Trygg på Södermalm? Medborgarnas svar i Trygghetsmätningen 2017 Januari 2018

Transkript

1 Bilaga 10 Verksamhetsberättelse 2017 Trygg på Södermalm? Medborgarnas svar i Trygghetsmätningen 2017 Januari 2018 stockholm.se

2 Trygg på Södermalm? Medborgarnas svar i Trygghetsmätningen 2017 Januari 2018 Dnr: Kontaktperson: AnnSofie Johansson

3 3 (15) Sammanfattning Boende inom Södermalms stadsdelsområde är generellt trygga jämfört med invånarna i övriga stadsdelsområden i staden. Det finns dock skillnader i såväl utsatthet som upplevelse av oro och fenomen bland de medborgare i stadsdelsområdet som har besvarat enkäten. Detta kan till exempel bero på var man bor i vårt område. Det är också skillnader beroende på om medborgaren är man eller kvinna, ung eller gammal. När det gäller motiverade kontra omotiverade skillnader mellan könen rapporterar kvinnor mer utsatthet än män framför allt kring utsatthet för sexuella trakasserier Det är också särskilt den yngsta åldersgruppen år som uppger att de blivit utsatta. Även när det handlar om upplevelse av problem som fenomen i det egna bostadsområdet kan det finnas en omotiverad skillnad mellan könen, särskilt för mörka områden. Oro att utsättas för brott som våld/överfall i den offentliga miljön och oro för sexuella trakasserier i den offentliga miljön kännetecknas också av en trolig omotiverad skillnad mellan män och kvinnor. Positiva trender på Södermalm är till exempel den nedåtgående trenden för utsatthet för stöld i hushållet och för fenomen som är problem i form av tiggeri i det egna bostadsområdet eller i anknytning till detta.

4 4 (15) Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Metod... 5 Resultat Södermalm... 6 Läsanvisning... 6 Utsatthet för brott... 7 Upplevelse av problem som fenomen i egna bostadsområdet... 8 Oro för olika brott Förvaltningens analys av resultat... 13

5 5 (15) Bakgrund Trygghetsmätningen har genomförts av Stockholms stad sedan år Den sker regelbundet vart tredje år och senaste gången var våren Nytt för år 2017 är att undersökningen skett i samarbete med Polismyndigheten. Sweco Society AB ansvarade för att utföra undersökningen. Varje stadsdelsområde har en egen rapport. I Trygghet i Södermalm Resultat från Stockholms stads trygghetsmätning 1 redovisar socialförvaltningen stadsdelsområdets lokala resultat. Stadsdelsområdet Södermalm och lokalpolisområde Södermalm är samma geografiska område. Detta underlättar samverkan och arbetet med såväl analys som eventuella enskilda och gemensamma åtgärder. Metod Trygghetsmätningen genomfördes som tidigare år som en postenkät till ett slumpmässigt urval av personer i åldern år inom Södermalms stadsdelsområde. Svarsfrekvensen var 58,2 procent vilket är något högre andel än stadens snitt (55 procent). Det stora urvalet gör det möjligt att redovisa svar för 12 geografiska delområden. För mer detaljerad information om undersökningen hänvisas till den lokala rapporten (se länk i fotnot nedan). Resultaten är uppdelade dels i medborgarnas egen utsatthet för brott, deras upplevelse av problem av olika fenomen i deras bostadsområde eller i dess närhet samt deras oro att utsättas för olika typer av brott. Resultaten redovisas dels för stadens 14 stadsdelsområden, dels för tolv geografiska områden som ingår i Södermalms stadsdelsområde. Dessa tolv områden är; Mariatorget Mellersta Högalid Norra Högalid Norra Sofia Reimersholme Storkyrkan Södra Hammarbyhamnen 1 /Resultat/

