Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Transkript

1 Riktlinje Utgåva nr 3 sida 1 (6) Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Datum Reviderad Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan SYFTE Att tydliggöra skillnaden mellan hälso-och sjukvårdsinsats och egenvård samt rådande ansvarsförhållanden vid bedömning och planering av egenvård samt samverkan mellan sjukvården och socialtjänsten. Detta dokument ska gälla som lokal rutin för egenvård och den samverkan som är nödvändig mellan socialtjänst, hälso-och sjukvård och andra berörda aktörer. OMFATTNING Kommunal hälso- och sjukvård i samverkan med socialtjänst, HSL, SoL, LSS (särskilda boenden, basal, hemsjukvård och hemrehabilitering,lss insatser inklusive daglig verksamhet) REFERENSER SOSFS 2009:6 Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård SFS 2010:659 Patientsäkerhetslagen SOSFS 1997:14 Delegering av medicinska arbetsuppgifter SOSFS 2008:14 Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvård Offentlighets- och sekretesslag 2009:400 Socialtjänstlag Hälso-och sjukvårdslag (1982:763) DEFINITIONER Egenvård är hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan utföra. Egenvård är inte hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Hälso- och sjukvård är åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Hälso- och sjukvård omfattar sådan verksamhet som bedöms kräva personal med utbildning inom hälso- och sjukvård eller sådan personal i samarbete med annan personal. Socialtjänst är verksamhet enligt socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade GRÄNSDRAGNING Vad är skillnaden mellan egenvård och hälso-och sjukvårdsåtgärd? Egenvård är en åtgärd som en person utför själv eller med hjälp av någon annan efter enklare instruktion från legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. I egenvård innefattas även åtgärder som en person utför på rekommendation av hälso- och sjukvårdspersonalen och i så fall initierar själv. 1

2 Vilka åtgärder som kan övergå till att bli egenvård kan inte anges generellt. Den legitimerade personalen måste göra en individuell bedömning utifrån den enskildes förutsättningar. I vissa fall kan avancerade åtgärder övergå till att bli egenvård då patienten har förmåga att på ett säkert sätt utföra egenvården eller får hjälp av närstående eller personlig assistent. I andra fall kan enkla åtgärder inte övergå då patienten inte själv kan ansvara och det inte finns någon närstående som kan hjälpa den enskilde på ett säkert sätt. När den enskilde behöver hjälp med egenvård Om personen på grund av funktionshinder inte kan utföra arbetsuppgiften kan den överlåtas till personliga assistenter eller omsorgsassistenter och ändå betraktas som egenvård. Det avgörande är att personen är medveten om vad beslutet om egenvård innebär ansvarsmässigt för egen del och för dem som ev. bistår med hjälp. Föräldrar har ansvar för att hjälpa sina barn med egenvård. En bedömning måste dock göras utifrån föräldrarnas förutsättningar att klara av att utföra egenvården tryggt och säkert. Närstående till vuxna har inget ansvar att hjälpa till med egenvård. När det är aktuellt för närstående att hjälpa till måste bedömning även innefatta vuxen närståendes förutsättningar att klara att hjälpa till på ett tryggt sätt. Egenvård i skolan Skolan har ansvar för att alla barn ska kunna närvara och ska därmed hjälpa barn med egenvård. Bedömning ska göras utifrån skolans förutsättningar att klara egenvård på ett säkert sätt. Den legitimerade personal som ansvarar för bedömning och planering av egenvård måste samråda med skolans företrädare om förutsättningarna. Skolhälsovårdens uppdrag är huvudsakligen preventivt vilket innebär att de inte primärt ansvarar för egenvård. Mer omfattande hälso-och sjukvårdsåtgärd De åtgärder som kräver behörig personal, viss sjukvårdsutbildning eller mer