Vargön Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Vargön Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 / 2015 Granås förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier och kränkandebehandling. vid behov utreda, åtgärda och följa upp. Likabehandlingsgruppen Träffar med gruppen Anna Filipsson Måndag 3 november 2014 kl: Annika Björsgård Måndag 13 april 2015 kl: Malin Stenvall Karin Arvidsson

2 Definitioner och begrepp Diskriminering Ingen får särbehandlas utifrån någon av diskrimineringsgrunderna: 1. Kön: att någon är kvinna eller man 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. Etnisk tillhörighet :nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. Religion eller annan trosuppfattning 5. Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. 6. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och 7. Ålder: uppnådd levnadslängd Direkt diskriminering är att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering är att någon missgynnas genom tillämning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer utifrån någon av diskrimineringsgrunderna, såvida inte bestämmelsen har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. ( Enligt bestämmelser i Diskrimineringslagen 2008:567) Trakasserier Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av såväl vuxna mot barn /elever som barn/ elever mot barn/ elever. ( Enligt bestämmelser i Diskrimineringslagen 2008: 567) Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. ( Enligt bestämmelser i Skollagen 14 kap) Exempel på kränkande behandling kan vara: att bli utsatt för slag och knuffar att bli hotad eller kallad hora, bög att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning klotter, brev, lappar, e-post, sms och mms En viktig utgångspunkt är att den individuella upplevelsen och att den som uppger att hon eller han har blivit kränkt, alltid måste tas på allvar.

3 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vision Delaktighet 2012 /2013 Kartlade vi Måltiden en del i lärandet. Hur ser måltidssituationen /Lunchen/ ut på vår förskola Vad är det som styr att den ser ut som den gör? Vilket lärande ser vi? Nuläge önskat läge.kokerskans tankar. Vi vill ha svar på samspelet//kommunikationen /miljön och medinflytandet. Vår specialpedagog aktionsforskade vid två tillfällen/ avd under hösten Utifrån resultatet arbetar vi vidare för att forma en lugn och lärande måltidssituation där barnen känner och får delaktighet. Förskolan ska främja att alla barn ska känna trygghet,glädje och lust till lärande i förskolan Barnen har inflytande i leken, vad och var de vill leka och med vem dom vill leka. Delaktighet i val av tema I val av aktivitet i den fria leken. 2014/15 års mål blir Mål och innehåll för måltidssituationerna Att veckans dukvärdar även presenterar matsedeln för sina kamarter Att få en lugn stund med vällagad och näringsriktig mat. Att få ta sin egen mat på tallriken. Att ha genomtänkta placeringar av barn och pedagoger. Att få med samtliga barn i dialogen under måltidssituationen. Att lära sig ta bort sin tallrik och källsortera sina matrester. Att hjälpa varandra då avdelningarna har barn i åldrarna 1-5 år. Pågående arbete! Läsåret 2014 / 15 Hur syns det i verksamheten att samtliga pedagoger utbildats i alternativ kommunikations komplettering AKK Målet för förskolans språkutvecklande arbetssätt och förhållningssätt Skapa utrymme för språk i alla rutinsituationer och aktiviteter Använda ett nyanserat och varierat språk Föra språkutvecklande samtal och lägga sig nivån över barnens språkliga förmåga Ställa öppna och genuina frågor till barnen Erbjuda barnen en stimulerande språklig lärmiljö såväl inomhus som utomhus Erbjuda barnen tid och utrymme för lek, stimulerande lekmaterial samt vuxenstöd i leken Ge barnen rikliga tillfällen att aktivt få använda sitt språk i meningsfulla sammanhang Göra bild-kartor som beskriver avdelningens rutiner som vi sätter upp på väggen i barnens höjd. Kartläggning För att säkra att barnen är och känner sig trygga skall vi under terminen / året Vi utgår från Husmodellen som Jämo har utarbetat. Husmodellen är ett sätt att beskriva arbetsmiljön och den pedagogiska miljön, men även synliggöra barnens situation. Den ger oss möjlighet att upptäcka problem på ett konkret sätt. Vi kan ta reda på hur barnen trivs i olika lekmiljöer inne och på vår utegård och vi kan upptäcka vad de gör i sina lekar och vad vi pedagoger behöver utmana barnen med så det blir en utvecklande lärmiljö. Vecka 42 och 43 gör samtliga avdelningar en kartläggning av barnens lekmiljö dels