6 6 (15) Södra Högalid Södra Sofia Södra Station Västra Katarina Östra Katarina. I denna rapport redovisas tolv utvalda resultat för hela stadsdelsområdet med skillnader för utfall i kön och utfall i ålder. Det är endast på stadsdelsområdesnivå detta är möjligt, då respondenterna för de tolv delområdena är för få. Resultat Södermalm Läsanvisning Resultaten är i huvudsak hämtade från den lokala rapporten Trygghet i Södermalm Resultat från Stockholms stads trygghetsmätning 2, som nämnts ovan. När det handlar om skillnader och likheter mellan män och kvinnor samt fyra olika åldersgrupper hänvisas läsaren till socialförvaltningen 3. De fyra åldersgrupperna är indelade enligt följande; år år år år. I diagrammen återges resultat för samtliga svar inom stadsdelsområdet oberoende kön och ålder för undersökningsåren 2008, 2011, 2014 och den senaste trygghetsmätningen Det finns även resultat för staden totalt att jämföra med. 2 /Resultat/ 3 Personlig kontakt med socialförvaltningen efter beställning av könsuppdelad och ålderuppdelad statistik hösten 2017.

7 7 (15) Utsatthet för brott Diagram 1. Utsatt för hot. Procent För medborgare som uppger att de under de senaste tolv månaderna har blivit utsatta för hot finns det inga skillnader mellan män och kvinnor. Även skillnaderna i de olika åldersgrupperna är marginell. De som är år är den ålderskategori som uppger störst utsatthet med nio procent, de som uppger lägst utsatthet är de äldsta, år, två procent. Diagram 2. Utsatthet för sexuella trakasserier. Procent Bland medborgare som uppger att de under de senaste tolv månaderna har blivit utsatta för sexuella trakasserier är det en tydlig skillnad mellan män och kvinnor, då endast två procent av männen men nio procent av kvinnorna uppger att de blivit utsatta. Det finns även en påtaglig skillnad mellan de olika åldersgrupperna. De yngsta, år, är de som anger störst utsatthet. Den äldsta åldersgruppen, år, har inte blivit utsatta överhuvudtaget.

8 8 (15) Diagram 3. Utsatthet stöld i hushållet. Procent För medborgare som uppger att de under de senaste tolv månaderna har blivit utsatta för stöld i hushållet 4 finns en marginell skillnad mellan män och kvinnor, då tio procent av männen och nio procent av kvinnorna uppger att de blivit utsatta. Det finns en viss skillnad mellan de olika åldersgrupperna. Åldersgruppen år är de som anger störst utsatthet med tolv procent. Den äldsta åldersgruppen, år, är de som uppger lägst utsatthet med fem procent. Upplevelse av problem som fenomen i egna bostadsområdet Diagram 4. Påträngande tiggeri. Procent. 29 procent av männen och 28 procent av kvinnorna uppger att de upplevt att det finns problem med fenomenet tiggeri under de 4 Stöld i hushållet innebär att hushållet har utsatts för någon typ av stöld. Det kan ha hänt i bostaden, utrymme som tillhör bostaden, fritidshus, husvagn eller båt, i bilen av eller ur i eget bostadsområde eller på annan plats, cykel, moped eller mc också i eget bostadsområde eller på annan plats, plånbok, kreditkort, mobiltelefon eller annat föremål/objekt.

9 9 (15) senaste tolv månaderna. De som anger störst upplevelse av problem (32 procent) finns i gruppen år. Den yngsta åldersgruppen, år, är de som uppger lägst upplevelse av problem med 25 procent. Diagram 5. Klotter. Procent Det finns det ingen skillnad mellan könen för medborgare som uppger att de under de senaste tolv månaderna upplevt att det finns problem med klotter. Det är 22 procent av både män och kvinnor som uppger att de upplevt ett problem. Däremot finns det en markant skillnad mellan de olika åldersgrupperna. Ju äldre medborgaren är desto mer upplevs fenomenet som ett problem. Närmare en tredjedel (31 procent) av de äldsta, år, upplever att det finns problem med klotter jämfört med de yngsta (16-29 år) där 15 procent upplever det som ett problem. Diagram 6. Mörka områden. Procent Det finns en reell skillnad mellan könen bland de som uppger att det funnits problem med mörka områden under de senaste tolv månaderna. Kvinnorna (18 procent) upplever mörka områden som

10 10 (15) ett större problem än männen (tio procent). Det finns en liten skillnad beroende på hur gammal medborgaren är. Till exempel upplever 16 procent i åldersgruppen år, att mörka områden är ett problem. Motsvarande siffra för åldersgruppen år är 11 procent. Diagram 7. Berusade personer. Procent Det finns en viss skillnad mellan könen bland medborgare som uppger att de under de senaste tolv månaderna upplevt att det finns problem med berusade personer. Kvinnor (16 procent) upplever berusade personer som ett större problem än män (13 procent). Det finns en märkbar skillnad mellan de äldsta (66-79 år) och de yngsta (16-29 år) där de yngre (19 procent) upplever det som betydligt större problem än de äldre (6 procent). Diagram 8. Narkotikamissbrukare. Procent 16 procent av kvinnorna uppger att de under de senaste tolv månaderna upplevt att det finns problem med narkotikamissbrukare på offentliga platser. 12 procent av männen säger detsamma.