omfattande instruktion, handledd träning skall betraktas som sjukvård och ansvaret ligger kvar hos hälsooch sjukvården. Åtgärderna definieras som medicinska arbetsuppgifter och kan delegeras i enlighet med Socialstyrelsens författningar och allmänna råd och gällande riktlinjer. BEDÖMNING OM EN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSÅTGÄRD KAN UTFÖRAS SOM EGENVÅRD Legitimerad hälso-och sjukvårdspersonal gör bedömning och riskanalys utifrån sitt kompetens- och ansvarsområde. Bedömningen ska göras i samråd med patienten med respekt för dennes självbestämmande och integritet samt utifrån behov av trygghet och säkerhet. Vid behov kan samråd behövas med närstående som ska hjälpa till med egenvård, socialtjänsten eller annan aktör som berörs. Läkemedelshantering för barn som bor i bostad med särskild service eller i korttidsboende kan aldrig bedömas som egenvård. Om personal ska utföra läkemedelshantering där, krävs delegering. Bedömningen ska: utgå ifrån patientens aktuella hälsotillstånd, livssituation samt mentala och psykiska funktionsförmåga. vara en noggrann riskbedömning av om patienten själv eller med hjälp av annan kan utföra åtgärden på ett tryggt och säkert sätt. utgå ifrån respekt för patientens självbestämmande, integritet och behov av trygghet och säkerhet 2

3 leda till att ansvar för åtgärden kvarstår hos hälso- och sjukvården om bedömningen visar att patienten löper risk för skada om åtgärden utförs som egenvård. Den hälso- och sjukvårds personal som har gjort bedömningen ansvarar för: att informera patienten om vad egenvård innebär att bedömningen och riskanalys dokumenteras i journal att ompröva bedömningen om förutsättningarna ändras. att följa upp regelbundet i de fall där det inte är uppenbart obehövligt. att anmäla avvikelse /lex Maria om vårdskada har skett som en konsekvens av egenvårdsbeslutet. PLANERING AV EGENVÅRD Samordnad individuell plan enligt SoL och HSL (SIP) Att upprätta en samordnad individuell plan kan vara aktuellt om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina samlade behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodosedda. Den enskilde ska också samtycka till att planen upprättas. Med socialtjänstinsatser avses insatser enligt SoL eller någon annan lag som också reglerar sociala insatser från kommunen, t.ex. LSS. Syftet med den samordnade individuella planen är att huvudmännen samarbetar och tillgodoser individers samlade behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst. Om det redan finns en plan enligt någon annan bestämmelse eller på frivillig grund, räcker den så länge den uppfyller kraven för planering enligt denna riktlinje. För att avgöra om en samordnad individuell plan ska upprättas måste man först bedöma den enskildes behov. Omfattningen av en sådan bedömning kan variera. I många fall bör uppgifterna i en journal eller en utredning av biståndsansökan kunna ligga till grund för att bedöma om insatser behöver samordnas. Behovet kan också identifieras genom att den enskilde önskar hjälp och stöd på ett område som en annan huvudman har huvudansvaret för. Även de närståendes beskrivningar av situationen bör ha betydelse för behovsbedömningen. Ibland är insatser från andra huvudmän nödvändiga för att den myndighet som bedömer planeringsbehovet ska kunna fullgöra sitt ansvar. Det är ett tydligt exempel på när en samordnad individuell plan behövs. Såväl socialtjänst och hälso-och sjukvård har ansvar att kalla till planering Bedömd egenvård i ordinärt boende Om patienten behöver hjälp med egenvården från hemtjänsten måste en planering ske. Planering ska göras i samråd med patienten, närstående, socialtjänst/biståndshandläggare och då det är aktuellt andra vårdenheter, vårdgivare som kan komma att beröras av egenvårdsbeslutet. Av planen ska framgå vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas om patienten har drabbats av