UNDERLAGSRAPPORT. Beskrivning av svarsgruppen Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg. Analys & Strategi slutversion

Transkript

1 UNDERLAGSRAPPORT Beskrivning av svarsgruppen Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg slutversion Analys & Strategi

2 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Redaktör: WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen Stockholm-Globen Tel: E-post: info@wspgroup.se Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Foto: Analys & Strategi

3 Innehåll SAMMANFATTNING INLEDNING Västsvenska paketet Förändrade resvanor Definitioner BESKRIVNING AV SVARSGRUPPEN Panelen Demografi och socioekonomi Tillgång till färdmedel och förmåner De som förvärvsarbetar eller studerar Orsaker till att inte resa...17 Analys & Strategi

4 Analys & Strategi

5 Sammanfattning Bakgrund och syfte Västsvenska paketet är en storsatsning på kollektivtrafik, vägar och järnvägar i Västsverige. Syftet med satsningen är att bidra till den goda livsmiljö och de förutsättningar för tillväxt som krävs för att Västsverige med Göteborg som kärna ska vara en attraktiv, hållbar och växande region. Bakom Västsvenska paketet står Göteborgsregionen, Göteborgs Stad, Region Halland, Västra Götalandsregionen och Trafikverket i nära samarbete med Västtrafik och Transportstyrelsen. Göteborgs Stad, Trafikverket och andra aktörer i Västsvenska paketet har tagit fram ett utvärderingsprogram i syfte att undersöka vilka effekter paketet får för trafiksystemet, medborgarna, näringslivet och regionen. Bland annat har en resvaneundersökning genomförts för att följa upp hur regionens invånare anpassar sig till förändringarna i Västsvenska paketet, med särskilt fokus på trängselskattens införande. En första större mätning (föremätning) genomfördes våren 2012 inför trängselskattens införande, och en andra större mätning (eftermätning) våren 2013 efter trängselskattens införande. Tillsammans ger de två mätningarna svar på om medborgarna har förändrat sina resvanor för att anpassa sig till trängselskatten. De samlade resultaten från resvaneundersökningen presenteras i rapporten Förändrade resvanor, Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg (WSP, november 2013). Till denna rapport hör två underlagsrapporter, en metodbeskrivning samt den här aktuella beskrivningen av svarsgruppen. Beskrivning av svarsgruppen De som svarat på både föremätningen och eftermätningen ingår i den panel för vilka analyserna har gjorts. De är boende i åldern år i Göteborgs kommun samt i kommunerna Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund och Öckerö. Några korta fakta om vad vår undersökning visar om dem som ingår i panelen: Hälften är män och hälften är kvinnor Ungefär en tiondel vardera är år respektive 65 år eller äldre 5 procent har utländskt medborgarskap Knappt hälften är gifta Merparten (cirka 70%) bor i hushåll utan barn Den vanligaste boendeformen är radhus/villa/enfamiljshus (48%) Tre femtedelar bor i Göteborgs kommun Analys & Strategi 1

6 Knappt två tredjedelar har eftergymnasial utbildning Två av tre förvärvsarbetar, och drygt en tiondel studerar Nio av tio personer i panelen har körkort. Av de boende i Göteborgs kommun svarar ungefär två tredjedelar ja, alltid eller ja, för det mesta på frågan om de i allmänhet kan använda sig av bil när de behöver. Motsvarande andel är högre för övriga kommuner. Drygt tre fjärdedelar har ett eller flera kort som de kan använda för resor med kollektivtrafiken. Den vanligaste typen av kort är kontoladdning. Hälften av de förvärvsarbetande har alltid eller för det mesta möjlighet att själv bestämma hur dags de ska vara på sin arbetsplats, och drygt en tredjedel har möjlighet att (helt eller delvis) arbeta på distans från hemmet. Knappt en fjärdedel av de förvärvsarbetande samåker ibland med bil till arbetet. Hälften av dessa samåker enbart med personer som bor i det egna hushållet. Åtta av tio personer i panelen gjorde minst en resa under mätdagen. De vanligaste orsakerna till att inte ha gjort någon resa under mätdagen var att man inte hade några speciella ärenden eller att man var sjuk. 2 Analys & Strategi

