Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Transkript

1 Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under hela tiden? Ge förslag på hur du kan förlänga hållbarheten hos kött, fisk, bröd, bär och grönsaker och förklara kort varför ditt förslag fungerar. Om jag skulle komma till ett hus utan el och jag bara hade kött, bröd och grönsaker skulle jag förlänga deras hållbarhet genom att göra så här på köttet: Jag skulle salta det och lägga det i solen så det torkar och det inte kommer in några bakterier som gör köttet dåligt och oätligt. Så här på grönsakerna:jag skulle lägga det i en syra t.ex ättika så att bakterierna hållar sig borta. Med brödetskulle jag: Först skulle jag torka det i solen och sedan lägga i ett mörkt och kallt rum i en plast påsen så inga bakterier inte kommer åt brödet och inte möglar, och eftersom brödet e så hårt när det torkat så kommer inte bakterier in i det. På vilket sätt tror du svårigheten att bevara 1b mat påverkade människors vardag förr och idag i delar av världen som saknar elektricitet? Om jag levde i ett hus som inte hade någon elektrisitet så skulle det förrändra min varrdag genom att: 1. Det skulle ta mycket längre tid att laga maten och därför bli jobbigare och den skulle innehålla mer bakterier eftersom när man steker försvinner mycket bakterier och man kan inte steka utan elektrisitet. 2. Man skulle behöva hålla maten borta från bakterier, insekter och andra smådjur men även stora djur som äter kött. 3. Man skulle behöva bevara mat i ett trångt ut utryme så att det inte möglar. Allt detta skulle göra så att man skulle behöva lägga ner mycket mer tid på att laga maten och det skulle leda till att man skulle få mindre fritid att göra annat så man skulle få mindre tid att göra annat. Vilken av följande menyer tycker du är bäst 2 ger kroppen det den behöver och varför? Lägg till eller byt ut matvaror i menyerna så att de innehåller det kroppen behöver. Förklara varför menyerna blir bättre med det du lägger till. Meny 1 Stekt ägg, bacon, grönsallad och mjölk Meny 2 Ris, grönsallad och vatten Meny 3 Spagetti, ketchup och Coca-Cola Meny 4 Potatis, Strömming, grönsallad och vatten Jag tycker att meny 4 är den bästa för att man får i sig kolhydrater av potatis, man får i sig protein och omättat fett av fisk, man får i sig A- vitamin av grönsallad och man får i sig vattenlösliga vitaminer av vatten. Meny 1 stekt ägg, bacon, grönsallad och mjölk. I meny 1 skulle jag byta ut ägg mot pasta för att man får i sig alldeles för mycket fett om man äter både ägg bacon och mjölk. Det är bra om varje meny inehåller protein, kolhydrater och grönsaker. Meny 2 ris, grönsallad och vatten Jag skulle behålla allt i meny 2 och lägga till kött så att man får i sig protein också. Meny 3 spaghetti, ketchup och coca cola Jag skulle byta ketchup mot köttbullar för att det är mycket socker i ketchup och för att d3et är protein i kötbullar. Jag skulle byta ut coca cola mot mjölk för att coca cola är jätte o nyttigt. Jag skulle också lägga till morot så att man får i sig vitaminer. Meny 4 potatis, strömming, grönsallad och vatten Den här menyn vill jag inte ändra eftersom att den inehåller både kolhydrater proteinoch vitaminer.

2 För att kunna springa och röra oss behöver vi 3 energi som vi får från maten vi äter. Men hur kommer det sig att maten är energirik? Vart kommer energin ifrån? I din förklaring ska du använda begreppen energi, kolhydrat, kretslopp, fotosyntes och förbränning. När vatten, solljus och koldioxid blandas i träd eller växter med gröna blad så bildar trädet eller den gröna växten sockermolykyler, detta kallas för fotosyntes. I potatis finns det sockermolykyler eftersom att den har gröna blad. Ibland när det är mycket sockermolykyler som i potatis binder dom i hop sig och blir stärkelser. Stärkelser ger långvarig energi för att det tar lång tid för kroppen att förbränna. När vi andas på en grön växt tar den in vårat koldioxid och blandar med vatten och soljus och när den har blandat det här släpper den gröna växten ut syre som vi andas på växten som den sedan blandar med solljus och vatten osv osv, detta kallas för krestslopp. Här nedan följer några påståenden om mat. 4 Förklara vad du tror att den som gör påståendet menar och berätta sedan om du håller med eller inte och varför. A Jag vill ha stora muskler så jag äter extra mycket protein muskler av protein men det räcker inte med att bara äta kött och proteiner man måste också träna. B: för att orka mera dricker jag energi dryck. Man ska inte dricka energi dryck för att orka mera för att energidryck gör dig bara pigg i några få minuter. och sedan när man har druckit det blir du bara ännu tröttare än innan du drack. C: Jag vill gå ner i vikt så jag hoppar över frukosten. Hur mycket du än vill gå ner i vikt ska du inte hoppa över frukosten. Frukosten ger dig energi för resten av dagen, men du ska inte äta en onyttig frukost. Det är bra att äta mörkt bröd med ost och mjölik och sedan äta fil och flingor. D: Nja, på en inehållsdeklaration ska det stå allt som produkten inehåller men det kan i bland stå konstiga bokstäver och tecken för det ämnet. E: Om alla människor skulle bli vegiterianer skulle maten räcka till fler. Maten skulle inte ta slut om alla blev vegiterianer eftersom att det finns jättemycket växter på våran jord som vi kan äta. om man plockar växterna utan att ta upp rötterna så växer ju växten upp igen. B För att orka mer dricker jag energidryck C Jag vill gå ner i vikt så jag hoppar över frukosten D I innehållsdeklarationen får man veta ALLA ämnen som en vara innehåller E: Om alla människor vore vegetarianer skulle maten på jorden räcka till fler A : jag vill ha stor muskler så jag äter extra mycket protein. Jag tycker att det stämmer till viss del för att man får

