Förpackningsmaterial för livsmedel på restaurang och pizzeria

Transkript

1 1 för livsmedel på restaurang och pizzeria Kontrollprojekt i Jönköpings län 2013

2 2 Sammanfattning Ett kontrollinriktat projekt utfördes under 2013 av tolv kommuner i Jönköpings län, i syfte att få en övergripande bild av hur väl livsmedelsföretagen i länet uppfyller lagstiftningens krav när det gäller hanteringen och användandet av material avsedda att komma i kontakt med livsmedel. De förpackningsmaterial som mestadels används för avhämtning på restauranger och pizzerior är av papper, aluminium och plast. Totalt kontrollerades 77 livsmedelsföretag, i form av restauranger och pizzerior. Kontrollområdena omfattade förpackningsmaterialens lämplighet, styrkt spårbarhet och hygienisk förvaring samt rutiner för inköp och förvaring. Livsmedelsföretagarna förlitar sig på leverantörerna när det gäller att använda rätt förpackningsmaterial för de livsmedel som företagarna hanterar. Vidare har en majoritet av företagarna rutiner för spårbarhet av de förpackningsmaterial de använder. När det gäller rutinerna för förvaring av förpackningsmaterial brister det på ett mindre antal restauranger och pizzerior.

3 3 Innehållsförteckning Innehåll Sida Sammanfattning Bakgrund Syfte Metod 4 Resultat Diskussion och slutsats 10 Nutid Framtid.11 Lagstiftning Bilaga 1 Checklista Bilaga 2 - Information till livsmedelsföretagare.13

4 4 Bakgrund Under 2013 genomförde tolv kommuner i Jönköpings län ett kontrollinriktat projekt av förpackningsmaterial för livsmedel på restauranger och pizzerior. I projektet har man kontrollerat om livsmedelsföretagarna använder förpackningsmaterial som är avsedda för livsmedel och om det finns rutiner för förpackningsmaterialens förvaring, inköp och spårbarhet. Material som kommer i kontakt med livsmedel måste uppfylla de krav som finns i ett antal EU-gemensamma förordningar (bland annat Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1935/2004 och kompletterande föreskrifter) se vidare under Lagstiftning sid 11. Förpackningar som är avsedda för livsmedel ska skydda livsmedel mot bland annat föroreningar, ljus, fukt, syre, bakterier, tryck och stötar vid hantering och transport. De förpackningsmaterial som används är ofta av plast och papper, men även glas och metall kan förekomma. Syfte Projektets syfte var att undersöka och kartlägga om de livsmedel som hanteras på länets restauranger och pizzerior förvaras i rätt typ av förpackningar samt ge en övergripande bild av livsmedelsföretagarens kunskaper om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Metod Vid inspektionerna har deltagande kommuner besökt minst fem restauranger eller pizzerior. Vid besöken lämnades Information till livsmedelsföretagare med upplysning om förpackningsmaterial, se bilaga 2. Vidare kontrollerades följande: Om förpackningarna var avsedda för rätt typ av livsmedel Rutiner för inköp av förpackningsmaterial Förvaring av förpackningsmaterial Spårbarhet av förpackningsmaterial Undersökningen har omfattat följande produkter: Pizzakartonger Muggar Förpackningar som används vid avhämtning av mat annat än pizzakartonger Plastfolie/plastpåsar Vid kontrollen har en checklista använts, se bilaga 1. Bedömningar har gjorts och checklistan har fyllts i med begreppen: UA = Utan anmärkning A = Avvikelse EA = Ej aktuellt EK = Ej kontrollerat

5 5 Resultat Totalt kontrollerades 77 restauranger och pizzerior i tolv kommuner Det som kontrollerades var om lämpligt förpackningsmaterial användes, om materialet var spårbart och hur det förvarades samt om det fanns rutiner för inköp och förvaring. Sammanställningen inkluderar inte resultatet för bedömningarna Ej aktuellt respektive Ej kontrollerat. Det kontrollområde som fick flest r (11 %) var Rutin för förvaring av förpackningsmaterial, där förpackningsmaterial förvarades på sådant sätt att de blev smutsiga av damm eller andra föroreningar (se figur 14). Avseende kontrollområde Plastfolie/plastpåsar uppvisade 6 % av de kontrollerade verksamheterna någon form av. Exempel på var att emballaget utgjordes av soppåsar, vilket inte bedömdes vara lämpligt (se figur 11). När det gäller kontrollområdet Plast, aluminium och pappersförpackningar bedömdes 5 % av verksamheterna ha. Exempel på var avsaknad av märkning på förpackningsmaterialet (se figur 8). Vid 5 % av verksamheterna saknades intyg/produktblad från leverantörerna. Ett sådant intyg/produktblad ska säkerställa att förpackningsmaterialet är avsett för livsmedel (se figur 1, kontrollområde Inköp ). Figur 1 Inköp Utan anmärkning 70 st Avvikelse 4 st 95 % av inspektionerna fick bedömningen 5 % av inspektionerna fick bedömningen

