Transkript

1

2 Bakgrund Många barn föds in i en ogynnsam livssituation. Detta då deras föräldrar har problem som hämmar deras förmåga att på ett tillfredsställande sätt svara upp mot sina barns behov av omvårdnad och omsorg. Barn till dessa föräldrar löper större risk att utveckla ohälsa. Det gäller då att känna igen och definiera psykosociala riskfaktorer t ex uppmärksamma samspelet föräldrar emellan och anknytningen till det väntande barnet under graviditeten liksom deras kommande föräldraskap. Det finns en stark koppling mellan barns uppväxtvillkor och mödrars ekonomiska och sociala trygghet, delaktighet och inflytande. En tidig upptäckt av bristande föräldraförmåga är av största vikt för ett optimalt stöd och omhändertagande.

3 Syfte med projektet - Att fler barn ska ha en bra uppväxt med stöd och hjälp oberoende av om deras föräldrar inte fullt ut kan hjälpa dem - Att ge målgruppens barn och ungdomars föräldrar stöd i sitt föräldraskap t ex gällande anknytningsförmåga - Att skapa samverkan kring information, kunskapsförmedling, kompetensutveckling och metodutveckling kring målgruppen till personalen i respektive verksamhet - Att skapa en vårdprocess för samverkan runt målgruppen som antas av huvudmännen - Att få ungdomar att redan på gymnasieskolan få kännedom om vad föräldraskap innebär - Slutmålet är att fler ungdomar ska klara grundskolan med godkända betyg

4 Målgrupp Målgruppen är tredubbel, Den främsta är att barn till föräldrar som kan ha problem i sitt föräldraskap ska ha en bra och trygg uppväxt så att de kan utvecklas utifrån deras förutsättningar. För att nå detta måste deras föräldrar ha stöd. Och för att veta vilka föräldrar som behöver stöd måste personal i mödravård, barnhälsovård, förskola, skola, socialtjänst mm ha kunskap om hur de kan identifiera föräldrar med omsorgssvikt och ha rutiner för hur de ska gör för att hjälpa föräldrarna.

5 Mål Färre omhändertagande av och insatser till förskolebarn utifrån ovanstående problematik och med detta en lägre kostnad för socialtjänsten för "förälder-barn utredningshem", Antalet SIP-möten för målgruppen ökar Alla i målgruppens ungdomar ska ha kännedom om vilken hjälp de kan få vid blivande eller pågående föräldraskap Fler som klarar målen i grundskolan och kommer in på en gymnasieutbildning Alla som arbetar med målgruppens barn och unga ska veta vilka verktyg som finns för att stödja och hjälpa dem i föräldraskapet

6 Deltagande verksamheter Mödrahälsovården i Skaraborg Barnhälsovården i Skaraborg Tibro kommun/ifo Töreboda kommun/familjecentral Skövde kommun/gymnasiesärskolan Skövde kommun/förskola Ungdomsmottagningarna i Skaraborg Folkhälsoenheten i Skaraborg Vårdsamverkan Barn och unga

7 Metod De metoder som kommer att användas bygger på det material som utvecklats i Uppsala län inom SUF-projektet Det ingår att skapa tydliga riktlinjer hur barn identifieras, utveckling av metoder hur barn och föräldrar får stöd, skapande av professionella nätverk där olika delar av samhällets förebyggande insatser för barn samverkar.

8 Aktiviteter Nulägesanslys över hur det fungerar i våra olika kommuner, vilka goda exempel som finns och vad som inte fungerar bra. Framtagning av tydliga enhetliga riktlinjer och rutiner hur målgruppens föräldrar identifieras och hur vi kan ge hjälp tidigt. Klarläggning över var ansvaret ligger för de olika åtgärderna Bilda lokala samverkansteam som, när en föräldrar med ovanstående behov uppmärksam mas, snabbt kan bli ett stöd till föräldrarna Kompetensinsatser över vad som ska uppmärksammas för personal som arbetar med målgruppens barn och blivande föräldrar

9 En större samverkan med gymnasiesärskolans individuella program byggs upp Nätverk skapas mellan kommunerna i Skaraborg för samverkan om metoder och verk tyg och erfarenhetsutbyte. Kunskap och information om hur samverkansmöten SIP och VästBus kan arrangeras och ledas och hur mötena ska dokumenteras kommer att erbjudas. Arbetet kommer att implementeras i alla kommuner i Skaraborg genom konferenser och nätverk Arbetet ska utvärderas under hela projekttiden så att de arbetssätt och rutiner som tas fram kan bli en ordinarie verksamhet när projekttiden är slut.