hela rapporten:

Transkript

1 hea rapporten:

2 Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har ett utbidningsbehov och vad vi man studera? Hur vi man studera hetid eer detid? Vika ämnen är popuära? Var vi åänningarna egentigen utbida sig? Utbidnings- och kuturavdeningen vid Åands andskapsregering inedde 2004 ett EU-projekt (Må 3) med avsikt att skapa ett system för kvantitativ kartäggning av kompetensbehovet i andskapet Åand. I apri 2005 gav Utbidnings- och kuturavdeningen i uppdrag åt Åands statistik och utredningsbyrå (ÅSUB) att kartägga det nuvarande utbidningsbehovet på Åand samt att utvecka ett prognos- och anaysverktyg för framtida användning inom utbidningssektorn. Systemet ger möjigheter att kartägga och anaysera det nuvarande utbidningsbehovet hos åänningar i ådern år. Systemet möjiggör också prognoser över det framtida utbidningsbehovet och kartägger individernas uppevda, framtida utbidningsbehov. Projektets mågrupp är hea den åändska arbetsmarknaden; offentiga och privata arbetsgivare och anstäda, utbidare, fack- och intresseorganisationer. Broschyren du nu håer i din hand är en kort sammanfattning av de resutat som framkommer i rapporten. Åänningarna är bättre utbidade än vi hittis trott. Vi uppskattar att i det närmaste var sjätte åänning i ådern år har avagt högskoeexamen. Var vi åänningarna utbida sig? Något mindre än varannan åänning i ådern år vi utbida sig på Åand, en ande som ser ut att håa sig reativt konstant. Däremot ser vi en ökande preferens hos de unga för att utbida sig i Sverige. Var vi de unga utbida sig? Av åringarna vi 44 procent utbida sig på Åand. 25 procent vi utbida sig i Sverige. 14 procent vi utbida sig i Finand. Hur stor ande av dem som bor på Åand studerar? mer... hea rapporten Nyfiken på mera? Via Åands andskapsregerings hemsida får du tigång ti hea rapporten Det framtida behovet av utbidning på Åand (ÅSUB Rapport 2006:2). Där finns också databasen och bidpresentationer som visar utredningens resutat med tabeer och figurer. Direktänken är: kutur/utbidningsbehov.pbs Andeen som studerar minskar i ådersgrupperna från 20 år och uppåt. Kvinnor efterfrågar distansutbidningar i betydigt högre grad än männen. De ungas studiebenägenhet Cirka 80 procent av åringarna studerar. Knappt var tredje åring studerar. Var tredje åring säger sig behöva börja studera inom 5 år. 2 3

3 Vika har ett utbidningsbehov? Utbidningsbehovet skijer sig mycket mean den privata och den offentiga sektorn, men framförat mean näringsivets branscher. Behovet är som störst inom den avancerade tjänstesektorn; bankoch försäkring, företagstjänster, och iknande. Kvinnor behöver mer än män... eer? Mäns och kvinnors utbidningsbehov Det är främst hos männen som utbidningsbehovet avtar med ådern. Män efterfrågar i högre grad än kvinnorna korta utbidningar. Andeen kvinnor som anger att de har ett utbidningsbehov större än sex månader är 54 procent. Motsvarande ande för männen är 34 procent. Utbidningsbehovet inom offentig och privat sektor Utbidningsbehovet är större hos offentiganstäda än hos privatanstäda. En mindre ande kvinnor än män inom offentig sektor sade sig ha ett utbidningsbehov, och tvärtom inom den privata sektorn. Oika utbidningsbehov inom oika branscher Utbidningsbehovet skijer sig mycket mean branscherna inom det privata näringsivet. Det största utbidningsbehovet finns hos de anstäda inom den avancerade tjänstebranschen; bankoch försäkring, IT-företag, o.s.v. Genererar utbidning mer utbidning?... det beror på Utbidningsbehovet hos högskoeutbidade och andra Tre fjärdedear av aa högskoeutbidade angav att de hade ett utbidningsbehov. Cirka 55 procent av de icke-högskoeutbidade angav att de hade ett utbidningsbehov. Band de åringar som säger sig ha ett utbidningsbehov inverkar inte tidigare utbidning på hur ång utbidning man efterfrågar i dagsäget. Hetid eer detid? Vi kvinnor studera på hetid eer detid? Kvinnorna har ett behov av att utbida sig ängre än männen, men ändå är det en mindre ande kvinnor än män som vi studera på hetid. Istäet efterfrågar kvinnorna i betydigt högre grad än männen distansutbidningar. 4 5

4 mer data... Vika ämnen efterfrågas? Hos dem som har ett behov av att skaffa sig en examen eer yrkesutbidning är det mest efterfrågade området hande och samhäsvetenskap samt datakunskap. De popuäraste ämnena band åänningar i ådern år. Procent av dem som har ett utbidningsbehov. behov av yrkesutbidning/examen behov inom nuvarande yrkesiv amänt intresse De mest efterfrågade ämnena överag är databehanding, matematik, språk, företagsekonomi, redovisning och administration Intresset för datakunskap och språk Band dem som har ett utbidningsbehov i sitt yrkesiv är var tredje intresserad av att vidareutbida sig inom datakunskap. Var fjärde individ med ett utbidningsbehov behöver förkovra sig inom språk, och nästan ika många inom redovisning, administration och företagsekonomi Käa: ÅSUB:s utbidningsenkät 2005 Intresset för finska och engeska 10 procent av aa svarande angav att de hade ett behov av att studera finska antingen för att ta en examen eer för att de behövde det inom sitt yrkesiv. motsvarande ande för dem som var intresserade av engeska var 7 procent. Inom vika områden efterfrågas utbidning? Det största behovet av yrkes- och examensinriktad utbidning återfinns inom området hande och samhäsvetenskap. Det finns ett stort behov av yrkes- och examensinriktad utbidning inom matematik, i synnerhet hos unga studerande, men också hos yrkesgrupper som ärare och sjömän. 6 7

