Till minne av Linus dop. tack för din medverkan

Transkript

1 Till minne av Linus dop tack för din medverkan

2 Den 14:e december 1997 döptes Linus i Grödinge kyrka. Med honom i kyrkan var mamma Maria, pappa Tobias, prästen Bo, faddrarna Ilia och Christian och ett femtiotal släktingar och vänner. Linus var klädd i en dopklänning som mormor Malin sytt efter egen och Marias design. Efter några välkomstord från prästen tågade dopföljet in i procession. Så sjöngs psalm 248, Tryggare kan ingen vara... Efter prästens inledningsord sjöngs psalm 21, Måne och sol. Därefter läste Tobias en tackbön till den där allomfattande obegripbara supernaturkraften som hjälpt Linus att välja sina föräldrar: Gud, vi tackar dig för vårt barn Tack för gåvan du har gett och förtroendet du har visat oss Ge oss ömhet, fasthet och lugn Hjälp oss att ge din kärlek vidare till de barn, som vi fått ansvar för Sedan läste gudmor Ilia Barnevangeliet: Folk kom till Jesus med barn, för att han skulle röra vid dem. Men lärjungarna visade bort dem. När Jesus såg det, blev han förargad och sade: Låt barnen komma hit till mig och hindra dem inte; Guds rike tillhör sådana som dem. Sannerligen, den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in. och han tog dem i famnen, lade händerna på dem och välsignade dem

3 Så läste farmor Viveca en dikt: För 75 år sen, i september, skrevs en dikt om dig Linus - och om alla andra barn - av en kvinna som hette Edith Södergran. Dikten heter O himmelska klarhet ; O himmelska klarhet på barnets panna dess ängel ser Fadern i himmelen. Och ljuset som strömmar ur helgonets ögon är mörker invid den friden som vilar på barnets panna, den himmelska frid. Och glorian som skiner kring helgonets änne är icke så tydlig och stor, som kronan som kröner ett människobarn i späda år. Och marken och blomstren och stenarna tala till barnet sitt språk, och barnet det svarar och jollrar tillbaka på skapelsens språk. Och Gud är dold i den minsta blomma och tingen förkunna hans namn. Men människohjärtat som utstötts av Fadren vet icke hur nära han bor. Ja, linus du har ett stort ljus runt hela dig, ett skimmer av kärlek. För 12 veckor sen föddes du, älsklingslinus! Tobias och Marias lilla barn! Men fast du är ung och ny här på jorden - så tror jag du är uråldrig. En stor och mäktig och vis ande är du! Och så som det sägs i dikten här att barnets språk och skapelsens språk är detsamma och att barn och allt i skapelsen kommunicerar med varann så tror jag att du kan prata med stenarna, växterna, djuren, marken, allt. Och du kommer att veta allt och du kommer att förstå allt.

4 Så jag vill gärna, gärna få vara med i din närhet och få lära mig av dig och få lyssna på dig och skratta med dig. Jag vill se världen med dina ögon - med dina glada, nyfikna, busiga NisNusögon Prästen frågade, Vilka namn har ni gett ert barn? och Maria svarade, Linus Tobias Collas. Linus heter Linus för att det har varit hans namn ända sedan mamma och pappa var på ultraljudsundersökning och fick se att han inte var en Mathilda, Tobias heter han efter pappa och Collas heter han efter farmorsfarmorsfarmorsfarfarsfarfarsfarfarsfarfar som hette Colas Gillet och levde i Liège i Vallonien mot slutet av 1500-talet. Dessutom heter han Palmqvist i mellannamn efter morfars släkt, och Hellsten i efternamn precis som farfars släkt. Präst, föräldrar och faddrar lade sin hand på Linus huvud och prästen bad för att Linus skulle bevaras i ljuset, nu och alltid. Tag emot korsets tecken., sa han sedan och tecknade korset på Linus panna, mun och hjärta, Jesus Kristus, den korsfäste och uppståndne, kallar dig att vara hans lärjunge Så läste prästen Jesu ord om dopet och tron: Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: Döp dem i Faderns och Sonens och den Helige Andes namn och lär dem, att hålla alla de bud, jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut

