Stöd till vården 2017

Transkript

1 Stöd till vården 2017 Slutrapport för regeringsuppdraget att genomföra informationsinsatser om hälsosamma matvanor för att förebygga kroniska sjukdomar. Uppsala Hamnesplanaden 5, SE

2 2 LIVSMEDELSVERKET MARS 2018

3 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Beskrivning av uppdraget... 7 Inriktning, avgränsningar och målsättning... 8 Bakgrund... 9 Primärvården har en viktig roll i det sjukdomsförebyggande arbetet... 9 Vårdens personal har intresse och vilja att samtala om matvanor... 9 Patienter vill få stöd... 9 Utmaningar... 9 Inte specificerat vilken utbildning som behövs Det här har vi gjort Dietistdagar Undersökning om arbete med matvanor i primärvården Kompletterande enkätundersökning Förstudie utveckling av webbverktyget Matvanekollen Övriga kommunikationsaktiviteter Webbsidor och material Livsmedelsverkets förtroendemätning Diskussion Komplexitet kräver kompetens Kostråd på vetenskaplig grund Att identifiera patienter med ohälsosamma matvanor Nationella kompetenskrav för kvalificerat rådgivande samtal Fortsatt arbete Behov av fortsatt stöd Värdefullt med nationella kunskapskrav Utbildning för att hålla rådgivande och kvalificerat rådgivande samtal Enklare utbildning till all personal Spridning av material och verktyg Tydligare information om vetenskapen bakom kostråden Dietister har en viktig roll Ekonomisk redovisning Bilagor LIVSMEDELSVERKET MARS

4 4 LIVSMEDELSVERKET MARS 2018

5 Sammanfattning I regleringsbrevet för 2017 fick Livsmedelsverket uppdrag att genomföra systematiska informationsinsatser om hälsosamma matvanor för att förebygga kroniska sjukdomar. Uppdraget att stötta hälso- och sjukvården har Livsmedelverket på olika sätt haft sedan Det är tydligt att matvanor börjar bli en mer självklar del av det sjukdomsförebyggande arbetet i primärvården. Under de år som Livsmedelsverket arbetat med frågan är vårt intryck att engagemanget för frågorna stadigt har ökat. Besöken på Livsmedelsverkets webbsidor om samtal i vården har tredubblats under 2017 och landstingens beställningar av våra faktaskrifter och Hitta ditt sätt de svenska kostråden, har ökat kraftigt. Mätningar visar även att 47 procent av läkarna i primärvården har varit i kontakt med Livsmedelverket under 2017 jämfört med 12 procent under Men det finns fortfarande mycket kvar att göra särskilt med tanke på att många landsting/regioner upplever sig vara i startgroparna med arbetet för bra matvanor. Därför kommer behovet av stöd sannolikt att öka under de närmaste åren. Utifrån aktiviteterna i projektet har ett antal framgångsfaktorer och hinder för arbetet med kompetenshöjning identifierats. För att personalen ska känna sig trygga i arbetet med samtal om matvanor ser vi följande framgångsfaktorer: Politiker och tjänstemannaledning i landstinget behöver förstå matvanornas betydelse för hälsan och ge personalen möjlighet till kompetenshöjning Utbildning kring ämneskunskap om matvanor behövs i två olika nivåer. All personal med patientkontakt behöver ha grundläggande kunskaper. Personal som ska ge kvalificerat rådgivande samtal om matvanor behöver mer gedigen kompetens. Samtalen om matvanor behöver utgå ifrån de svenska kostråden och vila på vetenskaplig grund. Dietister har en viktig roll som kunskapsbärare och vidareförmedlare. Hinder som identifierats: Att arbetet med samtal om matvanor nedprioriteras. Att inte alla som genomför samtal om bra matvanor har likvärdig kompetens. Att vissa tongivande personer i hälso- och sjukvården aktivt ifrågasätter Livsmedelsverkets kostråd och därmed skapar osäkerhet i verksamheterna. Livsmedelsverket menar att ämneskunskap om matvanor är en förutsättning för att primärvårdens personal ska känna sig trygga att arbeta med frågan. Ett fortgående och utökat samarbete mellan Livsmedelsverket och Socialstyrelsen i frågan vore önskvärt, inte minst för att ta fram nationella kompetenskrav om matvanor. Att kompetensen och utbildningarna är likvärdiga i hela Sverige är en förutsättning för att komma närmare målen om jämlikhet i vård. LIVSMEDELSVERKET MARS

