Återkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Kungsladugårdsskolan grundsärskola, i Göteborgs kommun

Transkript

1 Återkoppling Dnr :11445 Göteborgs kommun Rektor Ylva Holmen Återkoppling efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Kungsladugårdsskolan grundsärskola, i Göteborgs kommun

2 2 Inledning I denna skriftliga återkoppling presenteras och de enkätresultat och utvecklingsområden som bedömer är relevanta för Kungsladugårdsskolan, särskolans arbete med sex- och samlevnadsundervisningen. Denna återkoppling syftar till att vara ett stöd för hur skolan kan utveckla sitt arbete vad gäller rektorns styrning och undervisningens genomförande. Ett flertal bestämmelser i skollagen relaterar till sex- och samlevnadsundervisningen, till exempel syftet med utbildningen (1 kap. 4 och 5 ), ledningen av utbildning (2 kap. 9 ), reglerna om systematiskt kvalitetsarbete (4 kap.), kompetensutvecklingsbestärnmelsen (2 kap. 34 ) och elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete (2 kap. 25 ). Dessutom har rektorn enligt läroplanerna ett särskilt ansvar för sex och samlevnad som ämnesövergripande kunskapsområde (SKOLFS 2010:255, avsnitt 2.8). Återkopplingen grundar sig på en webbenkät till rektor och lärare samt intervjuer med rektor, lärare, elevhälsans personal och elever i årskurs 6 och 8. I lärarintervjuerna ingick en klasslärare för årskurs F-5 och en klasslärare för årskurs 6-9. I intervju med elevhälsan ingick endast skolsköterskan. Intervjuerna genomfördes den 3 och 4 oktober 2017 av utredarna Ann Edwinsson och Gerd Pålsson Berg. Fakta om Kungsladugårdsskolan, särskola Kungsladugårdsskolan särskola är en F-9 grundsärskola som är belägen i Göteborgs kommun. Särskolan har sina lokaler i Kungsladugårdsskolans grundskola F-6 med ca 600 elever. Grundskolan och grundsärskolan leds av samma rektor som är nytillträdd sedan juni I grundsärskolan årskurs 6-9 går fem elever. I elevhälsoteamet ingår rektor, skolsköterska, kurator, specialpedagog och skolpsykolog. Kuratorstjänsten är vid tiden för s besök tillsatt, men den nya kuratorn har inte tillträtt sin tjänst. Skolpsykologen arbetar på skolan ca en halv dag per vecka men då inte endast för särskolan utan även för grundskolan. De båda lärarna som arbetar som klasslärare i grundsärskolan är båda behöriga specialpedagoger och ingår i elevhälsan.

