Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad

Transkript

1 Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad händer om man som tjänsteman inte anmäler? s.7 Anmälan vid misstanke om sexuella övergrepp och våld s. 9 Stöd för personalen s. 9 Viktiga telefonnummer s. 10 2

3 Personal anställd inom verksamheter som berör barn och ungdomar omfattas av lagen om anmälningsplikt, socialtjänstlagen 14 kap. Förskolans handlingsplan Då barn misstänks fara illa skall användas när någon personal misstänker att ett barn far illa. Då är personal skyldig att agera enligt handlingsplanen och lagen. Denna skyldighet är personlig och kan inte överlåtas till någon annan, vid behov kan samråd ske med förskolechef. All personal är skyldig att personligen sätta sig in i innehållet i denna handlingsplan. Förskolechefen ansvarar för att handlingsplanen uppmärksammas i början av varje verksamhetsår. Ansvarig förskolelärare på varje avdelning ansvarar för att nyanställd eller vikarie informeras om och får ta del av handlingsplanen. Kontroll av att alla inom förskolans verksamhet har satt sig in i planen görs på planeringvecka i augusti varje år. Information till föräldrar om anmälningsplikt sker vid första föräldramötet varje verksamhetsår. Aktuell handlingsplan finns tillgänglig på Eudora Internationella Förskolas hemsida under rubrik Säkerhet i verksamheten/handlingsplan då barn misstänkts far illa. Finns även som en bilaga i förskolans Krisplan. I Socialstyrelsens handbok Anmäla oro för barn finns mer information om anmälningar, stöd för anmälare och mer om socialtjänstens arbete 3

4 Vad säger lagen om anmälningsplikt? Socialtjänstlag (2001:453) 14 kap. Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m.m. 1 Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa: 1. myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom (t.ex. Förskola och skola), 2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården, 3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och 4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd (Uppgiftsskyldigheten). Vad innebär detta i praktiken? Anmälningsplikt Anmälnings- och uppgiftsskyldigheten bryter sekretesslagen och är absolut. Det finns alltså inget rum för överväganden hos den anmälningsskyldige. Anmälningsplikten inträder redan vid misstanke om att barn far illa (lagen gäller barn och ungdom upp till 18 år). Misstanken kan vara baserad på andrahandsuppgifter. Obs! Anmälningsplikten kvarstår även under en pågående utredning hos socialtjänsten. Uppgiftsskyldigheten som anges i första paragrafen innebär att du som anställd är skyldig att lämna alla de uppgifter som kan vara av betydelse för socialtjänstens bedömning. 4

5 Vad skall anmälas? Det kan till exempel avse barn som i hemmet utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar, fysisk eller psykisk försummelse eller som har allvarliga relationsproblem i förhållande till sin familj. Vidare ingår barn och ungdomar som far illa på grund av sitt eget beteende exempelvis på grund av missbruk, kriminalitet och annat självdestruktivt beteende eller som utsätts för hot, våld eller andra övergrepp från jämnåriga. Obs! Psykisk ohälsa hos barn och unga, exempelvis depression, självskadebeteende eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning faller däremot utanför socialtjänstens kompetensområde, om det inte därtill finns en social problematik. Inte heller renodlade inlärningsproblem är ett ansvar för socialtjänsten. Är du osäker på vad du ska göra kan du ringa och konsultera socialtjänsten. Så länge du inte nämner barnets namn gör du ingen anmälan men i det ögonblick du talar om vem det gäller är socialtjänsten skyldig att ta det som en anmälan. Vem skall anmäla? Alla som arbetar inom verksamhet som berör barn och ungdom är skyldiga att anmäla till socialtjänsten om de i sitt arbete får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Skyldigheten omfattar all personal i verksamheten t.ex. förskolelärare, vaktmästare, administrativ personal, lokalvårdare, kökspersonal, fritidsledare m.fl. Vid en sådan anmälan kan du som anställd inte vara anonym och du kan inte delegera din anmälningsplikt. Det innebär att du inte kan lägga över anmälningsansvaret på Huvudman eller förskolechef. Det kan däremot vara lämpligt att dela på anmälningsansvaret, d.v.s. att fler skriver under anmälan. I de fall där fler har gjort iakttagelser och delar oron/misstanken kan anmälan göras tillsammans. Som privatperson, utanför tjänsten, gäller samma uppmaning som till allmänheten, d.v.s. att man bör anmäla misstankar om att barn far illa. Anmälan är en möjlighet att hjälpa utsatta barn och familjer. Den privatperson som tar kontakt med socialtjänsten utan att säga sitt namn har rätt att vara anonym. 5