5 Så höll prästen ett doptal under det att han tog fram gitarren för att sjunga Det lilla ljus jag har Därefter var det dags för gudfar Christian att hälla upp vatten i dopfunten, som lånats från Hargs kyrka och som tillverkats av gammelmorbror Rune av en björkvril och en stor rotstam. Medan Christian hällde läste prästen över vattnet: Gud, vår fader, vi tackar dig för att du i dopets källa låter det vatten strömma fram, som ger världen liv. Sänd ditt ord och din Ande, så att de som nu skall döpas i detta vatten, blir renade från syndens skuld. Föd dem till ett nytt liv i Kristus och förena dem med ditt folk. För vår Herres Jesu Kristi skull Så läste församlingen trosbekännelsen, där det allomfattande delas in i tre delar: först den skapande kraften, ursprunget, fadern, så själva skapelsen, resultatet, sonen och till sist viljan som bär resultatet ur ursprunget, syftet och skaparförmågan, den heliga andan. Prästen frågade så oss föräldrar om vi ville att Linus skulle döpas, varvid vi svarade Ja och så döptes Linus Tobias Collas i Faderns, Sonens och den Heliga andans namn, som en bekräftelse på att han är en del av gemenskapen och världsalltet. Jesus sade: Den som i mitt namn tar emot ett sådant barn, tar emot mig, citerade prästen.

6 Dopföljet bänkade sig så, medan faster Johanna sjöng psalm 249, Blott en dag och sedan sjöng alla psalm 386, Upp ur vilda djupa vatten. Prästen bad en förbön, varefter församlingen bad Fader vår och prästen gav Herrens välsignelse. Hela dopgudstjänsten avslutades med att alla sjöng psalm 297, Härlig är jorden. En psalm som handlar om hur våra själar ständigt vandrar mellan himlen och olika jordeliv genom de fagra riken ; mineralriket, växtriket, djurriket osv. Linus föddes den 21:a september 1997, som människa, alldeles ny och fin till kroppen, men uråldrig och vis i själen. Lilla älsklingslinus, vilken tur för oss att jorden är så härlig, att du trots allt mörker ville komma hit - för hur skulle vi klara oss utan dig?

7 Efter dopet drog skaran vidare till Grödinge bygdegård, för kaffe, tårta och ytterligare en stunds samvaro. Mormor Malin läste ur en bok som heter Profeten : Era barn är inte era barn. De är söner och döttrar av Livets längtan efter sig själv. De kommer genom er men inte från er. Och fastän de lever hos er, tillhör de er ändå inte. Ni kan giva dem kärlek, men inte era tankar, ty de har sina egna tankar. Ni kan hysa deras kroppar men inte deras själar. Ty deras själar dväljs i morgondagens hus, som ni inte kan besöka, ens i era drömmar. Ni må sträva efter att efterlikna dem, men sök inte att göra dem lika er. Ty livet vänder inte tillbaka och dröjer inte hos den dag som flytt. Ni är de bågar, från vilka era barn skickas ut som levande pilar. Bågskytten ser målet på det oändligas stig och Han böjer dig med sin makt för att Hans pilar skall gå snabbt och långt. Låt dig i glädje böjas i Bågskyttens hand. Ty liksom Han älskar pilen, som flyger, älskar Han också bågen, som är stadig Älsklingslinus, tänk att du valde just oss, så stod det i födelseannonsen. Tack Linus för att du valde just Maria och Tobias som dina starka bågar. För då kan pilen även ibland hamna hos mig. Och vi är många som är bågar runt dig Linus och runt dina föräldrar Efter fikat fick Linus många fina presenter, till minne av dopdagen. Och vi, Maria och Tobias, tycker verkligen det blev en dag att minnas. Ett stort tack till er alla som medverkade till att Linus dop blev så fint som det blev.

8 Layout och text: pappa Tobias Hellsten Foto: faster Elina Hellsten och morbror Robert Palmqvist Detta minneshäfte och annan information om Linus, finns på internet på Linus nod :