7 1 Inledning 1.1 Västsvenska paketet Västsvenska paketet är en storsatsning på kollektivtrafik, vägar och järnvägar i Västsverige. Syftet med satsningen är att bidra till den goda livsmiljö och de förutsättningar för tillväxt som krävs för att Västsverige med Göteborg som kärna ska vara en attraktiv, hållbar och växande region. Bakom Västsvenska paketet står Göteborgsregionen, Göteborgs Stad, Region Halland, Västra Götalandsregionen och Trafikverket i nära samarbete med Västtrafik och Transportstyrelsen. 1.2 Förändrade resvanor Göteborgs Stad, Trafikverket och andra aktörer i Västsvenska paketet har tagit fram ett utvärderingsprogram i syfte att undersöka vilka effekter paketet får för trafiksystemet, medborgarna, näringslivet och regionen. Bland annat har en resvaneundersökning genomförts för att följa upp hur regionens invånare anpassar sig till förändringarna i Västsvenska paketet, med särskilt fokus på trängselskattens införande. En första större mätning (föremätning) genomfördes våren 2012 inför trängselskattens införande, och en andra större mätning (eftermätning) våren 2013 efter trängselskattens införande. Tillsammans ger de två mätningarna svar på om medborgarna har förändrat sina resvanor för att anpassa sig till trängselskatten. I vilken utsträckning har man anpassat sig till ökade kostnader för bilresor genom att minska antalet resor man gör? Genom att samåka? Genom att byta till andra färdmedel? Hur berörs resor med olika ärenden? Hur påverkas olika grupper? De samlade resultaten från resvaneundersökningen presenteras i rapporten Förändrade resvanor, Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg (WSP, november 2013). Till denna rapport hör två underlagsrapporter, en metodbeskrivning samt den här aktuella beskrivningen av svarsgruppen. Analys & Strategi 3

8 1.3 Definitioner I detta stycke definieras några av de begrepp som används i rapporten: Panelundersökning. Undersökning där likartade frågor ställs till samma individer vid flera olika tillfällen. Population. Boende i åldern år i Göteborgs kommun samt i kommunerna Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund och Öckerö. Respondenter. De som svarat på enkätundersökningen och vars svar utgör underlag för uppräkning till hela populationen. Mätdag. Den dag för vilken respondenten beskrivit sitt resande. Resa. Med resa menas i det här sammanhanget en förflyttning från en plats till en annan för att uträtta ett ärende vid målet. Huvudsakligt färdsätt. Det färdsätt som använts för längsta delen av respektive resa. 4 Analys & Strategi

9 2 Beskrivning av svarsgruppen 2.1 Panelen I en panelundersökning ställs likaratade eller identiska frågor till samma individer vid två eller flera tillfällen. Panelundersökningar görs bland annat för att belysa förändringar över tiden, i det här fallet för att undersöka trängselskattens effekter på resandet i Göteborg. Därför har vi ställt samma frågor till samma individer (panelen) vid två olika tillfällen (före respektive efter trängselskattens införande). De som svarat på både föremätningen och eftermätningen och som därmed ingår i panelen är boende i åldern år i Göteborgs kommun samt i kommunerna Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund och Öckerö. I undersökningsområdet bort totalt ca invånare, varav ungefär två tredjedelar förvärvsarbetar. I ett par av frågorna i enkäten fick respondenterna svara på i vilken av de tio stadsdelarna i Göteborgs kommun eller i vilken annan kommun de bor respektive normalt reser till arbete eller skola. Samma indelning användes för start- och målpunkt för resorna i resdagboken. I analyserna har de tio stadsdelarna i Göteborgs kommun slagits samman till fem stadsdelsområden, se Tabell 1. Tabell 1 Indelning av Göteborgs kommun i stadsdelsområden Stadsdelsområde Ingående stadsdelar C Centrala Göteborg Centrum, Majorna-Linné H Hisingen Lundby, Norra Hisingen, Västra Hisingen NO Nordost Angered, Östra Göteborg SO Sydost Örgryte-Härlanda SV Sydväst Askim-Frölunda-Högsbo, Västra Göteborg Analys & Strategi 5

