Skepplanda hembygdsförening

Transkript

1 Skepplanda hembygdsförening Ur en liten skrift framtagen vid föreningens 50 års jubileum. Hur det började Den 12 november 1948 samlades några entusiaster, tillsammans med ett 60-tal intresserade i dåvarande hemvärnsgården, för att bilda en Hembygdsförening. Man åhörde först ett föredrag av rektor E. Hollman från Lilla Edet över ämnet Praktisk hembygdsvård, som alla invånare kunna och böra öva. De närvarande vid mötet, som leddes av nämndemannen Paul Thorson i Slittorp, beslöt sedan enhälligt att bilda en förening, med namnet Skepplanda Hembygdsförening varvid verksamhetsområdet skulle sammanfalla med den sockengräns, som var gällande. Till ordförande i föreningen valdes Carl Nilsson. Han kom att förbli ordförande i 20 år. Styrelsen i övrigt bestod av: Bror Wetterström Vadbacka, Evald Andersson Guntorp, Albin Fornell Glömsten och Gunnar Björmander Skår. Suppleanter: Otto Andersson Skönningared, Helge Mattsson Skepplanda, Mats Wetterström Vadbacka, Sven Forseaus Alvhem och Kurt Frössling Alvhem. Årsmöten Det första årsmötet avhölls den 7 april 1949 i Kyrkskolan. Vid detta möte beslöts bl. a. att Föreningen skulle heta Skepplanda Fornminnes och Hembygdsförening. Detta ändrades 1990 åter till enbart Hembygdsföreningen. Medlemsavgiften skulle vara 2:- per år och 30:- för den som önskade bli ständig medlem. Det konstaterades att föreningen hade 47 medlemmar varav 10 st var ständiga. Det beslöts också vilken verksamhet föreningen skulle utöva och utsågs ansvariga studieledare för de olika områdena: Socknens Geologi A. Vallheden, Fornminnen B. Wetterström, En bys historia G. Björmander, Skolväsendet E. Simonsson och C. Nilsson, Alvhems Kungsgård Bertil Frössling, Kulturföremålsinventering G. Andreasson, A. Fornell och Nils Nilsson. Utflykter skulle anordnas. Den 19 maj 1949 konstituerade sig den första av ett årsmöte vald styrelse vid ett möte i Sålanda. Vid nästa styrelsemöte som hölls den 15/ beslöts att årsmötet skulle hållas i Bygdegården den 22 mars. Västgöta-Bengtsson skulle kallas och man avsåg ta 1:50 i inträde. Huruvida Västgöta-Bengtsson verkligen kom till detta årsmöte är osäkert. Något skriftligt bevis finns inte. Årsmötet 1951 hölls i bygdegården och var fåtaligt besökt. Årsmötena hölls också i Bygdegården, men redan 1954 kunde man avhålla årsmötet i Hembygdsstugan. Årsmötena har efter denna tidpunkt hållits i Bygdegården med få undantag. Vid årsmötet 1957 beslöts att styrelsen skulle ombesörja att Gustavas stuga skulle flyttas till Vadbacka. Vidare utsågs byombud (de första roteombuden?) vars främsta uppgift skulle vara att hjälpa kassören inkassera medlemsavgifterna. Årsmöten 1958 och 1959 avhölls i Hembygdsgården varifrån kan noteras att genom en gåva från Frans Svensson i Skönningared kunde föreningen köpa en flagga till hembygdsstugan. Åren 1971, -72,-73 och -74 hölls årsmötena i Stugan