6 Inledning Hälso- och sjukvårdens uppdrag är i en förändringfas och primärvården får ett ökat ansvar att motivera och stödja patienten att ta ansvar för sin egen hälsa. Samtidigt visar WHO:s beräkningar att dåliga matvanor är den största riskfaktorn för ohälsa i Sverige. Primärvården har genom sitt sjukdomsförebyggande arbete och samtal om bra matvanor en viktig roll i att motverka detta. För att primärvården ska kunna ta den rollen behövs kunskaper om vad som är bra matvanor och hur matvanor påverkar hälsan, tillsammans med kunskap om beteendeförändring. 6 LIVSMEDELSVERKET MARS 2018

7 Beskrivning av uppdraget I regleringsbrevet för 2017 fick Livsmedelsverket uppdrag att genomföra systematiska informationsinsatser om hälsosamma matvanor för att förebygga kroniska sjukdomar. Informationen skulle riktas till yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården med särskilt fokus på primär- och närsjukvård. I uppdraget ingick också att bistå Dietisternas Riksförbund (DRF) med att ta fram ett utbildningskoncept för yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården om hälsosamma matvanor. Uppdraget att stötta hälso- och sjukvården har Livsmedelverket på olika sätt haft sedan Frågan kring att bistå dietisterna diskuterades med företrädare för DRF:s styrelse som vid denna tidpunkt stod utan ordförande. DRF ansåg det inte möjligt att under 2017 ta på sig uppdraget att ta fram ett utbildningskoncept. Eftersom förutsättningen för ett utbildningskoncept var att DRF var drivande i arbetet valde Livsmedelsverket att i stället ta reda på hur landstingen redan idag arbetar med kompetenshöjning för personalen. Vi ville hitta faktorer som skulle kunna ligga till grund för ett eventuellt framtida nationellt utbildningskoncept. Ändringarna diskuterades och accepterades av Socialdepartementet, under ett möte den 27 mars Livsmedelsverkets uppdrag är kopplat till de Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som Socialstyrelsen antog Riktlinjerna beskriver rekommendationer för vårdens arbete med levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet samt ohälsosamma matvanor. Landstingen/regionerna (fortsättningsvis kallat landstingen) kan själva välja hur de vill arbeta, vilka levnadsvanor de vill prioritera samt på vilket sätt arbetet ska genomföras. Under perioden har uppdraget genomförts inom ramen för regeringens strategi för kroniska sjukdomar. LIVSMEDELSVERKET MARS

8 Inriktning, avgränsningar och målsättning Insatserna i projektet har i första hand riktats till chefer och personal vid primärvårdens vårdcentraler. Inga speciella insatser har gjorts för närsjukvård och annan primärvård. Målsättningen har varit att göra matvanornas betydelse för hälsan mer känd, att öka kunskapen kring vad som är bra matvanor och att öka tilliten till Livsmedelverket och de svenska kostråden, samt att ta reda på hur kompetensen säkerställs kring samtal om bra matvanor. Vidare önskade vi ta reda på hur Matvanekollen, Livsmedelsverkets digitala verktyg för att testa sina matvanor, skulle kunna bli ett komplement till Socialstyrelsens kostindexfrågor för att identifiera patienter med ohälsosamma matvanor. 8 LIVSMEDELSVERKET MARS 2018

9 Bakgrund Primärvården har en viktig roll i det sjukdomsförebyggande arbetet Arbetet med levnadsvanor för att förebygga kroniska sjukdomar har de senaste åren blivit en allt viktigare uppgift för hälso- och sjukvåden och främst för primärvården. Detta beskrivs i flera texter och dokument bland annat i de Nationella målen för folkhälsan, i de Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder samt i slutbetänkandet för effektivare resursutnyttjande inom hälsooch sjukvården. Vårdens personal har intresse och vilja att samtala om matvanor Under de år som Livsmedelsverket har arbetat med uppdraget har vi noterat ett ökande intresse för matens betydelse för hälsan hos hälso- och sjukvårdens personal. I den undersökning som Livsmedelsverket genomförde 2016 (bilaga 1) svarar drygt 200 läkare och 200 sjuksköterskor samt 100 chefer i primärvården på frågor om matvanearbetet. Webbenkäten visade att 92 procent av sjuksköterskorna, 76 procent av cheferna och 61 procent av läkarna ansåg att det är mycket viktigt att arbeta med rådgivning om matvanor i primärvården. På frågan Jämfört med idag, i vilken omfattning skulle du vilja arbeta med rådgivning kring matvanor svarade fler än hälften (55%) av läkarna att de skulle vilja arbeta mer än vad de gör idag med rådgivning kring matvanor. Samma fråga till cheferna visade att 68 procent skulle vilja utöka arbetet med samtal kring matvanor i sin verksamhet (4). Patienter vill få stöd Det är inte bara hälso- och sjukvårdspersonalen som anser att arbetet med matvanor i primärvården är viktigt. Även patienterna är positivt inställda till att vården tar upp frågan om bra matvanor. En enkät från Socialstyrelsen visar att var fjärde svensk vill kunna vända sig till sjukvården för att få hjälp att ändra sina matvanor. Utmaningar Det finns flera utmaningar för hälso- och sjukvården i att arbeta förebyggande med levnadsvanor. En utmaning är att åtgärden som rekommenderas i riktlinjerna från 2011 är så kallat kvalificerat rådgivande samtal, vilket innebär ganska långa och många samtal med patienten. Om personaltid ska kunna frigöras för att ta hand om detta förebyggande arbete behöver landstingen förutom att prioritera resurser även se över och revidera sina processer, strukturer, arbetsformer, med mera. Utöver dessa utmaningar behövs kompetens, både i samtalsmetodik och i ämneskunskap. På kort sikt såg Socialstyrelsen, då riktlinjerna presenterades, ett behov av utbildningsinsatser i landstingen. Och på längre sikt menade man att denna kompetens skulle kunna ingå i grundutbildningen för läkare och sjuksköterskor. Detta är bedömningar som Livsmedelsverket stödjer. LIVSMEDELSVERKET MARS