10 2.2 Demografi och socioekonomi Kön och ålder Den viktade svarsgruppen, vilken motsvarar populationen i hela urvalsområdet 1, består av 51 procent män och 49 procent kvinnor. Åldersfördelningen framgår av Figur 1. 50% 40% 30% 20% 10% 0% år år år 65 år eller äldre N= , n=2 802 Figur 1 Åldersfördelning Ursprung I den viktade svarsgruppen har 95 procent svenskt medborgarskap och 5 procent utländskt medborgarskap. Av de som har svenskt medborgarskap är 91 procent födda i Sverige. Av de som har utländskt medborgarskap är motsvarande siffra 6 procent, dvs. 94 procent av dessa är födda i utlandet. 1 Analyserna i detta kapitel har genomgående gjorts för den viktade svarsgruppen, vilket innebär att svaren har viktats så att de motsvarar hela populationen (alla boende i de elva utvalda kommunerna). 6 Analys & Strategi

11 Hushållens sammansättning Knappt hälften (45%) i populationen är gifta. Av övriga är fyra femtedelar ogifta och en femtedel skilda eller änkor/änklingar. Merparen (ungefär 70%) bor i hushåll utan barn, se Figur 2. Den vanligaste typen av hushåll är två vuxna utan barn. En vuxen utan barn Två vuxna utan barn Tre eller fler vuxna utan barn En vuxen med barn Två vuxna med barn Tre eller fler vuxna med barn 0% 10% 20% 30% 40% Figur 2 Hushållens sammansättning N= , n=2 811 Analys & Strategi 7

12 Boendeform De vanligaste boendeformerna är radhus/villa/enfamiljshus (48%) och flerfamiljshus, hyresrätt (32%), se Figur 3. Flerfamiljshus, hyresrätt Flerfamiljshus, bostadsrätt Radhus/villa/enfamiljshus 0% 10% 20% 30% 40% 50% Figur 3 Boendeform N= , n= Analys & Strategi

13 Bostadsområde Tre femtedelar av populationen bor i Göteborgs kommun och resterande två femtedelar i de andra tio undersökta kommunerna, se Tabell 2. Endast 0,2 procent bor i övriga kommuner, dvs. kommuner som inte ingår i undersökningsområdet. Tabell 2 Bostadsområde 2 Bostadsområde Andel Göteborgs kommun Centrala Göteborg 18% Hisingen 17% Nordost 7% Sydost 6% Sydväst 13% Annan kommun Ale 2% Alingsås 7% Härryda 4% Kungsbacka 6% Kungälv 3% Lerum 4% Mölndal 6% Partille 3% Stenungsund 3% Öckerö 2% Övriga kommuner 0% N= , n=2 823 Utbildning och sysselsättning Knappt två tredjedelar uppger att de har eftergymnasial utbildning, medan resterande dryga tredjedel uppger att deras högsta utbildningsnivå är folkskola, grundskola, gymnasium eller motsvarande. 2 Procentsatserna är avrundade till heltal varför summan skiljer sig från 100. Analys & Strategi 9

14 Två tredjedelar av populationen förvärvsarbetar och en tiondel studerar, se Figur 4. Dessa två grupper har varit i särskilt fokus i enkätundersökningen. 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Figur 4 Sysselsättning N= , n=2 793 Inkomst Figur 5 beskriver hushållens årsinkomst baserat på registerdata kr kr kr kr kr Mer än kr 0% 10% 20% 30% Figur 5 Hushållsinkomst N= , n= Analys & Strategi

15 2.3 Tillgång till färdmedel och förmåner Körkort och tillgång till bil 89 procent av individerna i panelen har körkort. En större andel av männen (93%) än av kvinnorna (85%) har körkort. Av de boende i Göteborgs kommun svarar ungefär två tredjedelar ja, alltid eller ja, för det mesta på frågan om de i allmänhet kan använda sig av bil när de behöver. Motsvarande andel är högre för övriga kommuner, ca 90 procent (se Figur 6 nedan). Göteborgs kommun Övriga kommuner 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ja, alltid Ja, för det mesta Ja, ibland Nej, sällan Nej, aldrig Göteborgs kommun: N= , n=1 816 Figur 6 Tillgång till bil Övriga kommuner: N= , n=1 108 Analys & Strategi 11

