Likvärdighet och rättvisa. Likvärdig bedömning i åk 9. Resultat från några olika undersökningar. Provbetyg Slutbetyg Likvärdig bedömning?

Transkript

1 Likvärdig bedömning i åk 9 Likvärdighet och rättvisa Stina Hallén Katarina Kjellström Resultat från några olika undersökningar Definition av likvärdig betygsättning Skolverket formulerade år 2004 ett handlingsprogram för en likvärdig betygsättning. Där definieras vad Skolverket menar med likvärdig betygsättning. En rättvis betygsättning innebär att det betyg en elev fått i ett visst ämne eller i en viss kurs ska visa elevens kunskaper och färdigheter i det som ska ingå i kursen enligt kursplanen och som motsvarar betygskriterierna för betyget. Med likvärdig menas att måttstocken för bedömningen är densamma för alla elever. Ett betyg i en klass ska motsvara ett likadant betyg i en annan klass. Grundläggande för en rättssäker och likvärdig betygssättning är att de som sätter betygen och som utfärdar betygsdokumenten, dvs. lärare och rektorer, har tillräckliga kunskaper. De måste känna till och kunna tillämpa kursplaner, betygskriterier och andra bestämmelser. Men enbart att känna till reglerna räcker inte, det krävs också ett aktivt lokalt kursplanearbete där betygskriterierna tolkas och anpassas utifrån det stoff och de undervisningsmetoder som används. Detta förutsätter en bred diskussion mellan lärare såväl inom som mellan olika skolor om hur man ser på måluppfyllelse och kunskapskvaliteter. Samrådet krävs för att trygga en likvärdig och rättvis betygssättning. Provbetyg Slutbetyg Likvärdig bedömning? På individnivå får ungefär 8 av 10 elever samma slutbetyg som provbetyg Det är betydligt vanligare att en elev får ett höjt än sänkt slutbetyg i förhållande till provbetyget. Det finns många skolor vars genomsnittliga slutbetyg är betydligt högre än deras genomsnittliga provbetyg. Men den stora variationen i nettoavvikelse mellan skolor indikerar att en del skolor tolkar betygskriterierna annorlunda. Vilket i sin tur är en indikation på att det finns brister i likvärdigheten i betygssättningen. Det finns också tendenser att det är samma skolor som år från år har höga respektive låga nettoavvikelser år från år. Skolkultur Elever som gått på skolor med höga nettoavvikelser tenderar att få lägre gymnasiebetyg i jämförelse med skolor med låga nettoavvikelser. Detta gäller framför allt för elever med betyget VG och MVG Likvärdigheten i betygssättningen har inte förbättrats Från Skolverkets rapport 1

2 Några förklaringar till skillnader mellan skolor Särskilda insatser sätts in för elever som inte klarat proven Behörighetskraven gör att lärare inte gärna vill underkänna elever Betygen sätts på andra grunder än provbetygen Lärare på olika skolor gör olika tolkningar av mål och betygskriterier, dels sinsemellan och dels i förhållande till de nationella proven Hur säker är lärarens bedömning? Lärarsynpunkter från 2009 Cirka 95 procent av lärarna ansåg att bedömningsanvisningarna till Del B2 respektive Delprov C gav tillräckligt underlag för bedömning. Några lärarkommentarer från 2009 Solklara anvisningar. Ett visst mått av egna beslut förutsätts lärarna kunna ta Tydliga instruktioner och belysning av olika aspekter i problemet samt exempel på bedömningar Hur gjorde vi ombedömningarna? Bedömer olika lärare lika med stöd av bedömningsanvisningar? Prim-gruppen har vid två tillfällen genomför ombedömning av ämnesprovet i åk 9 Val av lärare för ombedömning lärare enligt våra kriterier lärare enligt Skolverkets kriterier Val av uppgifter ur nationella prov 2001 Äp9 och Kurs A Matrisbedömda uppgifter och några vanliga uppgifter 2007 Äp9 Alla delprov utom det muntliga Val av elevarbeten 100 elevarbeten från vardera provet Lärarbedömningen bokfördes Alla rättningen och bedömningar togs bort och ett internt ID-nummer sattes på varje elevarbete Genomförande Hur arbetade bedömarna för att få en hög intrabedömarreliabilitet o Anteckningar fördes efterhand som uppgifterna rättades Bedömarna bokförde sin bedömningen i excel En sammanställning gjordes av resultaten från ombedömningen Möte med bedömarna * Bedömarna fick justera sin bedömning efter diskussionerna. Bearbetning av resultaten o Vid bedömning av många elevarbeten ser man vilka typer av elevarbeten som finns och de grupperas och bedöms lika o Bedömningarna i de första elevarbetena tittades över igen 2