10 Inte specificerat vilken utbildning som behövs Riktlinjerna från 2011 berör uteslutande samtalsmetodiken, det vill säga hur samtalet ska genomföras. Det finns ingen beskrivning av vad som bör ingå av ämnesspecifik sakkunskap. Det är chefen på vårdcentralen som ansvarar för att personalen har lämplig kompetens. 10 LIVSMEDELSVERKET MARS 2018

11 Det här har vi gjort Genomförandet har skett i projektform på Livsmedelverket. Under projektets gång har en samverkansgrupp med representanter från Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten samt Sveriges kommuner och landsting träffats vid två tillfällen. Två referensgrupper med läkare, sjuksköterskor och dietister har varit kopplade till projektet. Dietistdagar Under har kompetensdagar för primärvårdsdietister anordnats på sju olika orter, fyra av dessa genomfördes under Dietisten är specialist i frågor om mat, näringslära och kostbehandling. Därför får hen ofta svara på frågor kring de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR) och kostråden, samt Livsmedelsverkets övriga arbete, aktuella larm med mera. Om kostråden ifrågasätts i media är det vanligt att dietisten får försvara råden och Livsmedelsverkets arbete inför patienter och vårdpersonal. Flera har upplevt ifrågasättandet som besvärligt och obehagligt. Syftet med träffarna har varit att stärka dietisten i sin roll som kunskapsbärare i primärvården. Träffarna har förutom information rymt diskussioner, workshopar och möjlighet att ställa frågor. Cirka 150 dietister har deltagit i träffarna och har därefter blivit medlemmar i ett nätverk som initierats av Livsmedelsverket. Nätverket har till största delen bestått av mejlkommunikation med frågor och svar mellan dietisterna och myndigheten. Livsmedelsverket har puffat för fördjupad information i aktuella ämnen samt länkat till aktuella sidor på Livsmedelsverkets webb. Vid två tillfällen har dietisterna besvarat enkätundersökningar från Livsmedelsverket. Nätverksmejlen har spontant skickats vidare och når idag cirka 320 dietister. Åtta utskick har gjorts från december 2016 till januari Resultat Utvärderingen av kompetensdagarna och mejlnätverket visar att deltagarna är mycket positiva. 97 procent av upplevde att träffarna var bra eller mycket bra. Utvärderingen av nätverksmejlet visar att 95 procent upplever dem som värdefulla, varav 72 procent som mycket värdefulla. Och 53 procent menar att utskicken stöttade dem i deras yrkesroll. I kommentarerna skriver några att utskicken fungerat bra som påminnelse om Livsmedelsverkets material, broschyrer, filmer och evidensen för råden. Mejlen uppskattas i det ensamma arbetet som dietist i primärvården. Några svarar att de arbetar inom tandvård och specialistvård, och att mejlen har varit värdefulla även för dem. En återkommande önskan från dietisterna är att Livsmedelsverket mer ofta och snabbt svarar på kritik mot de svenska kostråden från media. Ett sådant mer proaktivt sätt skulle kunna göra skillnad i dietistens vardag och direkt förenkla arbetet med matvanor i vården, menar de. LIVSMEDELSVERKET MARS