16 Kollektivtrafikkort Drygt tre fjärdedelar har ett eller flera kort som de kan använda för resor med kollektivtrafiken. Andelen som har tillgång till kollektivtrafikkort är högre för de boende i Göteborgs kommun (84%) än i övriga kommuner (70%). Den vanligaste typen av kort är kontoladdning, se Figur 7. Andelen periodkort är högre för Göteborgs kommun (34%) än för övriga kommuner (22%). Göteborgs kommun Övriga kommuner 0% 20% 40% 60% 80% 100% Periodkort Skolkort Seniorkort Kontoladdning Annat N= , n=1 493 Figur 7 Typ av kollektivtrafikkort N= , n= Analys & Strategi

17 2.4 De som förvärvsarbetar eller studerar Arbets/studieplatsområde Det vanligaste är att individerna i undersökningsområdet har sin normala arbetseller studieplats i de centrala delarna av Göteborg (stadsdelarna Centrum och Majorna-Linné), 37 procent (se Tabell 3). Drygt två tredjedelar (72%) arbetar/studerar i Göteborgs kommun, knappt en fjärdedel (22%) i de andra tio kommunerna i undersökningsområdet samt resterande 7 procent i övriga kommuner. Tabell 3 Arbets/studieplatsområde 3 Arbets/studieplatsområde Andel Göteborgs kommun Centrala Göteborg 37% Hisingen 19% Nordost 6% Sydost 3% Sydväst 7% Annan kommun Ale 1% Alingsås 3% Härryda 2% Kungsbacka 4% Kungälv 1% Lerum 1% Mölndal 7% Partille 1% Stenungsund 1% Öckerö 0% Övriga kommuner 7% N= , n= Procentsatserna är avrundade till heltal varför summan skiljer sig från 100. Analys & Strategi 13

18 En uppdelning av förvärvsarbetande och studenter visar på stora skillnader i målpunkt för arbetsresor respektive studieresor. Drygt två tredjedelar av de som förvärvsarbetar åker normalt till en plats i Göteborgs kommun, medan motsvarande siffra för studenterna är 89 procent. Även inom Göteborgs kommun skiljer sig de vanligaste målpunkterna för förvärvsarbetande respektive studenter, se Figur 8. Studenterna åker i större utsträckning till Centrala Göteborg än vad de förvärvsarbetande gör (81% respektive 46%). Förvärvsarbetande Studenter 0% 20% 40% 60% 80% 100% Centrala Göteborg Hisingen Nordost Sydost Sydväst Förvärvsarbetande N= , n=1 667 Figur 8 Arbets/studieplatsområde i Göteborgs kommun Studenter N=57 695, n=80 14 Analys & Strategi

19 Avstånd till arbets/studieplats Endast 8 procent av invånarna har längre än 50 km till sin normala arbets- eller studieplats, se Figur 9. 30% 20% 10% 0% 0-5 km 6-10 km km km Längre än 50 km Figur 9 Avstånd till arbets/studieplats N= , n=2 188 Arbets/studieförhållanden Merparten av såväl förvärvsarbetande som studenter arbetar/studerar normalt 5 dagar per vecka (84% respektive 57%), se Figur 10. Förvärvsarbetande Studenter 0% 20% 40% 60% 80% 100% 6-7 dagar/vecka 5 dagar/vecka 3-4 dagar/vecka Mer sällan Förvärvsarbetande N= , n=2 129 Figur 10 Antal arbets/studiedagar per vecka Studenter N=57 695, n=92 Analys & Strategi 15