6 Hur görs en anmälan? Anmälan skall ske skyndsamt. Anmälaren behöver inte sätta sig in i om socialtjänsten behöver ingripa till ett barns skydd utan kan utgå ifrån sina egna iakttagelser och sin egen bedömning om ett barn far illa eller misstänks fara illa. Anmälan görs till den kommun där barnet är skrivet. Anmälan kan ske muntligt vid en akut situation, per telefon eller vid personligt besök på socialtjänsten. Annars bör anmälan göras skriftligt. Muntlig anmälan dokumenteras hos socialtjänsten och anmälaren skall få bekräftelse på att anmälan tagits emot. Muntlig anmälan bör kompletteras med en skriftlig anmälan. Viktigt för anmälare att veta Uppgifter i en anmälan kan vara sådant som personalen själv iakttagit eller fått del av genom annan person, d.v.s. andrahandsuppgifter. Det är inte möjligt att lämna uppgifter anonymt till Socialtjänsten. Den ur förskolans personal som gjort observationer och uppmärksammat missförhållanden måste i alla lägen stå med i anmälan som uppgiftslämnare. Anmälan ska göras så fort personalen fått kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa. Det innebär att den som anmäler inte behöver vara säker på att barnet i fråga far illa, det räcker med en misstanke. Det är upp till Socialtjänsten att avgöra om misstanken är tillräckligt allvarlig och trovärdig för att inleda en utredning, det är inte skolans ansvar. Om du känner dig osäker på om du skall göra en anmälan eller inte, diskutera med din arbetsledare om hur ni ska gå tillväga. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:16) bör en anmälan vara skriftlig. Vid brådskande fall går det bra att göra en muntlig anmälan på telefon och därefter komplettera och bekräfta denna med en skriftlig anmälan. Anmälaren (krishanteringsgruppen bestående av huvudman, förskolechef och berörd personal) ska ta ny kontakt med Socialtjänsten om förhållandena för barnet fortsätter att vara dåliga efter anmälan eller om du uppfattar det som om ingenting händer. Det är även viktigt att 6

7 det ges fortlöpande information till Socialtjänsten om det som kan behöva tillföras utredningen. Den som gjort en anmälan är skyldig enligt lagen att informera Socialtjänsten när förhållandena har ändrats. Den som av någon orsak låter bli att följa sin anmälningsskyldighet begår tjänstefel. Enligt Brottsbalken 20 kap. 1 kan han/hon då dömas till böter eller fängelse. Förebyggande arbete Föräldrar och personal informeras vid början av varje läsår och vid behov om förskolans rutiner kring anmälningsplikt. Rutiner kring anmälningsplikt finns tillgängliga på Eudora Förskolas hemsida. Personalen skickas på utbildning genom Rädda Barnen (Kurs: Barn som far illa Vårt gemensamma ansvar ) för att ge en ökad kunskap om vad anmälningsplikten innebär och som bidrar till bättre beslut och bättre stöd för de barn som behöver hjälp. Förskolan kommer att samarbeta med Socialtjänsten genom att bjuda in en arbetsgrupp från Socialtjänsten på Södermalm för att informera personalen om hur Socialtjänsten jobbar och hur anmälningsplikten fungerar. Förskolan arbetar aktivt med att starta en krishanteringsgrupp som hanterar anmälningsärenden. Detta tror vi kommer att fungera som ett stort stöd för personalen och gör att de blir säkrare på hur de ska hantera svåra situationer. Varje avdelning på förskolan har möte en gång i veckan. Där diskuteras bland annat barn som behöver stöd. Att hantera svåra situationer är mycket lättare om man kontinuerligt för en diskussion om hur man ska agera i liknande situationer. Ledningsgruppen bestående av huvudman och förskolechef träffas en gång per månad för att diskutera enskilda barn som kan tänkas behöva stöd. På våra personalmöten finns utrymme i agendan för att diskutera barn som riskerar att fara illa. Där kan även förskollärare och övrig personal lyfta frågor. 7