4 kartlägga enligt följande. genom observationer som görs under 2 fm och 2 em under en vecka och dels genom barnintervjuer och genom trgghetsvandring se frågor nedan. Vecka 44 gör pedagogerna en sammanställning av resultaten och gör en skriftlig åtgärdslista. I mars / april nästkommande termin följer pedagogerna åter igen upp höstens sammanställning för eventuellt ytterligare åtgärder. 1. Vi har en skiss över avdelningen och på utegårdsmiljön. 2. Pedagogerna observerar barnens inom och utomhuslek och gör markeringar var barnen leker. Tygghetsvandringar / görs med ritning av förskolan där man låter barnen berätta om vilka platser det är roligt att leka på och om det finns platser där det är mindre roligt att vara på och på så sätt ta reda på vilka platser som är otrygga. Intervjufrågor till barnen i den äldsta åldersgruppen. I vilket rum tycker du det är roligast att leka i inne / ute på vår gård? Är det något ställe på vår gård, där du känner dig rädd? Hur är en bra kompis? Var någonstans brukar ni kunna bli osams när ni leker? Vad gör du om någon är dum mot dig? Vad gör du om du ser att någon är dum mot din kompis som blir ledsen?. I arbetslagen diskuterar vi sedan: Var barnen leker. Skillnad flickor/pojkar. Finns det otrygga platser på förskolan.? Finns det aktiviteter vi avbryter eller dämpar? Varför? Vem uppmuntrar vi barnen att leka med? Flickor med flickor och pojkar med pojkar? Hur förstärker vi barnens val av lek? Vilka lekar uppmuntras på våra avdelningar? Värdegrund 2013/2014 Hur ser förskolans inre miljö ut lockar den till lek och lärande? Ger våra lärandemiljöer barnet valmöjligheter? Aktionsforskning sker av förskolans pedagoger. En ap-träff inbokad avsedd för utveckling av lärandemiljön Genus 2011 / 2012 Kartlade vi Tambursituationen ur ett Genusperspektiv och en lärandesituation. Vår Förskolan ska se till att alla barn känner att de blir sedda och lyssnade till. har lika värde. får utvecklas i en gynnsam lärande miljö. Mål för förskolans lärandemiljö Varje avdelning har en egen planering utifrån läroplanens mål. Vi lägger stor vikt vid att arbeta med barnen i små grupper för att kunna möta varje individs behov. Vår målsättning är att ha en föränderlig och lärande miljö, där vi har material lättåtkomligt för att stimulera barnens nyfikenhet och lust att lära. På förskolan personalen har kunskap i genusfrågor. strävar vi efter att ge barnen samma valmöjligheter och förutsättningar i sitt lärande. Mål och innehåll för tambursituationen.

5 specialpedagog aktionsforskade under hösten vid olika tillfällen på varje avdelning. Vi sänkte också hyllor och krokar till barnhöjd i tamburerna. Utifrån resultatet från aktionsforskningen och våra tidigare planer arbetade vi under våren fram mål och innehåll för vår tambursituation. Vi förbereder barnen i god tid på ut och ingång - vi samtalar om vädret och vad som är lämpliga kläder vi slussar ut några barn åt gången till tamburen och vi strävar efter att ge barnen tillräckligt med tid att träna sin av och påklädning och att barnen även fortsättningsvis uppmuntras att hjälpa varandra. En personal skall alltid finnas i tamburen som uppmuntrar och ger stöd. Vi såg i vår forskning att pedagogerna i stor utsträckning gav barnen förklaringar och svar på sina frågor och att barnen fick bekräftelse och hjälp i sin strävan att klä på sig själv. Att flickor och pojkar fick likvärdig hjälp med sin av och påklädning och likaså svar på sina frågor. I en del barngrupper var det övervägande av något av könen och vi var noga att tänka på det när vi satte samman resultatet från aktionsforskningen. För att nå bästa resultat har vi anpassat klädkrokarna till barnens höjd Tambursituationen är en lugn stund Flickor och pojkar behandlas likvärdigt Tambursituationen tas tillvara som en lärandesituation. Mål Utifrån resultatet från förskolans / avdelningens kartläggning. Har vi beslutat följande mål. Barnen ska Långsiktiga mål Trivas och känna sig delaktiga i och ha inflytande över verksamheten. Vara ansvarstagande mot varandra utifrån aktuell mognad. Inte behöva bli utsatta för någon form av kränkande behandling eller diskriminering av barn eller vuxna. Förskolan ska samarbeta med barnens familjer. Kortsiktiga mål Vår likabehandlingsplan samstämmer med skrivelser från: Skollagen: 14 a kap.ex.1 Bestämmelserna i detta kapitel har till ändamål att motverka behandlingar av barn och elever. Diskrimineringslagen: 1 kap.1, 2 kap -5,6,7 och 3 kap.14,15,16 Ex. denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön,könsöverskridande identitet eller uttryck,etnisk tillhörighet,religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Förordningstexten (2006:1083) skrivs om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Arbetsmiljölagen : Arbetsgivaren skall planera att organisera arbetet så att särbehandling så långt som möjligt förebyggs. Lpfö -98 Verksamheten ska präglas av omsorg om individen och syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattning och levnadssätt. Definitioner Diskriminering Barn missgynnas direkt eller indirekt (kön, etnisk tillhörigt, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder ) Personalen kan diskriminera. Kränkande behandling Kränker barns värdighet. Kränkningarna kan äga rum en eller flera gånger. Personal /barn eller barn /barn Trakasserier