3 Erfarenhet från diskussionen med bedömarna 2001 Olikheten i bedömningen kan bero på tre olika saker Olika tolkning av uppgiften kan leda till att man tolkat elevarbeten olika Olikheter i analysen av elevarbeten som gör att man fokuserar på olika saker som t ex förståelse, svar eller att leta fel Olika tolkning av bedömningsanvisningarna Likvärdig bedömning? Gunilla Olofsson Ombedömning av Äp Jämförelse lärare - ombedömare Likvärdig bedömning? Gunilla Olofsson Beräknade provbetyg Procentuell överensstämmelse mellan bedömarna De provbetyg som beräknades på lärarens bedömning jämfördes med de tre bedömarnas. Alla tre bedömarna var överens med läraren Andel elevarbeten 86 % Samma provbetyg för alla tre bedömarna 92 % av elevarbetena Två av bedömarna var överens med läraren 6 % En av bedömarna avvek ett steg med sitt provbetyg 8 % av elevarbetena En av bedömarna var överens med läraren Ingen av bedömarna var överens med läraren 2 % 6 % Från ombedömningen 2007 På de sex elevarbeten där lärarens beräknade provbetyg avvek från alla bedömarnas var det fem arbeten som fick provbetyget MVG av läraren men VG av bedömarna och ett som var tvärtom.. Från ombedömning

4 >7 Poäng g-poäng vg-poäng totalpoäng Variationsbredd mellan totalpoäng (max 67), g-poäng (max 36) och vg-poäng (max 31) för de fyra bedömarna 2007 Antal elevarbeten där poängsumman är högst respektive lägst av alla fyra bedömningarna ( maximalt 67 poäng) Procentuell andel Bedömare 1 Bedömare 2 Bedömare 3 Läraren Högst poängsumma av alla Lägst poängsumma av alla p över medianen p under medianen p eller mer över medianen Grafen visar lösningsproportioner med felmarginal från ombedömningen 2001 (95 % konfidensintervall) Lösningsproportioner med felmarginal från ombedömningen 2007 (95 % konfidensintervall),56,54,52,50,48,46,44,42,40 Delprov C Delprov A Del B2 4. På Nya Zeeland kan man vaska guld. En dag var det 12 personer som vaskade. Efter en timme vägde de hur mycket guld de hade lyckats vaska per person. Resultatet ser du i tabellen. O,15 g 2,96 g 0,23 g 0,62 g 0,43 g 0,36 g 0,16 g 0,28 g 0,32 g 0,19 g 0,26 g 0,30 g 4. a) b) a) Bestäm medelvärde och median för hur mycket guld de vaskade på en timme. (2/1) b) Förklara varför det blir så stor skillnad mellan medianen och medelvärdet. (0/1) Medelvärde: 0,52 g Median: 0,29 g Redovisar lämplig metod för beräkning av medelvärdet Redovisar lämplig metod för beräkning av medianen Klar och tydlig redovisning med korrekta svar God motivering T ex att ett högt värde (2,96) höjer medelvärdet men påverkar inte medianen (Max 2/1) + 1 g + 1 g (Max 0/1) (2/1) (2/0) (0/1) (0/0) 4

5 (1/0) (0/0) 9. På Nya Zeelands västkust regnar det 8,0 m mycket. I området faller i genomsnitt mm regn per år. En familj samlar in det vatten som faller på 4,0 m 6,0 m taket till bostadshuset för att använda i hushållet. Takets mått kan du se på ritningen. Hur mycket vatten kan familjen samla in på ett år? 3,0 m (1/2) (0/1) (0/0) m 3 ; liter Ansats till lösning t ex bestämt takets area Redovisad lösning som visar förståelse för att det är en volym av ett rakt prisma som ska beräknas Klar och tydlig redovisning med korrekt svar med lämplig enhet (Max 1/2) + 1 g 8,0 m 4,0 m 6,0 m 3,0 m (1/1) (1/2) (0/0) (0/1) (1/1) Grupparbete 1. Rangordna elevarbetena efter deras kvalitet. Sätt ett A på den bästa B på näst bäst o s v. 2. Bedöm elevarbetena efter bedömningsanvisningarna 3. Diskutera vilka förmågor (enligt kommande kursplan) som prövas i denna uppgift Lärarnas bedömning av uppgift 11 Elevarbete Lärarens poäng 1 1/2 2 1/1 3 1/0 4 1/0 5 1/2 5

6 Att göra det viktigaste bedömbart inte det enkelt mätbara till det viktigaste 6