2 från Bråtaslätt fanns elljus i stugan för första gången och 1976 hölls årsmötet i Biblioteket och 1975 beslöts bl. a. att torpen i Skepplanda skulle inventeras, samt att Guntorpsstugan (Gustavas) skulle brännas och 1979 hölls årsmötena i församlingshemmet. Vid mötet 1978 beslöts om bildande av rotekommittéer och meddelade ordf. att arbetet med sockenmagasinet hade igångsatts. Under mitten av 70-talet hölls också höstmöten i bygdegården, huvudsakligen under oktober månad. Föreningsordföranden. Föreningen har under sin 50-åriga tillvaro haft totalt fem ordföranden: Carl Nilsson Josef Andersson Rune Karlsson Bo Johansson Sven Robertsson 1995 Byggnader Redan från begynnelsen fanns hos de som startat föreningen en önskan att snarast få till stånd en forngård. Vid ett styrelsemöte, som hölls den 15 mars 1950, deltog som särskilt kallad Edvin Nilsson. Han hade tidigare framkastat till någon i styrelsen att föreningen borde övertaga det erbjudande, som Bjärke härads hembygdsförenig fått av Friherre Silvferschiöld att för avflyttning, som skänk mottaga en å Bråtaslätt stående mangårdsbyggnad. Vid mötet ställde han också i utsikt ekonomisk hjälp från Hålanda kommun. ifråga. Styrelsen ansåg att skolans mark skulle vara den bästa, men även annan kunde komma Redan en vecka senare syns det som styrelsen tackat ja till erbjudandet. Då meddelade E. Nilsson att Hålanda kommun anslagit 1000:- till flyttning och den till föreningen skänkta byggnaden. Det förelåg också ett erbjudande från enskild om en tomtplats, som av den närvarande landsantikvarien förordades som den bästa. Vi votering segrade förslaget att vidhålla den gjorda ansökan om tomt på skolans mark. Efter årsmötet 1950 hölls ett styrelsemöte (datum oklart) i kyrkskolan. Vid detta överlämnade Nilsson 1000:- från Hålanda kommun och Otto Andersson meddelade att B. Wetterström var villig att upplåta en tomtplats vid Vadbacka. Styrelsen beslöt dock att stanna för platsen vid kyrkskolan de den andra, vid ån, ansågs ligga för lågt. På senhösten 1950 ändrade styrelsen sitt tidigare beslut och antog erbjudandet från B. Wetterström och i samband härmed skulle avstyckning begäras. Av årsberättelsen för 1950 framgår dels att kommunen anslagit 4000:- till flyttningen, dels att, trots vissa förseningar, huset är rivet och forslat till Vadbacka. En del timmer och bräder måste dock ersättas men kyrkoherden hade lovat, att när ladugården rivs på prästgården, kan virke därifrån erhållas.

3 Som tidigare nämnts höll man årsmöte i stugan 1954 och den invigdes högtidligt av prosten Adolf Kloo den 9 september Vid styrelsemöte den 4 dec beslöts att kvarnen vid Boaredal skulle inköpas. Av årsberättelsen 1956 framgår att både kvarnen och fornstugan står på fri grund. Kvarntomten var då arrenderad på 49 år hade man premiär vid kvarnen med stor publik förvärvades kvarntomten. Vid årsmötet 1960 meddelades att föreningen erhållit stallet från Vadbacka gästgiveri och hösten 1961 flyttades stallet utan att rivas till sin nuvarande plats. Vid återinvigningen av bygdegården, efter viss renovering, hösten 1977, hade också hembygdsföreningen ett höstmöte. Vid detta möte överlämnade Arvid Larsson 8000:- som gåva från samfälligheten Risveden med önskan att de skulle användas till beslutad renovering av Sockenmagasinet berättade ordf, vid årsmötet att arbetet igångsatts. Vid årsmötet 1982 meddelades ändring i planerna, sockenmagasinet skulle flyttas till Vadbacka. Det tog dock ytterligare några år att riva, flytta, skaffa virke och arbetskraft, grundlägga och bygga upp, men när föreningen fyllde 40 år invigdes sockenmagasinet på sin nya plats den 24 september Vid denna högtidlighet deltog 3 ordförande eller f.d. nämligen: Bo Johansson, Josef Andersson och Rune Karlsson. Under tiden som planering och arbete med magasinet pågick tillkom smedjan. Den kom från Högstorp och var skänkt av Roland Knutsson Skönningared. Den blev klar Olle Andreasson skänkte på hösten 1991 en gammal smedja med snickarverkstad till föreningen att flyttas från sin plats på Heden till Grönköp och användas till redskapsbod för gräsklippare m.m. På våren 1992 anslog kommunen 26000:- till flyttning och på hösten 1992 stod den klar. Medlemsutveckling Vid årsskiftet var medlemsantalet 47 st varav 10 st var s.k. ständiga medlemmar : 53 resp : 68 resp resp. 13. Medlemsantalet de första åren varierade rätt väsentligt troligen beroende på att det var svårt driva in årsavgiften och medlemsstatistiken var bunden till det antal som fullgjort sina skyldigheter. Under 60- och 70-talen ökade medlemsantalet högst avsevärt. Det hade naturligtvis med inflyttningen till samhället att göra, men också att styrelsen (kassören) fick hjälp av byombud/roteombud att driva in årsavgiften. Fr.o.m tilläts inte längre nya medlemskap för ständiga medlemmar. Några ytterligare exempel på hur många medlemmar föreningen haft följer nedan: st, st, st, st, st, st, st, st och st. Medlemsavgifter Vid det första årsmötet beslöts att medlemsavgiften skulle utgöra 2:- / år och 30:- för ständig medlem höjdes till 5:- resp. 50:-, 1975 höjdes till 10:- resp. 100:-, 1979 höjdes till 20:- resp. 200:-, 1981 höjdes till 25:- resp. 200: infördes ungdomspris för medlemskap 10:- / år.