6 Kränkningar som har samband med diskrimineringsgrunden. Personal /barn eller barn / barn. Främjande och förebyggande All personal och barn. Likabehandlingsgruppen träffas regelbundet och vid behov minst två gånger / läsår. All personal håller sig uppdaterade med planen. Ny personal informeras Kompetensutveckling för all personal. De vuxna reflekterar över sitt handlande och kännande, diskuterar yrkesetik och värdegrundsarbete under planeringstid. (Då ges möjlighet att synliggöra ev kränkningar). Handlingsplan över enskilda barn. De vuxna är delaktiga och närvarande i alla delar av barnens dag. (Agera så fort hon/ han ser eller hör något kränkande). De vuxna framhåller allas lika värde och ser positivt på olikheter. Vuxna uppmuntrar till positiva handlingar och beteende samt lyfter fram barnens starka sidor och stärker deras identitet. Vuxna tar sig tid till att se varje barn och vara goda förebilder. Vuxna arbetar aktivt med att låta barnen leva sig in i andra barns känslor på olika sätt exempelvis genom dramatisering, läsning, skapande eller samtal. Låta barnen leka /samarbeta med olika kamrater Vi genomför samarbetsövningar och massage sagor med barnen. Det bidrar bl a till minskad aggressivitet, ökat lugn och koncentration och ger en öppnare kontakt mellan barnen. Samtal och intervjuer regelbundet med barnen om trivsel. Barnen ska aktivt vara med och formulera normer och förhållningssätt som skall råda på förskolan. Vårdnadshavare: Enkät till vårdnadshavare om barnens trivsel, minst en gång/ år. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på alla enheter och på förskolans hemsida. Aktivt arbeta med att utveckla ett gott samarbete med hemmen. Vårdnadshavarens medverkan i det förebyggande arbetet genom dialog är viktig. Informationsbroschyr till nya vårdnadshavare. Vi erbjuder utvecklingssamtal 2 gånger / år. Ansvarsfördelning Förskolechef har det övergripande ansvaret för att motverka alla former av diskriminering, kränkande behandling och trakasserier. All personal har ansvar för alla barn arbetar mot målen. samarbetar även över åldersgränserna. Genomför föräldramöten och utvecklingssamtal.

7 Vårdnadshavare tar del av skriftlig information som förskolan skickar hem./har på hemsidan. Visar intresse för barnets vardag, deltar i föräldramöten och utvecklingssamtal. Tar kontakt med förskolan om barnet misstänks bli utsatt för kränkande behandling. Åtgärder Åtgärder vid upptäckt av någon form av diskriminering eller kränkning. Upptäcka De vuxna observerar barnen regelbundet. De är observanta på grupperingar och tendenser för utanförskap. De vuxna är delaktiga i barnens lek. Utreda De vuxna ska kartlägga, analysera och utreda om något inträffar. Alla vuxna ska ingripa/agera Åtgärder De vuxna är tydliga och markerar oönskat beteende, visar exempelvis att man klappar istället för att slå. Att barnen säger förlåt. De vuxna tröstar och pratar med det utsatta barnet och visar att de stödjer det. De vuxna pratar även med det/de barn som kränker / bråkar för att rätt kunna bemöta dessa barn. Enstaka konflikter eller meningsskiljaktigheter löses tillsammans med barn och berörd personal. Vid upprepade konflikter pratar personalen med berörda vårdnadshavare och arbetar vidare tillsammans med dem. Utvärdering görs efter två veckor. Händelser och åtgärder dokumenteras av personalen. Om diskrimineringen eller de kränkande handlingarna fortsätter kontaktas likabehandlingsgruppen. Så här gör vi när något händer på förskolan Alla vuxna måste ta på sig rollen som auktoriteter, och arbeta tillsammans för ett positivt klimat. För att vara goda förebilder måste vi vuxna säga till när vi märker att någon,barn eller vuxen blir kränkt. 1. Barn kränker barn Vid varje situation där kränkning mellan barn uppstår, måste den vuxne på en gång ta berörda barn åt sidan och prata igenom vad som har hänt. Om barn använder ett kränkande ordval, kroppsspråk eller en fysisk handling, måste vi genast visa att vi inte accepterar detta. 2. Barn kränker vuxen Om barn använder ett kränkande ordval,kroppsspråk eller en kränkande fysisk handling, måste vi genast visa att vi inte accepterar detta. 3. Vuxen kränker barn Om någon vuxen använder ett kränkande ordval, kroppsspråk eller en kränkande fysisk handling, måste vi genast visa att vi inte accepterar detta. Detta gäller både personal och föräldrar.

8 4. Vuxen kränker vuxen Om en vuxen använder ett kränkande ordval, kroppsspråk eller en kränkande fysisk handling, måste vi genast visa att vi inte accepterar detta. Detta gäller både personal och vårdnadshavare. Inte gå bakom ryggen på någon utan ta upp det inträffade med personen det gäller. Uppföljning och utvärdering Om särskilda skäl finns görs uppföljning kontinuerligt. Kompetensutveckling för all personal. Likabehandlingsplanen upprättas varje år. Planen skall ingå i den årliga kvalitetsredovisningen för enheten.