11 11 (15) Samtliga av de tre yngsta åldersgrupperna svarar att det är ett större problem (15 procent) jämfört med de äldsta (66-79 år) där 9 procent uppger det finns problem med fenomenet i det egna bostadsområdet eller i anknytning till detta. Oro för olika brott Diagram 9. Oro för närstående. Procent Det är något vanligare att kvinnor (18 procent) än män (15 procent) upplever en större oro för att någon närstående ska utsättas för brott av något slag. Det finns en märkbar skillnad mellan de äldsta (66-79 år) och de yngsta (16-29 år). De yngre (22 procent) upplever en betydligt större oro än de äldre (9 procent) Diagram 10. Oro för överfall. Procent Kvinnor (18 procent) upplever oro för överfall eller våld i större utsträckning än män (9 procent). Ju äldre medborgaren är desto mindre orolig är medborgaren. Sju procent av de äldsta, år, svarade att de är oroliga ganska ofta eller mycket ofta, jämfört med de yngsta, där 20 procent oroat sig under de senaste tolv månaderna, för våld eller överfall i den offentliga miljön.

12 12 (15) Diagram 11. Oro för bostadsinbrott. Procent 18 procent av kvinnorna och 11 procent av männen har upplevt oro ganska ofta eller mycket ofta att utsättas för bostadsinbrott de senaste tolv månaderna. Den näst äldsta åldersgruppen (30-45 år) är de som är mest oroliga (17 procent) och de yngsta (16-29 år) de som oroar sig minst (10 procent). Diagram 12. Oro för sexuella trakasserier. Procent Det finns en markant skillnad mellan könen hos medborgare som uppger att de under de senaste tolv månaderna oroat sig för att utsättas för sexuella trakasserier i den offentliga miljön. Kvinnor (17 procent) upplever oro för sexuella trakasserier i större utsträckning än män (5 procent). Ju äldre medborgaren är desto mindre orolig är den. Två procent av de äldsta, år, svarar att de är oroliga ganska ofta eller mycket ofta, jämfört med de yngsta där 24 procent oroar sig för sexuella trakasserier i den offentliga miljön.

13 13 (15) Förvaltningens analys av resultat Utsatthet Styrkor Det är en positiv nedåtgående trend i Södermalms stadsdelsområde när det gäller utsatthet för stöld i hushållet, till skillnad från stadens resultat som är negativt och svagt uppåtgående. Det finns ingen skillnad mellan män och kvinnors utsatthet för brott förutom när det gäller utsatthet för sexuella trakasserier. Denna utsatthet har ökat med två procentenheter sedan mätningen Samma ökning finns för staden totalt. Den största skillnaden finns mellan åldersgrupperna, då det är de yngsta (16-29 år) som i betydligt större utsträckning blivit utsatta. Utvecklingsbehov och åtgärder Lokala brottsförebyggande rådet, Söderandan, kommer att initiera diskussioner med lokalpolisområde Södermalm, om möjligheten att erbjuda utbildning i Grannsamverkan för bostadsrättsföreningar och övriga fastighetsägare i utsatta och otrygga områden. Detta i brottsförebyggande men också trygghetsskapande syfte. Det är en svårighet i att analysera var utsatthet i form av sexuella trakasserier har skett, då det finns flera olika svarsalternativ och att resultaten från dessa inte finns redovisade i rapporten. En svårighet är även att definitionen av sexuella trakasserier i undersökningen är bred och därför inte ger svar på vilken typ av trakasserier det handlar om. Förvaltningen har gjort en beställning till socialförvaltningen för att för att kunna göra en djupare analys av orsaker till utsatthet och möjligheter till åtgärder. Problem som fenomen Styrkor Upplevelse av tiggeri som problem i det egna bostadsområdet eller i anknytning till detta, visar en positiv nedåtgående trend till skillnad mot stadens resultat, som är negativt uppåtgående. Det finns en obetydlig skillnad mellan män och kvinnors upplevelse av detta. De äldre uppfattar tiggeri som ett större problem än vad de yngre gör.

