Hur säkerställer vi legitimitet och kompetens för arbetet med försäkringsmedicin inom hälso- och sjukvården? NFF konferens Britt Arrelöv

Transkript

1 Hur säkerställer vi legitimitet och kompetens för arbetet med försäkringsmedicin inom hälso- och sjukvården? NFF konferens Britt Arrelöv

2 Hur kan hälso- och sjukvården bistå patienter med försäkringsmedicinska bedömningar och utlåtanden utifrån de lagar och krav som myndigheter och försäkringsbolag sätter upp? Hur säkerställs kvalitet och patientsäkerhet genom legitimitet inom organisationen för kunskapsstyrning och kompetensutveckling inom kunskapsområdet försäkringsmedicin?

3 Vad är Försäkringsmedicin? Ett kunskapsområde om medicinska förhållanden kopplat till försäkringsjuridik försäkringsmässiga konsekvenser vid sjukdom och skada Två världar som ska mötas!

4 Det försäkringsmedicinska uppdraget ur sjukvårdens perspektiv Bistå patienter med försäkringsmedicinska bedömningar Kommunicera bedömningen till arbetsgivare, myndigheter eller privata försäkringsbolag - via intyg eller möten Flertalet kliniska verksamheter berörs - sjukskrivning vanligast Integrerad del av vård och behandling enligt Socialstyrelsen

5 Hälso- och sjukvårdens uppdrag Medicinskt Fastställa diagnos och ge medicinsk behandling samt rehabilitering Försäkringsmedicinskt Bedöma funktionshinder och arbetsförmåga, prognostisera åtgärdsbehov och tid för arbetsåtergång samt utfärda medicinska underlag Kommunikation Förse andra aktörer med medicinsk kunskap och begriplig information om bedömningar och genomförda åtgärder

6 Hur ofta problematiskt med sjukskrivningsärenden Oftare än 10 ggr/vecka ggr/vecka ggr/vecka 34 Någon gång/månad 29 Några gånger/år 20 Aldrig/i stort sett aldrig % Alexandersson et al 2017

7 Hur problematiskt är det att... Mycket Ganska bedöma funktion bedöma arbetsförmåga bedöma arbetsförmåga för arbetslös göra en prognos för arbetsoförmåga handlägga ev förlängning avsjukskrivning där annan läkare skrivit tidigare intyg de två rollerna komplettera intyg till FK Alexandersson et al %

8 Alexandersson et al 2017

9 Hur ofta innebär sjukskrivningsärenden ett arbetsmiljöproblem för Dig? > 10 ggr/vecka ggr/vecka ggr/vecka 21 Någon gång/månad 20 Några gånger/år 20 Aldrig % 50 Alexandersson et al 2017

10 Upplevde aldrig sjukskrivningsarbetet som ett arbetsmiljöproblem % Alexandersson et al 2017

11 Enligt förslag på ny text i intygsföreskriften anges att: Den hälso- och sjukvårdspersonal som utfärdar ett intyg ska ha den kompetens som krävs för att utfärda intyget. Vårdgivaren ska genom rutinerna för utfärdande av intyg säkerställa att intygsutfärdaren har sådan kompetens.

12 Vad är kompetens? Kompetens är ett samlingsbegrepp för en individs förmåga att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter En persons kompetens är den teoretiska och praktiska kunskap, arbetslivserfarenhet, sociala färdighet och förmåga och möjlighet att omsätta detta i praktiken

13 Kunskapsområdet försäkringsmedicin enligt NFF Det försäkringsmedicinska kunskapsområdet innefattar medicinsk undersökning och utredning, bedömning av funktionstillstånd och aktivitetsnivå samt förebyggande, behandlande och rehabiliterande insatser kopplat till försäkringsmässiga ställningstaganden och hur dessa påverkar individen. Utgångspunkten är tvärvetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet samt det ömsesidiga förhållandet mellan sjuklighet, medicin och försäkringssystem. NFF:s definition nov 2017