5 Vika vi fortbida sig? Vem får fortbida sig? Vad vi de som vi utbida sig på Åand studera? Hur många är det? Det finns en amän otifredsstäd efterfrågan på examens- och yrkesinriktad utbidning på Åand. Uppskattningsvis 40 personer per år vi under den närmaste femårsperioden studera ti en examen eer genomgå en yrkesutbidning på Åand i ämnet datakunskap. Det finns ett utbrett individuet behov av examensinriktad utbidning inom socia- och häsovård hos dem som vi studera på Åand. Uppskattningsvis 20 personer per år skue under den kommande femårsperioden vija gå en examensinriktad utbidning på Åand inom områdena språk respektive pedagogik, om sådan utbidning var tigängig. Den individuea efterfrågan på utbidning inom hote- och restaurangbranschen är oproportionerigt stor på Åand. I dagsäget ser det ut som om reativt få åändska ungdomar kommer att söka sig ti sjöfartsutbidning under de närmaste fem åren. De högskoeutbidade har ett större behov än andra av att fortbida sig. Kvinnor får fortbida sig i mindre utsträckning än männen. Det gäer i synnerhet de yngsta kvinnorna på arbetsmarknaden. Kvinnorna erbjuds färre fortbidningstifäen än männen och deras fortbidning är vanigtvis kortare än männens. Utbidningsnivå, i ännu högre grad än kön, bestämmer huruvida man kommer att få erbjudande om att fortbida sig. Den högskoeutbidade får i betydigt högre grad än andra erbjudande om fortbidning från sin arbetsgivare. Fortbidningsfrekvensen skijer sig mycket mean näringsivets sektorer och branscher. Offentiganstäda får fortbida sig i större omfattning än privatanstäda. Fortbidningsfrekvensen är högst inom bankoch försäkringsbranschen betydigt högre än inom den offentiga sektorn och ägst inom hote- och restaurangbranschen. Största ojämikheten mean könen i detta avseende finns inom passagerarsjöfarten. De som utexamineras från åändska skoor, hamnar under genomsnittet för aa anstäda när det gäer omfattningen av deras fortbidning. Åänningarna har en genomgående positiv syn på fortbidning. Vem satsar arbetsgivarna på? Kvinnor i ådern år får fortbida sig i betydigt mindre grad än männen. Två av tre högskoeutbidade fick erbjudande från sin arbetsgivare om att fortbida sig under det senaste året. Band dem utan högskoeexamen fick 4 av 10 erbjudande om att fortbida sig under det senaste året. Hur stor ande fortbidar sig? En tredjede av de anstäda i ådern år har fortbidat sig under det senaste året. Knappt häften av de åändska anstäda mean 25 och 60 år har fortbidat sig under det senaste året. sutsats: för att ha den bästa chansen att din arbetsgivare ska satsa på din fortbidning bör du vara: högskoeutbidad man anstäd inom bankoch försäkringsbranschen 8 9

6 framtid Vad händer med den åändska arbetskraften vid oika framtidsscenarier? Om framtiden vet man itet med säkerhet. Men vi vet att mer än 90 procent av de nya arbetspatser som tikommer på Åand under det närmaste decenniet gör det på grund av pensionsavgångar. Vad som i övrigt händer kan man försöka komma åt genom att göra oika antaganden ( scenarier ) om den framtida utveckingen, och sedan med hjäp av en mode beräkna hur oika faktorer påverkas. Här utgår vi ifrån tre oika scenarier. Den åändska arbetskraftens storek vid oika framtidsscenarier Basscenario = utveckingen fortsätter i samma banor som under de senaste två decennierna Gradvis utfaggning = passagerarfottan faggas gradvis ut så att endast 10 % återstår år 2015 Ökad tjänstetiväxt = ökad tiväxt inom branschen företagstjänster och personiga tjänster Käa: ÅSUB:s beräkningsmode Den åändska arbetskraftens storek bestäms i första hand av förändringarna i befokningsmängden. Dessutom påverkas den av band annat önerna och skatterna. Om utveckingen av arbetsmarknaden i den egna regionen bir negativ, kan åänningarna börja (vecko)penda ti arbete utanför Åand, eer fytta bort från andskapet Enigt ÅSUB:s beräkningar skue den totaa mängden åändsk arbetskraft som står ti buds på den egna arbetsmarknaden vid oika scenarier förändras enigt kurvorna i figuren ovan. En utfaggning av den åändska passagerarfottan skue innebära att utbudet på arbetskraft skue minska dramatiskt, samtidigt som efterfrågan på arbetskraft skue minska, eftersom ett stort anta arbetspatser skue försvinna. Det skue också uppstå en obaans mean arbetskraftens kompetensstruktur och efterfrågan på arbetsmarknaden, men den skue motverkas av utfyttning och förändringar i evnadsmönstren hos befokningen i arbetsför åder

7 DESIGN: McARENA apri 2006 Te: +358 (0) Fax: +358 (0) Åands Statistikoch Utredningsbyrå te: E-post: Projektet har definansierats av Europeiska Sociafonden genom Åands må 3-program