3 3 Enkätresultat Nedan sammanfattas Kungsladugårdsskolan särskolas enkätresultat och jämförs med resultaten från den nationella kartläggningen. Nedan sammanfattas Kungsladugårdsskolan särskolans enkätresultat och jämförs med resultaten från den bredare kartläggningen av sex- och samlevnadsundervisningen på 450 slumpmässigt utvalda grundskolor, grundsärskolor, gymnasieskolor och gymnasiesärskolor. På Kungsladugårdsskolan särskola dokumenterar skolan sitt arbete med sex- och samlevnadsundervisningen har skolan inte kartlagt vem som gör vad 1 sex- och samlevnadsundervisningen har skolan inte satt upp mål för arbetet med sex- och samlevnadsundervisningen används elevhälsan i planering av sex- och samlevnadsundervisningen används elevhälsan 1 genomförande av specifika sex- och samlevnadslektioner används elevhälsan 1 lärarnas kompetensförsörjning kring sex och samlevnad bedömer *0/0 av lärarna att avsatt tid för samverkan räcker 1 hög utsträckning samtalar * k av lärarna med andra lärare om erfarenheter av sex- och samlevnadsundervisningen har lärarnas kompetens Inom sex och samlevnad inte följts upp har lärarna inte erbjudits kompetensutveckling inom sex och samlevnad anger rektorn att skolan inte har lärare som är utbildade 1 hbtq-frågor arbetar * k av lärarna med hbtq-frågor i sitt/sina ämnen låter * % av lärarna eleverna påverka sex och samlevnads innehåll 1 hög utsträckning låter * % av lärarna eleverna påverka sex och samlevnads arbetsmetoder 1 hög utsträckning låter * % av lärarna eleverna tycka till om sex- och samlevnadsundervisningen i hög utsträckning Kartläggningens resultat 42 % anger detta 36 Wo kartlägger 25 % sätter upp mål 59. / 0 anger detta 45 /. anger detta 45 % anger detta 24 % anger detta 62 k anger detta 22 % har följt upp 39 % har erbjudet 58 % har lärare 36 % arbetar så 35 0/ 0 anger detta 27 / 0. anger detta 45 % anger detta bedömer rektorn att sex- och samlevnadsundervisningens kvalitet på denna skola inte är hög 51 % bedömer den som hög bedömer *0/0 av lärarna att sex- och samlevnadsundervisningens kvalitet är hög 52 % bedömer så Resultaten i tabellen baseras på svar från 300 skolor av 450 slumpmässigt utvalda skolor (67 0/0) när det gäller rektorsenkäten och svar från 3982 lärare av 8084 registrerade lärare (49 0/0). Resultaten för Kungsladugårdsskolans grundsärskola baseras på svar från rektorn 1 rektorsenkäten.*resultaten från lärarenkäten redovisas inte för Kungsladugårdsskolan särskola då det finns svar från bara 2 av 4 (50 010) registrerade lärare. Kungsladugårdsskolans grundsärskolas arbete med sex- och samlevnadsundervisning Rektorns ansvar för att skolans sex- och samlevnadsundervisning är av god kvalitet Det framkommer av intervjuer med rektor, lärare och elevhälsans personal att det inte finns några mål för skolans arbete med sex- och samlevnadsundervisning. I sin faktagranskning påpekar rektor att de utgår från styrdokumentens mål i sin undervisning. Planeringsansvar för sex- och samlevnadsundervisningen ligger enligt rektorn hos klasslärarna, vilket enligt rektorn medför att undervisningen kan se väldigt olika ut beroende på den enskilde läraren. Rektorn uppger att det saknas dokumentation från tidigare års arbete inom området sex och samlevnad. Rektorn berättar också att hen inte vet om det har bedrivits någon undervisning inom området och vad denna undervisning i så fall har omfattat. Rektorn beskriver sex och samlevnad som ett utvecklingsområde för skolan. Rektor har, enligt lärarna, aldrig efterfrågat vad undervisningen i sex och samlevnad innehåller eller hur den genomförs. Det finns tid avsatt för samverkan på skolan, men det framkommer av intervjuer med rektor, lärare och elevhälsans personal att man hittills inte har använt tiden för att samverka kring sex- och samlevnadsundervisningen. En av lärarna berättar att de förra läsåret påbörjade arbetet med att skapa arbetsplaner för ämnesövergripande arbeten men att området sex och samlevnad aldrig kom upp i dessa

4 4 diskussioner. Lärarna berättar att skolan inte har haft någon samverkan med externa aktörer i sex- och samlevnadsfrågor. Enligt representant för elevhälsan finns inget uppdrag från rektors sida att arbeta med sex och samlevnad. Elevhälsan medverkar inte i sex- och samlevnadsundervisningen på annat sätt än via hälsosamtal som genomförs med eleverna i årskurs 8 enligt skolsköterskan. Områden som kan komma upp på hälsosamtalen är enligt elevhälsan exempelvis puberteten, könsidentitet, mens. Detta sker utifrån de frågor som eleverna eventuellt har, uppger skolsköterskan. Det framgår av intervjuer med rektor, lärare och elevhälsan att rektorn inte följer upp personalens kompetens för att undervisa om sex och samlevnad. Lärarna uttrycker att de har behov av kompetensutveckling i sex- och samlevnadsområdet, speciellt när det gäller att undervisa de äldre eleverna inom särskolan. De uttrycker även önskemål om att få kompetensutveckling som är anpassad för undervisning inom särskolan. Rektor lyfter behovet av kompetensutveckling inom området könsöverskridande identitet. Eleverna får möjligheter att utveckla kunskaper inom hela det område som ryms inom begreppet sex och samlevnad Läraren som undervisar i årskurs F-5 beskriver att det inte finns någon plan för sex- och samlevnadsundervisningen utan att "vi jobbar med det som kommer upp". Läraren som undervisar årskurs 6-9 har ännu inte haft någon undervisning i sex och samlevnad och har inte heller någon plan gjord för detta område. Hen beskriver i intervju olika ämnesområden där det skulle kunna ingå men det finns ännu inte planerat. Läraren som undervisar de yngre eleverna uppger att hen arbetar med området utifrån elevernas frågor och vad som kommer upp i samtal med dem. Det kan därför bli väldigt olika innehåll, enligt läraren. Exempel som tagits upp utifrån elevernas frågor är graviditet och homosexualitet. Eleverna bekräftar i intervjun att de i tidigare årskurser har talat om graviditet. Lärarna berättar att det inte har funnits ämnesövergripande arbeten eller temadagar inom sex och samlevnadsområdet förutom för ett par år sedan då skolsköterskan genomförde "Knopp och kropp". Arbetsmetoder i sex- och samlevnadsundervisningen som uppges ha använts är samtal, film och bilder enligt såväl lärare som elever. En av lärarna nämner att hen prövat att ha värderingsövningar men att det var svårt att få det att fungera. Eleverna berättar att de förra läsåret hade en lärare som de hade samtal med om exempelvis hur det är att vara kär. De talade då också om puberteten, kroppen och om hur barn blir till. Eleverna säger att de gärna vill lära sig mer om hur det är att vara kär och hur man kan göra då. De berättar att under dessa lektioner, som läraren hade i form av samtal, fick de komma med frågor som sedan låg till grund för den fortsatta undervisningen. Av lärarintervjun framgår att det inte görs någon överlämning angående kunskaper inom sex och samlevnad när eleverna går vidare till nästa stadie. Lärarna tar inte heller reda på vad eleverna kan sedan tidigare, uppger de. En av lärarna säger att det är svårt med progressionen inom sex och samlevnad då det är så stor spridning på elevernas kunskaper Box 23069, Stockholm