4 1987 höjdes till 30:- resp. ungdomspris 10:-, 1989 höjdes till 50:- resp. ungdomspris 20:- och 1992 höjdes till 60:- resp. ungdomspris 20:-. Traditioner Redan från början av verksamheten bestämdes att en resa till någon intressant plats skulle genomföras varje år. Redan 1949 genomfördes den första och den traditionen fullföljs. Att fira vårens ankomst gjorde man redan 1952 med tal till våren, musik och sång. Dessutom drog man ihop till en präktig vårbrasa varje år. När den traditionen upphörde finns det inga uppgifter om. Fr.o.m har Skepplanda Kyrko- och Hembygdskör medverkat. Någon fullständig förteckning över vilka som hållit vårtal har inte gått att ta fram ur protokoll. Mot sluten av denna folder återfinns en lista över de som stått nedtecknade i protokoll av olika slag beslöts att en årlig Hembygdsdag skulle realiseras. De kom att under de förssta 13 åren genomföras på hösten och i bygdegården. Fr.o.m genomförs de dock på sommaren och vid Hembygdsgården på Grönköp. I november 1981 beslöt styrelsen att hålla en gudstjänst i den gamla kyrkoruinen vid Cappels. Detta skulle ske årligen den 23 juni d.v.s. på midsommaraftonen enligt den tidigare gällande almanackan. Första gången d.v.s. den 23 juni 1982 var 167 personer närvarande. Den har sedan dess genomförts varje år då inte dagen sammanfallit med midsommarafton enligt nu gällande almanacka. Deltagarantalet vid dessa tillfällen har alltid varit högt inräknades 222 personer och instiftades Hembygdsföreningens hederspris att utdelas årligen till därav förtjänt medlem. Priset består av en ishink i glas med föreningens emblem och en ljungkvist ingraverade. Hittills har följande tilldelats: 1992 Karin och Oscar Svahn, Karl Josef Karlsson, 1993 Karl-Erik Andersson, Bo Björklund, 1994 Karl Martinsson, 1995 Edith och Rickard Claesson, 1996 Holger Salén, 1997 Bo Johansson. Fr.o.m har föreningsmedlemmarna samlats vid kvarnen i Boaredal för att fira Gökotta på Kristi himmelsfärdsdag. Tyvärr har göken inte behagat närvara, men stämningen har ändå varit god bland de som tagit sig upp och dit, kaffet har smakat bra. Styrelsearbete Styrelsen bestod till en början av sju personer jämte fem suppleanter utökades suppleanternas antal till sex. Vid årsmötet 1986 beslöts att styrelsen skulle bestå av ordf. plus 12 ledamöter. Från början fann inget bestämt om hur ofta eller när styrelsen skulle sammanträda beslöts att styrelsemöten skulle hållas den första torsdagen i varje månad och i efterhand har det blivit så att styrelsen träffas varje torsdagskväll för div. arbeten. Övrigt Under de senaste åren har samarbete mellan de fyra hembygdsföreningarna i Ale mer och mer etablerats. 1986, Hembygdens år, ordnades en gemensam utställning i Glasbruksmuséet och hölls en gemensam Hembygdsfest i Prästalund arrangerade föreningarna årsstämman för Västergötlands Hembygdsförbund. Sedan sockenmagasinets tillkoms har ett bröllop och fen barndop förrättats på hembygdsgården.

5 Vårtalare Som tidigare anförts var man från början inte särskilt noga med att notera vilka personer som gjorde vad i olika sammanhang, vilket naturligtvis utgör ett tomrum när historia skall skrivas, men man har bättrats under årens gång Kyrkoherde Sager 1970 Sigun Melander 1972 Bo Björklund 1974 Margareta Billingsdal 1975 Tord Melander 1976 Sven Forsberg 1978 Hr Risberg 1979 Bengt Englund 1980 Gerd Andersson 1981 Åke Reinholdsson 1982 Ulrika Palm 1983 Arvid Larsson 1984 Gerhard Sager 1985 Roland Wall 1986 Sven Robertsson 1988 Stig Larsson 1989 Christel Lindstrand 1990 Gunilla Thorson 1991 Bo Andersson 1992 Martin Rossing 1993 Gerhard Sager 1994 Stig H. Gustafsson 1995 Annika Hamnegård 1996 Sven-A Johansson 1997 Daniel Reinholdsson