6 6 Pizzakartonger Utan anmärkning: 32 st Avvikelse: 0 st 100 % av inspektionerna fick bedömningen Figur 2 Pizzakartonger Utan anmärkning: 32 st Avvikelse: 3 st 91 % av inspektionerna fick bedömningen 9 % av inspektionerna fick bedömningen Figur 3 Pizzakartonger Utan anmärkning: 35 st Avvikelse: 1 st 97 % av inspektionerna fick bedömningen 3 % av inspektionerna fick bedömningen Figur 4

7 7 Muggar Utan anmärkning: 35 st Avvikelse: 1 st 97 % av inspektionerna fick bedömningen. 3 % av inspektionerna fick bedömningen Figur 5 Muggar Utan anmärkning: 35 st Avvikelse: 2 st 95 % av inspektionerna fick bedömningen 5 % av inspektionerna fick bedömningen Figur 6 Muggar Utan anmärkning: 35 st Avvikelse: 1 st 97 % av inspektionerna fick bedömningen 3 % av inspektionerna fick bedömningen Figur 7

8 8 Plast, aluminium och pappersförpackningar Utan anmärkning: 70 st Avvikelse: 4 st 95 % av inspektionerna fick bedömningen. 5 % av inspektionerna fick bedömningen Figur 8 Plast, aluminium och pappersförpackningar Utan anmärkning: 72 st Avvikelse: 2 st 97 % av inspektionerna fick bedömningen. 3 % av inspektionerna fick bedömningen Figur 9 Plast, aluminium och pappersförpackningar Utan anmärkning: 72 st Avvikelse: 2 st 97 % av inspektionerna fick bedömningen. 3 % av inspektionerna fick bedömningen Figur 10

9 9 Plastfolie/ plastpåsar Utan anmärkning: 62 st Avvikelse: 4 st 94 % av inspektionerna fick bedömningen 6 % av inspektionerna fick bedömningen Figur 11 Plastfolie/ plastpåsar Utan anmärkning: 61 st Avvikelse: 3 st 95 % av inspektionerna fick bedömningen 5 % av inspektionerna fick bedömningen Figur 12 Plastfolie/ plastpåsar Utan anmärkning 59 st Avvikelse: 3 st 95 % av inspektionerna fick bedömningen 5 % av inspektionerna fick bedömningen Figur 13

10 10 Förvaring Utan anmärkning: 67 st Avvikelse: 8 st 89 % av inspektionerna fick bedömningen 11 % av inspektionerna fick bedömningen Figur 14 Diskussion och slutsats Nutid Projektsammanställningen visar på gott resultat med relativt få brister och det är positivt. I projektet kontrollerades förpackningsmaterial som var avsett för kortare förvaring av livsmedel, där lunchmaten ofta intas direkt efter avhämtning. Av lagkraven framgår det att material som används för inslagning och emballering inte får utgöra en källa till kontaminering. Vidare framgår det att livsmedelsföretagen har ansvar för att livsmedlen är säkra. Livsmedelsföretagarna förlitar sig till stor del på att leverantörer och producenter känner till lagstiftningen. Livsmedelsföretagen bör istället visa en medvetenhet för val av lämpligt förpackningsmaterial och ställa krav på leverantören redan vid inköp. Det är viktigt att livsmedelsföretagaren och leverantören har en kommunikation kring att förpackningsmaterial och livsmedel är anpassade till varandra så att maten är säker vid förtäring. För kontrollpersonal samt verksamhetsutövare är det viktigt att komma ihåg att alla förpackningar inte måste vara märkta med gaffel och glas symbol eller med texten för kontakt med livsmedel. Det är tillräckligt om ytteremballaget för förpackningsmaterialet är märkt eller att motsvarande information kan styrkas genom intyg. Det är verksamhetsutövaren som ska styrka produktens lämplighet för den aktuella användningen.