14 Vilken kunskap behövs inom ämnesområdet försäkringsmedicin? medicinsk undersökning och utredning bedömning av funktionstillstånd och aktivitetsnivå förebyggande, behandlande och rehabiliterande insatser kopplat till försäkringsmässiga ställningstaganden hur försäkringsmässiga ställningstaganden påverkar individen ömsesidiga förhållandet mellan sjuklighet, medicin och försäkringssystem bygger på tvärvetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet

15 Finns tillräcklig kunskap om dessa aspekter att lära ut? medicinsk undersökning och utredning bedömning av funktionstillstånd och aktivitetsnivå förebyggande, behandlande och rehabiliterande insatser kopplat till försäkringsmässiga ställningstaganden hur försäkringsmässiga ställningstaganden påverkar individen ömsesidiga förhållandet mellan sjuklighet, medicin och försäkringssystem bygger på tvärvetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet

16 Vägledning för Ledning och styrning av kompetensutveckling Syfte Tillgodose krav på att kliniskt verksamma läkare och annan sjukvårdspersonal har tillräcklig kompetens inom det försäkringsmedicinska kunskapsområdet Stödja det lokala/regionala arbetet med kompetensförsörjning Utökad likriktning av innehållet i läkares och annan sjukvårdspersonals kompetensutveckling inom området försäkringsmedicin Stödja progression och innehåll i utbildningsinsatser riktade till läkare

17 Vägledning för ledning och styrning Läkare läkarexamen läkarlegitimation specialistkompetens fortbildning Försäkringsmedicinskt sakkunnig Rehabkoordinator Övrig sjukvårdspersonal

18 Utgångspunkter Definition försäkringsmedicinskt kunskapsområde Sjukvårdens försäkringsmedicinska uppdrag Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonals ansvar Socialstyrelsens föreskrifter om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården Övergripande principer i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd Gällande lagstiftning om läkares yrkesutövning Socialstyrelsens föreskrift om allmäntjänstgöring för läkare Socialstyrelsens målbeskrivningar om specialisttjänstgöring

19 Hur ofta upplever Du att Din försäkringsmedicinska kompetens inte räcker till? % Minst en gång/vecka Någon gång/månad Några gånger/år Aldrig/ i stort sett aldrig Alexandersson et al 2017

20 Vilket värde skulle handledning ha för hög kvalitet i arbetet med sjukskrivning % Stort värde Måttligt värde Inget värde Alexandersson et al 2017

21 Fördjupningskurs i försäkringsmedicin Målbeskrivning och Vägledning; Specialistkompetens för läkare Grundblock 1.A) Hälso- och sjukvårdens försäkringsmedicinska ansvar 1.B) Arbetsgivarens och välfärdsaktörernas ansvar 1.C) Testa dina baskunskaper Fördjupningsmoduler 2. Barn och unga vuxna med funktionsnedsättning 3. Vuxna med varaktig funktionsnedsättning 4. Långa och komplexa sjukskrivningar 5. Kognitiv funktionsnedsättning och sjukskrivning 6. Graviditet och försäkringsmedicin 7. Arbetsskador och arbetsolycksfall

22 Gemensamma rutiner/policy % Ja, och den är väl förankrad Ja, men den är inte väl förankrad Nej Vet inte Alexandersson et al 2017

23 Nytta av rutinerna/policyn? % Ja Nej Alexandersson et al 2017

24 Ett nationellt gemensamt system för kunskapsstyrning Bakom systemet står landsting och regioner i samverkan samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sikte på ett nationellt gemensamt system i samarbete med kommunerna Samverkan med bland andra stat, patient- och professionsföreningar

25 Vad är kunskapsstyrning? Att utveckla, sprida och använda bästa kunskap Målet bästa kunskap ska finnas tillgänglig och användas i varje patientmöte Detta ingår: Kunskapsstöd stöd till uppföljning och analys stöd till verksamhetsutveckling stöd till ledarskapet Bidrar till att utveckla ett lärande system Källa: Kunskapsbaserad och jämlik vård Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård (Sofia Wallström, 2017)

