhetsutrymmet på våningarna kan användas mer genom att exempelvis ha en Tv där, ordna mindre matsammankomster, ha fikastunder eller andra aktiviteter. I genomförandeplanerna kan individuell stimulans förtydligas. Verksamheten arbetar efter rutiner men skriftliga rutiner saknas för vissa områden Skriftliga rutiner ger möjlighet att förändra samt säkerställa rutiner och arbetssätt. Verksamheten behöver utveckla skriftliga rutiner.

6 Sida 6 (6) Verksamhetens struktur och rutiner påverkar delaktigheten och självbestämmandet för de äldre. Ett utvecklingsbehov är att öka flexibiliteten i verksamheten.