11 11 Framtid Framtida kontroller behöver inkludera fler typer av förpackningsmaterial såsom plastburkar, spannar mm. Det är även troligt att aktiva och intelligenta ämnen kommer bli vanligare i framtiden. Krav på längre hållbarhet har gjort att nya typer av förpackningar har tagits fram. Aktiva förpackningar kan dels vara ämnen som absorberas eller att ämnen avges, som påverkar livsmedlets beskaffenhet. Intelligenta förpackningar innehåller en yttre eller inre indikator som upplyser om hur livsmedlet har påverkats. En yttre indikator kan t.ex. vara att etiketten på förpackningen ändrar färg. En inre indikator kan t.ex. vara syrgasabsorbent som påvisar att syrgaskoncentrationen håller på att avta, färgförändringen går då från rosa till blå. En lagstiftning har tagits inom EU för aktiva och intelligenta förpackningar (Kommissionens förordning (EU) 450/2009), liksom en vägledning för de som tillverkar sådana ämnen/applikationer. Lagstiftningen som finns för material i kontakt med livsmedel är omfattande och svår att överblicka. Det kan i vissa fall vara svårt att avgöra gränsdragningen för olika förpackningsmaterial då flera olika faktorer spelar in så som val av material, typ av livsmedel, temperatur och tiden som livsmedlet ska förvaras. Detta är något att ta hänsyn till i framtida projekt. Lagstiftning Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1935/2004 av den 27 oktober 2004 om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Kommissionens förordning (EG) nr 10/2011 av den 14 januari 2011 om material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2011:7) om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd.

12 12 Checklista förpackningsmaterial Bilaga 1 UA =, A= anmärkning/, EA = ej aktuellt, EK= ej kontrollerat Kommun: Livsmedelsinspektör: Kontrollobjektets namn: Datum för kontrollen: Närvarande från verksamheten: Emballage för avhämtning/servering Om avsedda ska dessa vara märkta med: orden för kontakt med livsmedel eller en specifik uppgift om användningsområde, såsom kaffebryggare, vinflaska, soppsked eller symbolen gaffel & glas. Lagstöd: 1935, artikel 15. Pizzakartonger Muggar Plast, aluminium och pappersförpackningar för avhämtning och servering Plastfolie/plastpåsar för direkt kontakt med livsmedel Har verksamheten ändamålsenliga rutiner för: inköp av förpackningsmaterial? förvaring av förpackningsmaterial? Styrkt spårbarhet (om avsedda för livsmedel) Lagstöd: förordning 1935, artikel 17. Hygienisk förvaring Lagstöd: förordning 852/2004, kapitel X.

13 13 Information till livsmedelsföretagare Bilaga 2 Förpackningar, redskap och andra material i direkt kontakt med livsmedel ska inte utgöra en källa för kontamination. Det innebär att förpackningsmaterial ska förvaras på ett hygieniskt sätt samt vara lämpliga. Det är verksamhetsutövarens skyldighet att styrka materialets lämplighet. Märkning ska vara åtföljda eller märkta med gaffel och glas- symbol eller texten avsedd för livsmedel. Undantag finns för produkter vars användningsområde är specifik, såsom kaffebryggare eller vinflaska. Vid behov ska även särskilda anvisningar medfölja som skall iakttas för att användningen skall ske på ett säkert och lämpligt sätt. Det finns flera olika typer av plast som har varierande användningsområden: Triangeln har betydelse vid återvinning, det vill säga inte en livsmedelsmärkning. Allergener/allergier Vid återanvändning av förpackningar finns det risk att allergener sprids till andra livsmedel. Detta kan orsaka obehag eller risk för anafylaktisk chock hos konsumenten. Spårbarhet Materialens och produkternas spårbarhet skall säkerställas på samtliga stadier för att underlätta kontroll, återkallande av defekta produkter, konsumentinformation samt att fastställande av ansvaret. Verksamheten ska kunna styrka vart förpackning är inköpta ifrån. Migration av ämnen från förpackning till livsmedel Vid användning av olämpliga material kan ämnen från förpackningar migrera till maten. Migration av oönskade ämnen från material till livsmedlet kan ge hälsoeffekter samt påverka lukt och smak. Migration påverkas av: temperatur (tillagning, förvaring), ph, förvaringstid, livsmedlets konsistens (torrt, vattenhaltigt, fett). Lagstiftning Food Contact Material regleras av bland annat: Ramförordningen (EG) 1935/2004 Förordning (EG) 178/2002. Förordning (EG) 852/2004.