8 Förskolan har planer på att starta ett speciellt forum där barn som kan behöva stöd diskuteras. Har någon närvarande uppmärksammat att ett barn verkar ha problem hemma, eller själv utmärker sig på förskolan på ett negativt sätt, diskuterar gruppen det iakttagna samt om och hur man ska gå vidare med saken. Likabehandlingsplanen och våra rutiner kring barn som far illa kommer att utvärderas årligen. Vad händer sedan? Personal inom berörd verksamhet är skyldig att anmäla misstanke, därefter är det socialtjänstens ansvar att handlägga anmälan. Socialtjänsten kan begära muntlig komplettering av en skriftlig anmälan. Socialtjänsten är en utredande myndighet och skall snarast träffa familjen och besluta om utredning skall inledas. Inleds utredning har socialtjänsten fyra månader på sig att slutföra utredningen och erbjuda eventuellt stöd till familjen. De flesta insatser hos socialtjänsten är frivilliga och beviljas enligt socialtjänstlagen. Det innebär att familjen har rätt att tacka nej till föreslagna insatser. Vid situationer där socialtjänsten bedömer att det kan vara aktuellt med tvångsåtgärder görs en ansökan till förvaltningsrätten som i sin tur fattar beslut om behov av tvång föreligger. Anmälaren har ingen rätt till insyn i utredningen och vad den resulterar i, om inte samtycke föreligger. Det är därför viktigt att alltid göra en ny anmälan vid ny eller fortsatt misstanke. Socialtjänsten har möjlighet att återkoppla till anmälaren om utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår. Socialtjänsten strävar efter att samverka med andra aktörer kring barnet, men det måste alltid finnas samtycke från vårdnadshavarna för att dessa aktörer ska få ta del av information kring utredningens innehåll. Vad händer om man som tjänsteman inte anmäler? En anställd som är anmälningsskyldig som låter bli att anmäla kan dömas till ansvar för tjänstefel enligt anmäler? 20 kap 1 Brottsbalken (1967:700). 8

9 Anmälan vid misstanke om sexuella övergrepp och våld Vid misstanke om att ett barn utsatts för sexuella övergrepp eller våld kan det leda till en brottsutredning. För att inte försvåra eventuella utredningar är det viktigt att verksamhetens personal i första hand kontaktar socialtjänsten som i sin tur avgör hur kontakten med vårdnadshavare ska ske. Ovanstående gäller oavsett om den som misstänks för gärningen är nära anhörig till barnet eller inte. Finns risk att barnet far illa i hemmet ska berörd socialtjänst kontaktas innan barnet kan gå hem. Detta för att socialtjänsten ska kunna genomföra en skyddsbedömning gällande barnet. Stöd för personal Det är viktigt att i samband med någon krissituation på förskolan beakta personalens behov av stöd. Vid större olyckor eller katastrofer kan det bli aktuellt att kontakta kommunens kristeam (se viktiga telefonnummer). 9

10 Viktiga telefonnummer: Telefonnummer till SOS alarm, sjukhus, vårdcentraler BUP, Polisen, Arbetsmiljöverket och Socialjouren SOS alarm 112 Astrid Lindgrens barnsjukhus Karolinska sjukhuset Södersjukhuset Nacka närsjukhus Sjukvårdupplysningen BUP journummer Polisen på Södermalm Polisen Kungsholmen Arbetsmiljöverket Församlingspräst (Hot och våld) Socialjouren o Telefon: , dygnet runt o E-post: socialjouren@stockholm.se o Besöksadress: Brännkyrkagatan 123 (Tunnelbana till station Zinkensdamm eller buss 4 till Ansgariegatan. Ingång från baksidan av Hornsgatan 124). Kruton Hedersrelaterat våld i hemmet (stöd- och rådgivningscenter & skyddat boende, erbjuder stöd och skyddat boende till unga vuxna som har utsatts eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld, hot eller förtryck från familj/släkt eller annan nära anhörig). o Telefon: , dygnet runt) o E-post: centret@stockholm.se 10