eller har utsatts för risk att drabbas av vårdskada i samband med egenvård. Det ska också framgå vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas om patientens situation förändras. Använd blankett Planering av bedömd egenvård Planen ska dokumenteras i journal och patienten ska få en skriftlig kopia. En kopia ska även arkiveras i personakten hos socialtjänsten när egenvården utförs med biståndsbeslut. Bedömd egenvård i ordinärt boende med personlig assistans enligt LSS och socialförsäkringsbalken (fd LASS) Personliga assistenter hjälper individen med egenvård när åtgärden är bedömd av legitimerad personal och den ryms inom beviljad tid. Planeringsblankett ska användas och kommuniceras till chefen för personlig assistans för samråd om hur och när insatsen kan påbörjas. Insatsen skall påbörjas snarast, dock inom fem vardagar efter att chefen bekräftat mottagandet. Om det behövs ytterligare tid måste individen ansöka om utökad assistansersättning hos 3

4 Försäkringskassan. Vid begäran från Försäkringskassan kan Planeringsblanketten användas och det kan även bli aktuellt med samråd mellan parterna och Försäkringskassan. Bedömd egenvård för vuxna personer boende i bostad med särskild service enligt LSS Personal i bostad med särskild service hjälper individen med egenvård när åtgärden är bedömd av legitimerad personal. Planeringsblankett ska användas och kommuniceras till chefen på boendet för samråd om hur och när insatsen kan påbörjas. Insatsen skall påbörjas snarast, dock inom fem vardagar efter att chefen bekräftat mottagandet. Bedömd egenvård i daglig verksamhet enligt LSS och dagverksamhet enligt SoL Personal i daglig verksamhet och dagverksamhet hjälper individen med egenvård när åtgärden är bedömd av legitimerad personal. Planeringsblankett ska användas och kommuniceras till chefen för verksamheten för samråd om hur och när insatsen kan påbörjas. Insatsen skall påbörjas snarast, dock inom fem vardagar efter att chefen bekräftat mottagandet. Bedömd egenvård i övriga gruppboenden Med övriga gruppboenden avses boenden utöver de tidigare omnämnda särskilda boenden som kommunen finansierar. Personal hjälper individen med egenvård när åtgärden är bedömd av legitimerad personal. Planeringsblankett ska användas och kommuniceras till chefen för verksamheten för samråd om hur och när insatsen kan påbörjas. Insatsen skall påbörjas snarast, dock inom fem vardagar efter att chefen bekräftat mottagandet. Bedömd egenvård i förskola/skola Om personal i förskola eller skola ska hjälpa ett barn/elev med egenvård ska åtgärden vara bedömd av legitimerad personal. Planeringsblankett ska användas och kommuniceras till rektor eller chef för verksamheten för samråd om hur och när insatsen kan påbörjas. Insatsen skall påbörjas snarast, dock inom fem vardagar efter att chefen bekräftat mottagandet VERKSTÄLLANDE AV EGENVÅRD I de fall den enskilde behöver stöd från hemtjänsten/socialtjänsten för att utföra egenvården måste hälso och sjukvården avvakta med sitt ställningstagande om överlämnande av åtgärder till dess att den enskilde begärt och fått stödet beviljat av socialtjänsten. I dessa fall skall biståndshandläggare skriftligt lämna beslutet om egenvård till den enskilde för vidare handläggning. Samordning kring planering av egenvård sker med biståndshandläggare, hemtjänstutföraren och vårdenheter eller andra aktörer som kan beröras av egenvårdsbeslut. Egenvård som kan innebära ersättning till utförare är: på och avtagning av stödstrumpa, klass 1 apoteksärenden öppna läkemedelsförpackning insatser som personliga assistenter utför enligt beslut om LSS såromläggning, byte av stomi och urinpåse, näring genom sond kontraktursprofylax motorisk träning/hemprogram stå och-gåträning ARBETSGIVARANSVAR Den personal som ska bistå den enskilde med egenvården ska ha adekvat utbildning och 4