12 Undersökning om arbete med matvanor i primärvården Under hösten 2017 gjordes en kvalitativ undersökning för att få förståelse för hur primärvården har upplevt arbetet med att höja personalens kompetens för att bättre klara av arbetet med samtal om bra matvanor (bilaga2) Föresatsen var att intervjua chefspersoner från varje landsting inom primärvårdens hälso- och sjukvårdsorganisation, det vill säga beställare av eventuell kompetenshöjning. Men i de allra flesta landsting var det svårt att hitta en intervjuperson som hade både överblick och detaljkunskap på området. Vi sökte lämpliga personer att intervjua med hjälp av Hälsofrämjande sjukvårdsnätverkets (HFS) processledare och lyckades så småningom hitta 20 personer från 18 landsting vilka kunde ställa upp på djupintervju. Flertalet var placerade på landstingens folkhälsoenheter och ett par var verksamhetschefer vid en primärvårdsenhet. Alla hade erfarenhet av och intresse kring frågan om matvanor. Intervjuformen valdes för att få förståelse för hur nyckelpersonerna inom landstingen upplever att implementering och kunskapshöjning verkligen har fungerat. Förhoppningen var att ringa in problem samt om möjligt hitta framgångsfaktorer för arbetet. Resultat Undersökningen ger en inblick i de möjligheter och svårigheter som verksamheterna sett och arbetat med. Undersökningen gör inte anspråk på att ge en heltäckande eller ens helt sann bild av arbetet. Den bör betraktas som en ögonblicksbild. Men eftersom den stärker och bekräftar de erfarenheter och åsikter som framkommit i Livsmedelsverkets möten med primärvårdens yrkesgrupper anser vi ändå att svaren är relevanta och viktiga. De som intervjuades bekräftar att primärvården är en viktig arena för det sjukdomsförebyggande arbetet. Men de menar att ett starkt stöd från politiker och tjänstemannaledning, med tydliga mål, är avgörande. Viktiga förutsättningar är tillgång till nyckelprofessioner som specialistsjuksköterskor och dietister samt att verksamheterna kan avsätta tillräckligt med tid för arbetet. Intervjuerna visar att de flesta landsting och regioner har genomfört utbildningar för personal om matvanor och/eller andra levnadsvanor. Men vilka som får utbildning och hur lång den är varierar mycket. Majoriteten har ingen plan för hur de ska fortsätta utbilda personalen på sikt och har heller inte följt upp resultaten av de utbildningar som genomförts. På vissa orter är det enbart dietister, som redan har kunskapen, som genomför samtal. Resultaten bekräftas av Livsmedelsverkets enkät. Vidare pekar undersökningen på att det hos vissa individer finns ett starkt ifrågasättande av de svenska kostråden. Detta kan göra att en hel personalgrupp blir osäker på vilka råd som gäller. Osäkerhet och okunskap gör att det kan upplevas svårt att hantera frågor kring matvanor i mötet med patienten. Matvanor är i jämförelse med övriga levnadsvanor det område som upplevs mest komplext. De som intervjuats menade även att det sjukdomsförebyggande arbetet bör få samma status som medicinsk behandling. Det ska inte vara något som erbjuds utöver eller på sidan om den traditionella vården. Detta väcker även frågor om vad som är en jämlik vård och hur den ska bedrivas. Ojämlikhet kan uppstå eftersom vissa patienter är resursstarka och efterfrågar och därmed får tillgång till den hjälp de behöver. Andra patienter däremot kanske inte har förmåga, förutsättningar eller kännedom om att de kan få hjälp av primärvården att förändra sina matvanor. De intervjuade tycker att det kunskapsstöd och de verktyg som finns idag är bra men många efterlyser mer stöd från Livsmedelsverket och andra myndigheter att uppmärksamma chefer och politiker på hur 12 LIVSMEDELSVERKET MARS 2018

13 viktigt det är att primärvården arbetar förebyggande med bra matvanor och vad som krävs för att det ska fungera. Kompletterande enkätundersökning Som komplement till den kvalitativa undersökningen genomfördes en webbenkät (bilaga 3) för att ta reda på mer detaljer kring utbildningarna. Även här sökte vi en person i landstinget med kännedom om utbildningarna. Eftersom samordning kring utbildning saknas hos flertalet landsting var det svårt och i ett par fall omöjligt att hitta någon med en helhetsbild över utbildningar och utbildningsinsatser. Vi fick svar från 19 landsting samt från två privata utförare. Frågorna besvarades främst av dietister och folkhälsoutvecklare. Resultat De svar vi fått visar att de flesta men inte alla landsting erbjuder någon form av utbildning för personal gällande ämneskunskap, och att det varierar från kortare webbaserade utbildningar på cirka 10 minuter till några dagars lärarledd utbildning. För att hålla kvalificerat rådgivande samtal förekom utbildningar från några timmar upp till 10 dagar motsvarande 7,5 högskolepoäng. I en del landsting är det enbart dietister som håller i samtalen om matvanor och där förekommer enbart kortare utbildningar för annan personal. Det är då vanligt att matvanor ingår som en del i en utbildning som berör alla levandsvanor. Några svarade att de inte hade någon som helst kännedom om hur verksamheterna säkerställer att personalen har kompetens kring samtal om bra matvanor. Förstudie utveckling av webbverktyget Matvanekollen För att hitta patienter med ohälsosamma matvanor används idag ett kostindex som Socialstyrelsen rekommenderar. Indexet ger en uppskattning av kostens näringsmässiga kvalitet utifrån frågor om hur ofta man äter och dricker mat och dryck ur olika livsmedelsgrupper. Kostindex är ett relativt onyanserat screeningverktyg som baseras på ett urval av de enkätfrågor som Livsmedelsverket har tagit fram som indikatorer för kostens näringsmässiga kvalitet på befolkningsnivå. Livsmedelsverket har under åren sett att en utveckling av Matvanekollen, Livsmedelsverkets webbaserade verktyg för att testa sina matvanor, skulle kunna fungera som ett komplement till kostindexfrågorna. Den skulle även kunna fungera som ett stöd för personalen i samtalen om bra matvanor till patienter utan behov av sjukdomsspecifik kostbehandling. Under hösten 2017 genomfördes en förstudie och en prototyp utvecklades och testades. Målet var att ta fram ett enkelt och roligt webbtest, med lite text och många bilder. Ett krav var att särskilt nå fram till personer som har svårt att ta till sig omfattande textbaserad information som stöd för att uppnå och behålla god hälsa. Testet ska kunna göras av alla på Livsmedelsverkets webbplats men en särskild handledning planeras till vårdpersonal som vill göra testet tillsammans med patienten. LIVSMEDELSVERKET MARS

14 Övriga kommunikationsaktiviteter Flera olika utåtriktade insatser har gjorts under året för att nå ut med information till primärvårdens personal. Exempelvis tog Livsmedelsverket initiativ till en debattartikel tillsammans med Socialstyrelsen som publicerades i Dagens Samhälle i februari. Under året har vi varit med i tre artiklar och annonser i tidningar för läkare och sjuksköterskor (webb, samt distribuerad till sjuksköterskor och läkare i drygt exemplar). Livsmedelsverket har också medverkat i olika möten och konferenser riktade till beslutsfattare, chefer och personal. Inom ramen för projektet medverkade vi till exempel på Nationell primärvårdskonferens i Stockholm i september. Förutom en välbesökt monter genomfördes ett eget seminarium Dåliga matvanor största riskfaktorn för folkhälsan Vad kan primärvården göra? Seminariet var tidigt fullbokat och fick flyttas till en större lokal. Konferensen riktade sig främst till chefer och beslutsfattare, totalt antal besökare var över Panelsamtalet filmades och lades ut på Livsmedelsverkets webbplats samt klipptes till korta inlägg som visats på Livsmedelsverkets Facebook-sida (tabell 1). Länk till filmen distribuerades via mejl till samtliga vårdcentraler (februari 2018) och till dietistnätverket med förslag till diskussionsfrågor. Filmer 2017 Antal visningar Längre version 284 Kortare version 179 Facebook 2017 Visningar 9500 Gilla-markeringar 224 Delningar 37 Tabell 1, Antal visningar av filmen från Livsmedelsverkets seminarium på Nationell primärvårdskonferens Webbsidor och material Livsmedelsverkets webbsidor till vårdpersonal har utvecklats och en del nya texter har tillkommit. Bland annat finns nu flera olika Power Point-presentationer som stöd för personalutbildning. Två presentationer är kopplade till Socialstyrelsens och Livsmedelsverkets webbutbildning och en presentation innehåller fördjupning och förklaring kring de Nordiska näringsrekommendationerna, NNR och hur dessa arbetats fram. I samband med debattartikeln i Dagens Samhälle gjordes ett brevutskick med broschyrer till samtliga vårdcentraler (1200 st). 14 LIVSMEDELSVERKET MARS 2018

15 Vid möten och konferenser har Livsmedelsverkets broschyrer delats ut, exempelvis våra fyra faktaskrifter om fett, kolhydrater, protein och den hälsosamma helheten i 800 exemplar (4x800 ex). Faktaskrifterna togs fram i samarbete med och efter en direkt önskan från hälso- och sjukvårdens professioner. Resultat Under 2017 har fler besök gjorts på Livsmedelsverkets webbsidor för vårdpersonal Prata mat, rädda liv, än under 2016 (figur 1). Betydligt fler faktaskrifter har köpts och laddats ner av landstingen under 2017 jämfört med 2016 (figur 2 och 3). De svenska kostråden, Hitta ditt sätt, har marknadsförts som ett patientmaterial för samtalet om bra matvanor. Webbutiken visar på en ökad beställning från landstingen med ungefär dubbla mängden 2017 jämfört med 2016 (figur 4). Figur 1 Antal besök på sidorna till hälso- och sjukvården Figur 2 Antal köpta faktastifter (fyra i bunt) LIVSMEDELSVERKET MARS