20 Merparten av förvärvsarbetande och studenter åkte även till sin arbets/studieplats igår (78% respektive 62%). Hälften av de förvärvsarbetande har alltid eller för det mesta möjlighet att själv bestämma hur dags de ska vara på sin arbetsplats, se Figur 11. Motsvarande siffra för studenterna är betydligt lägre (17%). Förvärvsarbetande Studenter 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ja, alltid Ja, för det mesta Ja, ibland Nej, sällan Nej, aldrig Förvärvsarbetande N= , n=2 128 Figur 11 Möjlighet att själv bestämma arbets/studietid Studenter N=57 695, n=92 Drygt hälften av de som studerar har möjlighet att (helt eller delvis) studera på distans från hemmet. Motsvarande siffra för de som förvärvsarbetar är lägre, drygt en tredjedel. Drygt två tredjedelar av de som har möjlighet att arbeta/studera på distans brukar göra det (hela dagar eller del av dag). Drygt tre fjärdedelar av såväl förvärvsarbetande som studenter samåker aldrig med bil till arbete/studier. Av de som ibland samåker åker hälften enbart med en eller flera personer som bor i det egna hushållet. Vaneresenärer och kombinationsresenärer Utifrån svaren på fråga har analyser gjorts av hur stor andel som är vaneresenärer (som till stor del reser med ett och samma färdmedel) respektive kombinationsresenärer (som växlar mellan två färdmedel). Med vaneresenärer menas i det här fallet de som använder ett och samma färdmedel för 80 procent eller mer av sina arbets/studieresor. Med kombinationsresenärer avses de som använder två olika färdmedel för minst 30 procent vardera av sina arbets/studieresor. Ingen av de 16 Analys & Strategi

21 svarande kombinerar tre färdmedel i proportionen minst 30 procent av vartdera färdmedlet. För förvärvsarbetande är andelen vaneresenärer med bil 49 procent och andelen vaneresenärer med kollektivtrafik 25 procent, se Tabell 4. Den vanligaste typen av kombinationsresenär är den som kombinerar kollektivtrafik och bil (4%). Tabell 4 Vaneresenärer bland förvärvsarbetande och studenter (andel i %) 4 Färdmedel Förvärvsarbetande Studenter Kollektivtrafik 25% 58% Cykel/elcykel 6% 6% Bil 49% 9% Moped/MC 0% 0% Till fots 6% 10% För studenter är andelen vaneresenärer med kollektivtrafik 58 procent. De vanligaste typerna av kombinationsresenärer är de som kombinerar kollektivtrafik med till fots (7%) och de som kombinerar kollektivtrafik med cykel/elcykel (4%). 2.5 Orsaker till att inte resa Knappt 20 procent har inte gjort någon resa alls under mätdagen. Med resa menas att man tagit sig från en plats till en annan för att göra ett ärende vid målet. Motionsrundor, promenader med hunden samt förflyttningar som gjorts som chaufför i yrkesmässig trafik har däremot inte redovisats i resdagboken. Den vanligaste orsaken (39%) till att inte ha gjort någon resa under mätdagen är att man inte hade några speciella ärenden. En annan vanlig orsak är sjukdom (17%), se Figur Tabellen summerar till 86 procent för förvärvsarbetande och till 83 procent för studenter. Resterande är inte vaneresenärer, dvs. använder inte ett och samma färdmedel för 80 procent eller mer av sina arbets/studieresor. Analys & Strategi 17

22 Jag hade inga speciella ärenden Sjukdom Vård av sjukt barn/föräldraledig Funktionshinder Arbetade hemma Annan orsak 0% 10% 20% 30% 40% Figur 12 Orsaker till att inte resa N= , n=430 De som förvärvsarbetar, studerar eller är arbetssökande har i större utsträckning än de som är sjukskrivna, föräldralediga eller pensionärer gjort en eller fler resor under mätdagen, se Tabell 5. Tabell 5 Sysselsättning för de som gjort/ej gjort resor under mätdagen Sysselsättning Har gjort resa/resor Har ej gjort resa/resor Förvärvsarbetar 88% 12% Studerar 79% 21% Sjukskriven 36% 64% Föräldraledig 68% 32% Arbetssökande 89% 11% Pensionär 63% 37% Annat 50% 50% N= , n=2 205 N= , n= Analys & Strategi

23 Analys & Strategi 19

24 WSP och GENIVAR har gått samman och bildar tillsammans ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & infrastruktur och Miljö & Energi. Bredd och mångfald kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden, kunder och typer av uppdrag. Tillsammans har vi medarbetare på över 300 kontor i 35 länder. I Sverige har vi omkring medarbetare. Vår verksamhet bedrivs inom WSP Analys & Strategi, WSP Brand & Risk, WSP Byggprojektering, WSP Environmental, WSP International, WSP Management, WSP Process, WSP Samhällsbyggnad och WSP Systems. Bredd och mångfald kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden, kunder och typer av uppdrag. Vi är United by our difference. WSP Analys & Strategi Besöksadress: Arenavägen Stockholm-Globen Telefon: