Verksamhets-/strategiplan 2017 med budget Närvårdssamverkan Södra Älvsborg

Transkript

1 Verksamhets-/strategiplan 2017 med budget Närvårdssamverkan Södra Älvsborg

2 VERKSAMHETS-/STRATEGIPLAN D.nr: 2017/SKF004 Handläggare: Närvårdskontoret Beslutat Styrgrupp närvård: Beslutad Delpolitiskt samråd: Styrande dokument Sakkod: nr 2 Innehåll Inledning... 3 Syfte och mål Närvårdssamverkan... 3 Styrmodell... 3 Ekonomi... 3 Närvårdssamverkans grund och strategi... 4 Vad, hur, mål och varför... 5 Bilaga Budget Verksamhets-/strategiplan Närvårdssamverkan Södra Älvsborg 2017 sid 2 (5)

3 Inledning Syfte och mål Närvårdssamverkan Närvårdssamverkan syftar till att skapa förutsättningar för samverkan i gränssnittet region - kommun. Målet är att över huvudmannagränserna gemensamt ansvara för att säkerställa befolkningens behov av samordnade insatser. Styrmodell Offentliga organisationers styrmodeller utgår vanligtvis från en byråkratisk förvaltningsmodell med hierarkisk styrning och ledning. Strukturen är framgångsrik när det finns förutsägbara förutsättningar och vedertagna rutiner för beslutsfattande och implementering av beslut. Då människovårdande organisationers aktiviteter inte är lika förutsägbara är en annan styrmodell att föredra. I Inriktningsdokument Närvårdssamverkan Södra Älvsborg " formuleras att det är de verksamhetsnära behoven som ska ligga till grund för åtgärder och beslut, vilket innebär en s.k. Bottom Up-organisation. För en sådan struktur är nätverksstyrning en lämplig styrmodell. Nätverksstyrning är en indirekt styrning som syftar till att möjliggöra samverkan mellan offentliga organisationer. Nätverksstyrning kännetecknas av relativt stabila horisontella formationer av aktörer beroende av varandra, som samtidigt verkar enskilt. Aktörerna interagerar med varandra genom möten 1. Överenskommelser i nätverket sker genom konsensusförfarande. Nätverksstyrning uppmärksammar i första hand vad man vill åstadkomma. En förutsättning för nätverksstyrning är att det utvecklas relationer via kommunikation mellan aktörerna. Relationerna grundas i ömsesidiga fördelar att delta i nätverket och att aktörerna har ett beroende av varandra 2. Ekonomi Närvårdssamverkan är en del i varje huvudmans uppdrag och finansieras inom ramen för detta ansvar. Vårdsamverkansparterna svarar för kostnaderna för Närvårdskontoret. Regionens parter står för 50 procent och kommunerna för 50 procent av kostnaderna. Regionen gör en intern fördelning av kostnaderna. Kommunens kostnader fördelas utifrån folkmängd föregående år. Kostnad per invånare är 5,06 kr. Överskott från 2016, kr, flyttas till 2017 år budget. Se bilaga. Beslut om överflyttning tas av Direktionen för Boråsregionen 1 Torfing Carlén, Löfström, Theandersson. Utvärdering av Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Verksamhets-/strategiplan Närvårdssamverkan Södra Älvsborg 2017 sid 3 (5)

4 Närvårdssamverkans grund och strategi Det är i det personliga mötet, genom relationer, som den gemensamma värdegrunden kan formas. Genom att ta del av varandras vardag ökar förståelsen för de olika verksamheternas behov och förutsättningar. Ökad förståelse genererar trygghet och leder till tillit och förtroende, vilket är en förutsättning för att samverkan ska kunna fungera. Att tillsammans, i det personliga mötet, belysa gemensamma frågor utvecklar förtroendefulla, konstruktiva relationer med respekt för olikheter. Hindrande faktorer för samverkan, som motstridiga regelverk, ekonomiska begränsningar och krav på produktivitet, kan överbryggas genom att fokusera på det som är av värde för de i Närvårdssamverkans ingående fokusgrupper (Figur 1). Figur 1 Närvårdssamverkans grund Närvårdssamverkan baseras på politiska beslut, författningar, regionala och delregionala avtal och överenskommelser. Dialog förs regelbundet mellan politiker och ledningsgrupper, inom och mellan ledningsgrupper och mellan ledningsgrupper och operativ verksamhet, på lokal nivå. Kontinuitet som bärande princip genomsyrar styrning, organisation och arbetssätt 3. Genom god personalpolitik 4 minskas personalomsättning vilket leder till kontinuitet i mötesgrupper och god genomslagskraft för åtgärder och beslut. Utformning och frekvens för möten baseras på den lokala verksamhetens behov. Mötet fokuserar på vad man vill åstadkomma. Arbetet utgår från brukarens/patientens perspektiv. Varje närvårdsområde identifierar, tillsammans med företrädare för verksamheterna, professionen och brukarföreträdare, problemområden samt formulerar konkreta mål och åtgärder för dessa. Överenskommelser sker genom konsensusförande. Mötesdeltagarna har beslutsmandat och möjlighet att föra tillbaka frågor till den egna huvudmannens ledningsgrupp. Beslut tas inom varje suverän organisation. Handlingsutrymme finns för att kunna lösa aktuella problem. Resultat och aktiviteter efterfrågas och rapporteras, analyseras och följs upp. Strukturella problem lyfts till central nivå. 3 SOU2016:2, sid 543, Göran Stiernstedt. 4 Lär känna medarbetarna, var synlig, ge personlig uppmärksamhet, visa intresse, förmedla en känsla av att medarbetaren är värdefull, visa förtroende, var tydlig i förväntningar, vidga ansvarsområde, ge konstruktiv feedback och efterfråga resultat. Verksamhets-/strategiplan Närvårdssamverkan Södra Älvsborg 2017 sid 4 (5)

5 Vad, hur, mål och varför Åtgärder Metod - hur Hur kan man se att det skett en förbättring mål kan mätas Lära känna varandras verksamheter Påbörjade handlingsplaner färdigställs Undanröja eller minska organisatoriska hinder för samverkan. Ledningsgruppernas representant i Styrgrupp närvård har regelbunden kontakt med den egna organisationens representant i det Delregional politiska samrådet. Arbeta i enlighet med mål i regionala handlingsplaner och riktlinjer. Erfarenhetsutbyte. Dialog. Nätverksmöten. Brukarforum. Etiska samtal. Systemiska möten att förstå samband (Hans Sarv). Tjänstedesign. Handledning i nätverksstyrning. Enligt tidigare planering Varje närvårdsområde identifierar hinder för samverkan i den operativa verksamheten. Åtgärdar dessa anpassat till problemets art. Form, för avstämning efter varje styrgrupps- respektive politiskt samrådsmöte, implementeras i respektive närvårdsområde. Lokalt och gemensamt framtagna process- och målbeskrivningar. Antal möten och kvalitet på aktiviteter I enlighet med fastställda verksamhets- /handlingsplaner Förbättrad samverkan Effektiv informationsöverföring Resultat i enlighet med regionala handlingsplaner och riktlinjer. Syfte Ökat förtroende o trygghet i gruppen. Ökad trygghet innebär minskat skav. God och jämlik vård Säkra vårdens övergångar Förankra politikens intentioner God och jämlik vård Verksamhets-/strategiplan Närvårdssamverkan Södra Älvsborg 2017 sid 5 (5)

6 Bilaga Budget 2017 Rörelsens intäkter/inkomster Finansiering kommun Finansiering HSN Summa intäkter Summa kr kr kr Rörelsens kostnader Personalkostnader Fördelningsnyckel Resor m buss, tåg, flyg Reklam/trycksaker Hyra lokal (externt) Förtäring (externt) Mobiltelefoni Data och telefon Kurs och konferensavgift Frisk och hälsovård Konsult tjänsteköp Semesterskuld Löneskatt och pensionskostnader Summa kostnader Diff kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr - kr Överfört från år kr att nyttja efter beslut från politiska samrådsorganet Bilaga Budget Verksamhets-/strategiplan Närvårdssamverkan Södra Älvsborg 2017