16 Figur 3 Antal nedladdningar av faktaskrifterna Figur 4 Antal sålda broschyrer Hitta ditt sätt Livsmedelsverkets förtroendemätning Livsmedelsverket genomför regelbundet en undersökning för att mäta relevanta yrkesgruppers förtroende för myndigheten. Sedan 2011 innefattas primärvårdsläkare i undersökningen. I 2017 års mätning som genomfördes i oktober/november var deltagandet hos primärvårdsläkarna förhållandevis högt, 53 procent jämfört med 2011 då svarsfrekvensen var på 22 procent. Svaren visar genomgående en positiv tendens som exempelvis på frågan: Har du på något sätt varit i kontakt med eller sökt information hos Livsmedelsverket det senaste året? Och den motsvarande frågan från 2011: Har du på något sätt varit i kontakt med Livsmedelsverket det senaste året? På frågan svarade mer än 80 procent nej år I kommentarerna ställdes frågan varför de över huvud taget skulle vara i kontakt med Livsmedelverket är det i stället 47 procent som varit i kontakt med Livsmedelverket en eller flera gånger under året (figur6). Det är emellertid 50 procent av läkarna i primärvåren som inte någon gång under året sökt kontakt med Livsmedelsverket, trots att nästan alla (96 %) uppger att de i sin yrkesroll ger råd om hur man äter hälsosamt eller informerar om mat och hälsa. Det material som primärvårdsläkarna känner till och använder är främst Tallriksmodellen och Nyckelhålet. Då det gäller övrigt material är kännedomen låg. 84 procent uppger att de inte använder 16 LIVSMEDELSVERKET MARS 2018

17 sig av de svenska kostråden Hitta ditt sätt i sitt arbete och 64 procent har inte kommit i kontakt med faktaskrifterna (figur 6). De 47 procent som har varit i kontakt med Livsmedelsverket är generellt mer positivt inställda till Livsmedelsverkets arbete än övriga. Figur 5 Livsmedelsverkets förtroendeundersökning 2017 Figur 6 Livsmedelsverkets förtroendeundersökning 2017 LIVSMEDELSVERKET MARS

18 Diskussion Intresset för mat och matvanor är stort i primärvården. Livsmedelsverket upplever generellt att intresset för frågorna och kännedomen om att Livsmedelsverket arbetar med att stötta vården har ökat ju längre projektet pågått. Kopplingen mellan matvanor och hälsa är något som diskuteras och upplevs som viktig. Men det är långt till dess att matvanor tas på så stort allvar att det ingår i varje läkares och sjuksköterskas tankar och att arbetet med att förbättra matvanorna ses som en förstahandsåtgärd i prevention och behandling av de stora folksjukdomarna. I förtroendemätningen ser vi tydligt att nästan alla läkare i primärvården (96 %) ger råd om mat och hälsa men att förhållandevis få känner till och använder Livsmedelsverkets material om de svenska kostråden, Hitta ditt sätt. Här finns mer arbete att göra. Vidare är det tydligt att de 47 procent som varit i kontakt med Livsmedelsverket är nöjda med kontakten och att de har högre förtroende än övriga läkare. Detta visar på att vi kommit en bit på vägen men skulle behöva intensifiera våra insatser för att nå fler läkare. Webbstatistik visar att många fler har hittat till de webbsidor på livsmedelsverket.se som riktar sig direkt till vårdpersonal. Men även om siffrorna visar på en ökning finns fortfarande mycket att göra för att nå de cirka personer som arbetar inom hälso- och sjukvården (siffror SKL nov 2016). Intervjuundersökningen pekar även på att landstingen önskar hjälp att uppmärksamma chefer och politiker på hur viktigt det är att primärvården arbetar förebyggande med bra matvanor och vad som krävs för att det ska fungera. Komplexitet kräver kompetens Det är inte konstigt att vårdens professioner upplever att det är problematiskt att samtala med patienter om deras matvanor. Utan tillräcklig kompetens kan frågan upplevas som svår och ogripbar. Gedigen kunskap behövs för att kunna stötta till förändring, kunna individanpassa och ibland familjeanpassa livsmedelsval och kostråd. Utöver det behövs kunskap kring de olika faktorer som påverkar individens matvanor, exempelvis attityder, ålder och socioekonomiska förhållanden. Diskussioner med referensgrupperna och resultatet i intervjuundersökningen visar att det också efterfrågas ett ganska stort mått av grundläggande kunskaper för att kunna eller ens våga lyfta frågan kring matvanor med patienten. Eftersom många landsting har beslutat att alla med patientkontakt ska kunna identifiera patienter med ohälsosamma matvanor samt ge enkla råd kräver detta att kunskap finns i hela personalgruppen. Det framkommer tydligt i intervjuundersökningen och enkäten att de utbildningar som ges i landstingen för att höja hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens ser mycket olika ut i olika delar av landet. Utbildningens innehåll, upplägg och syfte varierarar. En ytterligare komplicerande faktor är att varken i kursplanen för läkarutbildningen eller sjuksköterskeutbildningen finns det beskrivet vad som ska ingå kring kostråd och näringsrekommendationer, vilket gör att kunskapsbasen varierar. Att all berörd vårdpersonal har grundläggande kompetens på området är en viktig del för att nå framgång i arbetet med hälsosamma matvanor och uppnå en jämlik vård. 18 LIVSMEDELSVERKET MARS 2018