26 Målområden God vård Kunskapsbaserad. Vården ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Säker. Vården ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska präglas av rättssäkerhet. Individanpassad. Vården ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. Jämlik. Vården ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. Tillgänglig. Vården ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid; ingen ska behöva vänta oskälig tid på vård eller omsorg. Effektiv. Tillgängliga resurser ska användas på bästa sätt för att kunna erbjuda bästa möjliga vård till hela befolkningen. God vård, enligt Socialstyrelsen

27 Sammanhållet system för kunskapsstyrning ett lärande system Kunskapsstöd Stöd för uppföljning, Öppna jämförelser och analys En sammanhållen struktur för kunskapsstyrning Stöd för utveckling

28 Akut vård Barn och ungdomars hälsa Cancersjukdomar (utgörs av RCC i samverkan ) Endokrina sjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Hud- och könssjukdomar Infektionssjukdomar Kvinnosjukdomar och förlossning Levnadsvanor Lung- och allergisjukdomar Nervsystemets sjukdomar Njur- och urinvägssjukdomar Mag- och tarmsjukdomar Medicinsk diagnostik Psykisk hälsa Rehabilitering och habilitering Rörelseorganens sjukdomar Sällsynta sjukdomar Tandvård Äldres hälsa Ögonsjukdomar Öron-, näsa- och halssjukdomar Nationella Programområden (NPO) (Regionalt värdskap) Respektive NPO speglar hela vårdkedjan: prevention, primärvård, specialistvård, rehabilitering, omvårdnad etc. Nationella primärvårdsrådet Nationella samverkansgrupper (NSG) Försäkringsmedicin Metoder för kunskapsstöd Kvalitetsregister Uppföljning och analys Läkemedel/medicinteknik Forskning/Life Science Patientsäkerhet Tillfälliga satsningar

29 Försäkringsmedicin i Nationellt sammanhållet system för kunskapsstyrning (NSK) Ingår i programområde Rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin Regionala representanter håller på att utses Undergrupper för genomförandet av uppdraget, s.k. nationella arbetsgrupper, som bistår programområdet inom ett specifikt område och/eller i specifika frågor kan komma att tillsättas. Utöver detta kan även särskilda expertgrupper för mer avgränsade uppdrag behöva tillsättas. för framtagande av nationella vårdprogram, arbetet med nationell och regional nivåstrukturering, bidra i diskussioner om kompetensförsörjning och e-hälsa.

30 Ur uppdragsbeskrivningen Nationella programområden består av experter med representation från samtliga sjukvårdsregioner som har ett tydligt uppdrag och mandat att företräda regionen inom det specifika sjukdoms-/organisatoriska området. De regionala strukturerna säkerställer dels att de nationella insatserna för en mer jämlik vård utgår från lokala/ och regionala behov men ökar också förutsättningarna för en mer effektiv användning (implementering) av bästa tillgänglig kunskap. Programområdet för rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin förväntas inom den sammanhållna strukturen för kunskapsstyrning ha huvudansvaret för ett kunskapsområde som bland annat omfattar funktionshinder, habilitering, rehabilitering och försäkringsmedicin. Uppdraget omfattar hela vårdkedjan inom det aktuella området såsom primär- och sekundärpreventiva insatser, primär-och specialistvård, rehabilitering i öppen och slutenvård, specialiserad rehabilitering, arbetsrehabilitering och habilitering samt försäkringsmedicinska bedömningar.

31 Nationellt kliniskt kunskapsstöd Vision bästa möjliga tillgängliga kunskap vid varje patientmöte Syfte ett samordnat kliniskt kunskapsstöd som stärker förutsättningarna för en god och jämlik hälso-och sjukvård ett praktiskt, tillgängligt, uppdaterat kunskapsstöd för den kliniska vardagen Mål skapa förutsättningar för en bättre och mer jämlik vård Målgrupp professionen

32 Patientsäkerhet, arbetsmiljö och kompetens i fokus för utvecklingen inom hälso- och sjukvården Patientperspektiv Behov av försäkringsmedicinska bedömningar och utlåtanden Patient- och rättssäkerhet Ledningssystem och lokala rutiner Intygsskrivande personals arbetsmiljö Tydliga processer Personalens kompetens