14 14 (15) Utvecklingsbehov och åtgärder Upplevelsen av klotter som ett problem i det egna bostadsområdet eller i anknytning till detta visar en negativ uppåtgående trend till samma nivå som när den första trygghetsmätningen genomfördes år Kvinnor och män upplever klotter som ett problem i samma utsträckning. Däremot finns det en skillnad mellan åldersgrupperna. Äldre uppfattar det mer som ett problem än vad de yngre gör. En arbetsgrupp inom det lokala brottsförebyggande rådet är sedan tidigare engagerade i att motverka klotter (och illegal affischering). Under år 2018 kommer det att vara ett ökat fokus på Gamla stan, i samverkan med Fastighetsägarna Stockholm, i syfte att öka frekvensen av klottersanering på de privatägda fastigheterna. Lokalpolisområdet och MTR har som målsättning att vid ett antal tillfällen under år 2018 fokusera ytterligare på pågående klotterbrott. Både berusade personer och narkotikamissbrukare på offentliga platser upplevs som betydligt större problem av stadsdelsområdets medborgare än stadens medborgare generellt. För narkotikamissbrukare är det en negativ uppåtgående ökning precis som i staden. Kvinnor finner detta som ett större problem än män. Yngre uppfattar det som ett större problem än äldre, särskilt för fenomenet berusade personer. Genom det lokala brottsförebyggande rådet, Söderandan, pågår aktiviteter där förvaltning, lokalpolisområde och flera organisationer som ger stöd till missbrukare samverkar. Missbruk bland både vuxna och ungdomar är fokusområden i den lokala samverkansöverenskommelsen mellan förvaltning och lokalpolisområde. Upplevelsen av mörka områden skiljer sig mellan kvinnor och män. I flera av de områden som i hög utsträckning upplevs som mörka, till exempel Fatbursparken och Björns trädgård, planeras ombyggnader och förbättringar av belysning. När detta är färdigställt bör upplevelsen av mörka områden ha förändrats i dessa områden. Oro Styrkor Det finns generellt en lägre oro att utsättas för brott hos medborgarna i Södermalms stadsdelsområde jämfört med stadens

15 15 (15) resultat. Dock är trenden negativt uppgående både i Södermalms stadsdelsområde och i staden. Utvecklingsbehov och åtgärder Det kan finnas en omotiverad skillnad mellan män och kvinnor, framför allt när det handlar om oro för våld eller överfall i den offentliga miljön. Möjliga åtgärder för att minska oro är bland annat kommunikation till medborgarna, då oron inte står i proportion till den faktiska utsattheten. En djupare analys var man upplever extra oro/otrygghet bör ske. Detta för att om möjligt sätta in trygghetsskapande åtgärder. Som tidigare nämnts är målsättningen att fastighetsägare och bostadsrättsföreningar i ökad utsträckning ska erbjudas grannsamverkansutbildning. Detta kan ha både en trygghetsskapande och brottsförebyggande effekt. Det finns en likvärdig uppåtgående trend i staden och i stadsdelsområdet gällande oro för att bli utsatt för sexuella trakasserier. Ökningen från år 2014 är från sex till elva procent. Det finns en påtaglig skillnad mellan både kön och ålder. Det är främst yngre kvinnor som är oroliga för att utsättas. En komplettering av analysunderlaget från socialförvaltningen kring utsatthet kan bidra till åtgärdsförslag, även för att minska oron. Avslutningsvis anser såväl stadsdelsförvaltning som lokalpolisområde Södermalm att det är viktigt att fördjupa dialogen med och informationen till medborgarna. Syftet är dels att möta medborgarna i deras upplevda otrygghet, dels att få ytterligare kunskap om medborgarnas utsatthet. Men även att ge medborgarna kunskap om den faktiska risken att utsättas för brott. Genom dialog med och information till medborgare kan även möjliga åtgärder som finns för det lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet inom Södermalms stadsdelsområde från Södermalms stadsdelsförvaltning och lokalpolisen Södermalm kommuniceras.