19 Kostråd på vetenskaplig grund Förtroendemätningen från 2017 visar att 79 procent av primärvårdsläkarna har förtroende för de svenska kostråden och 67 procent har förtroende för Livsmedelsverket. Trots detta höga förtroende visar diskussioner och undersökningarna att de få individer som saknar förtroende för Livsmedelsverkets arbete ofta är tongivande och därmed kan skapa osäkerhet i en hel verksamhet. Även om råd till patienten alltid måste utgå ifrån patientens egen vilja och önskan är det viktigt att råd utgår ifrån vetenskap. Att råd ges utifrån eget tyckande, att olika och även motstridiga råd ges till patienten inom samma verksamhet gynnar ingen, allra minst patienten. Detta ser vi allvarligt på. Den vårdpersonal som ifrågasätter kostråden återkommer ofta till att de upplever att råden är dåligt uppdaterade, att de har svag evidens, att processen kring hur kostråden tagits fram upplevs som vetenskapligt svag och oklar. Många vill förstå och bilda sig en egen uppfattning. Därför behöver det vara enkelt för den vårdpersonal som så önskar att hitta svar på sina frågor kring litteratursökningar, evidensgradering, värdering av studiekvalitet med mera. Livsmedelsverket behöver utveckla sin information ytterligare för att fortsätta bygga förtroende för de evidensbaserade råd och rekommendationer som är grunden för arbetet med bra matvanor. Att identifiera patienter med ohälsosamma matvanor De som intervjuats samt projektets referensgrupper kommer flera gånger tillbaka till att det kan vara svårt redan i det första steget, det vill säga redan vid att identifiera patienter med ohälsosamma matvanor. Det är inte lätt att tolka svaret på en fråga som Hur ser dina matvanor ut? och Tycker du att du har bra matvanor? Om personalen saknar kunskap finns det en risk att man använder kostindex fel eller väljer att identifiera ohälsosamma matvanor med enbart beräknade poäng från kostindex. Här behövs kompetens för att individanpassa och göra en bedömning där hänsyn tas till patientens hela kost. För att förenkla identifieringen av patienter med ohälsosamma matvanor skulle en utveckling av Matvanekollen i linje med förstudien från 2017 kunna bli just den brygga mellan kostindex och samtalet, som vården behöver. Nationella kompetenskrav för kvalificerat rådgivande samtal Pedagogiken vid samtalet är av stor betydelse men det behövs även ämneskunskap. Olika landsting har olika uppfattning om hur mycket kunskap som behövs i olika typer av rådgivning. En del menar att enbart dietister har tillräcklig utbildning för att genomföra samtalen, medan andra menar att det räcker med några dagars utbildning. I svaren från enkätundersökningen framkom att ett landsting som satsat stort på en tredagarsutbildning för att sjuksköterskor ska kunna ge kvalificerat rådgivande samtal överväger att lägga ner denna utbildning. De vill i stället öka kunskapen kring bra matvanor hos all personal så att de ska bli trygga i uppgiften att identifiera personer med ohälsosamma matvanor och sedan remittera vidare till dietist. Landstinget som genomför en utbildning motsvarande 7,5 högskolepoäng, upplever sig ha goda erfarenheter kring arbetet, men medger samtidigt att någon direkt utvärdering av arbetet inte har gjorts. Överlag inskränker sig utvärdering i de flesta fall till att mäta nöjdheten kring utbildningen hos personalen. LIVSMEDELSVERKET MARS

20 För att höja statusen kring arbetet med att förbättra matvanor och göra det till en del av vården är det rimligen en grundförutsättning att den ser liknande ut i hela Sverige. Livsmedelsverkets bedömning är att breda utbildningsinsatser behövs i alla landsting: En kortare men ändå relativt omfattande utbildning behövs till hela personalgruppen. Sannolikt kan den behöva innehålla kunskap kring hur kostråden tas fram samt det vetenskapliga arbete som ligger bakom de Nordiska näringsrekommendationerna. Att få tilltro till Livsmedelsverkets arbetssätt samt de svenska kostråden kan vara av minst lika stort värde som rent faktamässiga kunskaper. Om utbildning ska ges till de som ska hålla det kvalificerat rådgivande samtalet behövs en mer gedigen utbildning. Upplägg och syfte med en sådan utbildning behöver vara gemensam för alla landsting för att säkerställa vård på lika villkor. 20 LIVSMEDELSVERKET MARS 2018

