Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem

Transkript

1 Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem Bisatser kan alltså inte ensamma bilda en mening. Man brukar dela in bisatserna i olika kategorier: Sätt: Vi lyckades hitta fram till festen, utan att vi kände till vägen Tid: Lektionen hade redan börjat, när Lisa kom till klassrummet. Jämförelse: Lisa är lika slarvig, som hon alltid varit Följd av: Ljudet var så högt, att ingen kunde höra vad någon sa. Orsak: Blommorna dog, eftersom ingen hade vattnat dem. Avsikt: Han gav henne en kram, för att hon skulle bli gladare. Villkor: Jag reser till Lund på lördag, om vädret blir bra. OBS! En bisats kan naturligtvis också ligga först i en mening Om vädret blir bra, reser jag till Lund. Hitta nu på egna exempelmeningar som visar olika typer av bisatser Tid:

2 Jämförelse: Sätt: Orsak: Avsikt: Nu får du några satser att öva dina kunskaper på.

3 sätt ett p under ordet/orden som är predikat sätt ett s under ordet/orden som är subjekt stryk under de satser som är bisatser (1) Pelle och Göran spelade fotboll varje dag efter skolan. (2) Det regnade. (3) Vill du ha glass? (4) Sjöresan gick inte så bra, eftersom nästan alla blev sjösjuka. (5) Han fick tanden lagad, men värken fortsatte. Nu får du huvudsatser som följs av en bisats som du hittar på själv Vi måste hinna köpa mjölk, innan Vägen var så smal, att

4 Jag hade ingen lust att bada, eftersom Nu när du vet vad ett subjekt är ska vi passa på att gå igenom reglerna för när man ska använda de/dem/dom När vi talar säger vi ju alltid dom men i skriftspråk blir det annorlunda. Om ordet dom är ett subjekt i satsen skriver man de. Ex: De cyklade till affären och köpte godis. De var så glada över att äntligen få jullov. De har bestämt att de ska träffas efter skolan. Men, om dom inte är subjekt i satsen skriver man dem eller dom Ex: Vi köpte godis till dem. Vi köpte godis till dom. Pelle och Olle bakade bullar till Ebba och Eva. De bakade bullar till dem. Fyll i de eller dem/dom på rätt ställe i meningarna

5 reser till Spanien varje vinter. brukar spela trummor varje lördag. Är hemma? tyska turisterna besökte Stockholm i somras. Jag hatar myror! Jag vill döda! Sara köpte bullar till efter skolan. Riktigt korta meningar sammanbinds ofta till en längre mening med hjälp av orden: och, eller, utan eller för T.ex. Klockan ringer. Det är dags att börja Klockan ringer och det är dags att börja. Sammanbind följande korta meningar Ridån gick upp. Föreställningen kunde börja

6 Bilen stannade. Bensinen var slut. Åke svarade inte. Han kunde inte läxan. Väntade bussen? Fick du cykla hela vägen? På meningarna nedan gör du följande: (a) (b) dela nu upp meningarna i två satser genom att sätta in ett kommatecken stryk under den sats som är en bisats Är det alldeles säkert att du orkar bära tunnan själv? Innan ni ger er iväg behöver ni få en stadig frukost. Om ni följer den här stigen hamnar ni så småningom vid en sjö.

7 När det började mörkna hade de fortfarande lång väg att gå. Det var bara de rikaste familjerna som kunde äta kött varje dag. Slutligen besvara följande frågor: Vad måste en mening ha för att det ska vara en mening? Med vilket ord kan man testa om man gjort en fullständig mening? Ge tre exempel på olika typer/kategorier av bisatser. Hur skriver man ordet dom om det är ett subjekt i en mening?

8 Grammatikhjälp för språkval Dativ och ackusativ pratar man om i b-språken. Dativobjekt kallas också för indirekt objekt och är en satsdel. Indirekt objekt är den del i en sats som handlar om vem som får någonting eller vem som blir av med någonting. Ex: Vi köpte en present till henne. Kungen gav Hugo en medalj. De tog godiset från Anna. Pelle köpte en ny baklykta till cykeln. Ackusativobjekt kallas även direkt objekt. Detta är den satsdel som beskriver något eller någon som utsätts för handlingen eller påverkas av den. Ex: Syskonen klappade hunden. Ulla har hämtat barnen. Ove rakade sig i morse. Anders tvättade fönstren. Tog du godiset från barnen? Han älskar morötter.