3 Här ska du planera, genomföra och utvärdera 5 en undersökning av vad en marshmallows innehåller. Presentera din planering och utvärdering i form av en laborationsrapport. Följande rubriker ska finnas med: Hypotes (vilka resultat du förväntar dig och varför) Undersökning (hur undersökningen ska genomföras, vilken ordning momenten ska tas ) Materiel (vad du behöver för prylar och kemikalier att genomföra undersökningen) Resultat (vad din undersökning visade) Slutsats (varför du fick de resultat du fått, hur de stämmer/skiljer sig från hypotesen) Förbättringar (hur undersökningen skulle kunnat genomföras annorlunda, hur felkällor kunnat undvikas eller vad man skulle kunna gå vidare med och undersöka ytterligare) Inledning Idag ska vi undersöka vad en marschmallows inehåller. Vi ska leta efter stärkelser genom att droppa 6 droppar jod på marschmallowsen. Om den blir svart så finns det stärkelser. Vi ska leta efter protein genom att sticka in en uristick i marschmallowsen. Om uristickan blir mörkare finns det protein. Vi ska leta efter socker genom att göra exakt lika dant som vi kommer att göra när vi letar efter proteinet. Vi kommer att leta efter fett genom att gnugga marschmallowsen på ett brunt papper. Om det bruna pappret blir genomsynligt när vi har gnuggat marschmallowsen finns det fett i. Vi kommer att börja med att testa protein och socker. Sen kommer vi ta jod och sist fett. Förutsägelser Vi tror att det finns mycket socker i en marschmallows för att den luktar och smakar sött. Vi tror att det finns fett i en marschmallows för att den känns fet och för att fett väger lite och marschmallowsen väger lite. Vi tror att det finns stärkelser i marschmallows efter som att stärkelserna håller ihop sockret. Eftersom det finns mycket socker i finns det stärkelser. Vi tror att det inte finns något protein för att proterin bara finns i vissa grönsaket, kött och fisk. Resultat I en marschmallows finns det stärkelser, protein, socker och fett. Slutsatser Vi hade rätt att det fanns socker, stärkelser, och fett i en marschmallows. Vi kunde veta att det allt det här fanns för att vi kunde känna det på smaken, lukten och genom att känna på den. Det fanns jätte mycket socker och stärkelser i, precis som vi trodde. Vi trodde att det inte fanns något protein i, men där hade vi fel. Det visade sig att det fanns lite protein i. Vi kan vet att det bara finns lite protein i för att uristickan bara blev mörkare på kanterna. Vi trodde att det inte fanns protein i för att det inte är grönsaker, kött eller fisk i. När vi tänkte efter lite kom vi på att det skulle kunna finnas något slags djur för konsistenten skull. Vi tror det för att det finns krossade löss i Zoo apor. Förbättringar Jag tycker att vi skulle ha gjort undersökningarna nogrannare. Vi var t.ex inte helt säkra på om det fanns fetti för att det var lite svårt att se. Jag skulle gärna vilja undersöka fettet en gång till.

4 På tallriken ser du Saras lunch. Den består 6 av sallad tomat, gurka, paprika och knäckebröd samt en chokladboll. I rutorna finns information om mat och näring. Din uppgift är att göra lunchen bättre med hjälp av informationen i rutorna. (Eleverna hade 15 st informationsrutor med påståenden att förhålla sig till). Jag tycker att man kan lägga till nr 13 på tallriken finns inget protein. I nr 13 finns kött, fisk, ägg, böner och nötter också till både dom som äter kött och dom som är vegetarianer. Man behöver protein för att kunna bygga upp kroppen. Jag tycker att också ska lägga till nr 12. På nr 12 finns det kolhydrater som man behöver för att få energi. Det finns i potatis, pasta och bröd. Man kan också lägga till ett äpple eller frukt. Från rutorna 3, 12 13, 2, 14, 15, 9

5 Kunskapskrav för betyget E och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget. bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Kunskapskrav för betyget C och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget. formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Kunskapskrav för betyget A och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget. formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra enkla resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I enkla och till viss del underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Elevportfölj som lärare bedömt vara på B-nivå Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra utvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra välutvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.