21 Fortsatt arbete Behov av fortsatt stöd Livsmedelsverket har under de år som projektet pågått bidragit till att matvanornas betydelse för hälsan har blivit mer känd i vården. Men om det sjukdomsförebyggande arbetet i primärvården ska fortsätta att utvecklas behövs sannolikt än större förståelse hos politiker och tjänstemannaledning för de folkhälsovinster samt ekonomiska och personliga vinster, som kan uppnås med bättre matvanor. Detta inte minst med tanke på att i de reviderade riktlinjerna lyfts matvanor fram som den viktigaste levnadsvanan för vården att arbeta med. (Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, 2018). De nya riktlinjerna lyfter möjligheten att ge både kortare och längre rådgivande samtal. Ämneskunskap kring matvanor kommer att behövas på alla vårdcentraler för att garantera vård på lika villkor Dessutom pekar de undersökningar som gjorts under året på att många landsting upplever sig vara i startgroparna för arbetet kring bra matvanor, vilket kan betyda att de är extra motiverade att söka stöd för arbetet. Värdefullt med nationella kunskapskrav Livsmedelsverket ser att nationella kompetenskrav och ett nationellt utbildningskoncept för personal som ska hålla samtal om bra matvanor vore önskvärt. Socialstyrelsen och Livsmedelsverket är självklara avsändare för ett sådant koncept och den gemensamma webbutbildningen en bra grund att bygga vidare på. Utbildning för att hålla rådgivande och kvalificerat rådgivande samtal Om personal ska utbildas för att hålla kvalificerat rådgivande samtal om matvanor behövs djup och bred utbildning. Att utvärdera de längre utbildningar som finns idag och då främst den utbildning (7,5 högskolepoäng) som idag ges i region Jönköping ser vi som en möjlig väg att komma vidare i denna fråga. Enklare utbildning till all personal Livsmedelsverket anser att all vårdpersonal behöver ha grundläggande kunskaper kring bra matvanor för att känna sig trygga i att ta upp frågan med patienten och därmed kunna identifiera personer i behov av åtgärder. Vi ser gärna ett fortsatt uppdrag att uppmuntra och stötta primärvården i detta. Spridning av material och verktyg Mycket material finns på Livsmedelsverkets och Socialstyrelsens webbplatser som behöver fortsatt spridning för att bli mer kända. Det nya webbverktyget Matvanekollen/Matvanetestet ska byggas och lanseras under Det är Livsmedelsverkets förhoppning att verktyget ska bli ett välfungerande stöd för hälso- och sjukvårdens personal. LIVSMEDELSVERKET MARS

22 Tydligare information om vetenskapen bakom kostråden Livsmedelsverket startar nu ett arbete med att tydligare än idag visa det vetenskapliga arbetet bakom de Nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och de svenska kostråden. Sidorna på webbplatsen kommer att uppdateras för den som vill söka mer och djupare information. Dietister har en viktig roll Dietisterna är viktiga som vidareförmedlare av Livsmedelsverkets råd och kunskapsbärare inom hälsooch sjukvården. En fortsatt stöttning av dietister, gärna i samverkan med Socialstyrelsen, vore önskvärd. 22 LIVSMEDELSVERKET MARS 2018

23 Ekonomisk redovisning Livsmedelsverket har erhållit kr för att utföra uppdraget att genomföra informationsinsatser om hälsosamma matvanor för att förebygga kroniska sjukdomar. Medlen har använts enligt tabellen. Bidrag ,00 Lönekostnader ,00 Overhead ,00 Lokalkostnader ,00 Externa tjänster ,00 Externa driftskostnader ,00 Interna driftkostnader 3 040,00 Finansiella kostnader 102,00 Totala kostnader ,00 Att återbetala: ,00 LIVSMEDELSVERKET MARS

24 Bilagor Bilaga 1: En kvantitativ undersökning om rådgivande samtal om matvanor inom primärvården Livsmedelsverket Dnr 2016/01773, maj 2016 Bilaga 2: Förebyggande arbete med matvanor i primärvården, En kvalitativ undersökning om hur primärvården arbetar med att höja personalens kompetens kring bra matvanor och om utbildningarnas innehåll. Livsmedelsverket Dnr 2017/01795, oktober 2017 Bilaga 3: Utbildning för samtal om bra matvanor - webbenkät. Livsmedelverket Dnr 2017/ , november LIVSMEDELSVERKET MARS 2018

25 LIVSMEDELSVERKET MARS

26 Uppsala Hamnesplanaden 5, SE