5 5 och att mycket behöver repeteras många gånger. Relationer och hur man ska vara mot varandra är ett område som ständigt tas upp, enligt läraren. Eleverna behöver få hjälp med att kunna koderna för umgänge, uppger läraren. Läraren uppger vidare att samma områden behöver repeteras flera gånger. Läraren ger exempel på en bildserie som hen använder när hen undervisar om hur barn blir till och som har använts flera gånger. Vid intervjuer med lärarna framkommer att den lärare som undervisar i årskurs 6-9 är ny på skolan från augusti Hen fick då en kort överlämning av tidigare lärare för området sex och samlevnad och vet därför att läraren har genomfört en samtalsserie med eleverna där olika områden har tagits upp. Bland annat hade de tagit upp området könsidentitet utifrån att en elev haft frågor om detta. Andra områden som togs upp var puberteten, olika sätt att älska någon och vad kärlek kan vara. Eleverna fick styra vilka frågor de ville ta upp. Enligt lärarna är det inga svårigheter med att undervisa inom normkritik men de ger inga konkreta exempel på hur denna undervisning genomförs. De nämner att det kan vara svårt att veta hur undervisningen landar hos eleverna, vad eleverna egentligen förstår om olika normer och vad det kan innebära att bryta normer. Lärarna säger att det är svårt att bemöta elever med, som de utrycker, ett avvikande sexuellt beteende och att de önskar få kompetensutveckling i att bemöta detta. De uppger att de varit med på en utbildning om normkritiskt tänkande men att det är svårt att applicera på elever inom särskolan och att de därför önskar kompetensutveckling som är särskilt riktad mot denna elevgrupp. Utvecklingsområden I syfte att höja skolans kvalitet i sex- och samlevnadsundervisningen behöver ett utvecklingsarbete genomföras inom följande prioriterade områden: - Rektorn och lärare behöver påbörja den systematiska utvecklingen av sex- och samlevnadsundervisningen så att den blir likvärdig för alla elever. Det innebär också att hela personalgruppen blir medveten om sitt uppdrag gällande sex- och samlevnadsundervisning. - Lärare behöver se till att undervisningen sker kontinuerligt under läsåret. Undervisningen ska ha element av tydlig fördjupning där nya perspektiv förs in och där progression sker i undervisningen för alla elever. Lärare behöver ge eleverna fler möjligheter i sex- och samlevnadsundervisningen att reflektera och analysera normer som rör sex och samlevnad, i synnerhet när det gäller hbtq-området, så att alla elever känner sig inkluderade. Det innebär också att rektorn behöver följa upp att personalen har den kompetens, till exempel i hbtq-frågor, och erbjuda möjligheter till den kompetensutveckling, som krävs för att undervisa om sex och samlevnad. Utifrån vad som har framkommit i granskningen av Kungsladugårdsskolan särskolans arbete med sex- och samlevnadsundervisningen kommer att genomföra en uppföljning av hur skolan utvecklar sitt arbete med sex- och samlevnadsundervisningen.

6 6 Huvudmannen ska senast 12 juni 2018 skriftligt redovisa till såväl planerade som faktiskt vidtagna åtgärder för att förbättra de områden som identifierat som utvecklingsområden. Redogörelsen skickas via e-post, till Hänvisa till s diarienummer för granskningen (Dnr :11445) i de handlingar som sänds in. Information om granskningen genomför under hösten 2017 en kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisningen i grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Syftet med granskningen är att undersöka om elever får en undervisning i sex och samlevnad av god kvalitet. För att ta ställning till det undersöker granskningen dels hur rektor genom sin styrning skapar förutsättningar för en god undervisning i sex och samlevnad, dels sex- och samlevnadsundervisningens innehåll och genomförande. Kvalitetsgranskningen kombinerar en bredare kartläggning i form av en enkätstudie av 450 skolor med en närmare granskning av 28 skolor inom aktuella skolformer. Granskningens slutrapport kommer att publiceras våren I bedömningen har även Ann Edwinsson deltagit. På s vägnar Gabriel Brandström G d Pålsson Berg Enhetschef Utredare