5 kompetens för att utföra arbetsuppgiften. Arbetsmiljöaspekter, personalansvar samt gällande riktlinjer för delegering och läkemedelshantering på gruppboende eller dagliga verksamheten måste vägas in vid planeringen av egenvård. Närstående och/eller personlig assistent som har beslut om att utföra egenvård kan inte ge det uppdraget vidare till ex. omsorgens personal i dagliga verksamheten. Det skall anges i hälsooch sjukvårdens beslut hur ansvaret fördelas, vem/vilka som hjälper till med egenvården och vad ansvaret innebär. BRISTER GÄLLANDE BEDÖMD EGENVÅRD Om en individ som har hjälp av personal att utföra egenvård har drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av fel och brist i samband med egenvården ska chef/motsvarande informera den verksamhet/person som bedömt egenvård enligt Planeringsblankett. Vanligtvis är det den husläkarmottagning/vårdcentral där patienten är listad. Blankett Brister vid egenvård ska användas. Om osäkerhet råder vem som ska kontaktas, tas kontakt med den husläkarverksamhet som ligger geografiskt närmast till. Mottagande vårdcentral/husläkarmottagning/annan verksamhet ska snarast göra en ny bedömning. Den som skickat rapport om brist ska senast inom fem vardagar ha fått en bekräftelse av mottagandet samt bedömningen av bristen. Den verksamhet vars personal bistår med egenvårdsinsatsen svarar för utförandet tills nytt beslut fattats. Biståndshandläggare/utförarchef kontaktar även patientens husläkarmottagning/annan verksamhet om patientens situation förändras så att en ny bedömning kan utföras. Checklista för processen när HSL åtgärd övergår till egenvård Ansvarsnivå Aktivitet Huvudmännen inom socialtjänst och hälso-och sjukvård Leg. hälso-och sjukvårdspersonal Arbetsterapeut Distriktssköterska Sjuksköterska Sjukgymnast Läkare Ansvarar för att: - ta fram rutiner för egenvård och samverkan med övriga aktörer - rutiner för egenvård ingår i verksamheternas ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Bedömning riskbedömning om den enskilde själv eller med hjälp av annan kan utföra egenvården tryggt och säkert att informera patienten om vad egenvård innebär. Planering hur ansvaret för egenvården skall fördelas och vad detta ansvar innebär hur instruktioner och utbildning till dem som ska utföra egenvården ska ges och vem som är ansvarig vilka åtgärder som ska vidtas, vem som kontaktas om den enskilde har drabbats av eller utsatts för risk för vårdskada vilka åtgärder som skall vidtas och vem som kontaktas när den enskildes situation förändras hur och när riskbedömningen ska följas upp och vem som har ansvaret när en omprövning av egenvårdbedömning ska göras 5

6 Dokumentation - riskbedömning dokumenteras i patientjournal. - skriftligt intyg till patienten i de fall egenvårdsåtgärder skall ske med stöd av biståndsbeslut (blankett Planering av bedömd egenvård ). - kallelse till samordnad vårdplanering när så behövs Biståndshandläggare Den enskilde/patienten Omsorgs och omvårdnadspersonal Biståndshandläggare utreder och ansvarar för biståndsbeslut för egenvård med hälsooch sjukvårdens skriftliga egenvårdsplan som underlag. meddelande gällande beslutat om bistånd för att utföra egenvård skall skickas till bedömningsansvarig legitimerad yrkesutövare för att de ska kunna verkställa överföring. Även den sökande ska få en kopia av beslutet. hälso-och sjukvårdens skriftliga egenvårdsplan samt beslut för egenvård tillhör akten och sparas som övrig dokumentation. ska erbjudas att delta i bedömning och planering av egenvården. ansöker om bistånd med praktisk hjälp medger samtycke om informationsöverföring mellan vårdgivare i enlighet med offentlighets- och sekretesslagen Uppföljning/informationsöverföring Informerar ansvarig hälso - och sjukvårdpersonal om den enskildes hälsotillstånd, livssituation och mentala funktionsförmåga förändras för att påtala behov av uppföljning och ev. omprövning av egenvårdbeslutbeslut. 6