Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln

Transkript

1 1 Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln Kristdala församlingshem Närvarande: För sökanden Jan Sandberg Charlotta Karlsson Pia Rapp C-G Göransson Holger Torstensson Agnes Larfeldt Alvén Övriga närvarande Sweco Environment AB ProVAb AB Setterwalls advokatbyrå AB totalt 53 personer 1. Öppnande VA-chef Jan Sandberg hälsade alla välkomna till kvällens möte. 2. Presentation av planerad verksamhet Tekniska kontoret presenterade med hjälp av konsulterna de olika delarna i kommande tillståndsansökan för råvattentäkt i Hummeln - Nuvarande vattenförsörjning och tidigare utredningar - Prövningsprocessen, de juridiska delarna med ungefärlig tidplan - Planerad vattenförsörjning och anläggningsutformning - Miljökonsekvensbedömning, framför allt Hummelns naturvärden 3. Frågor och synpunkter Efter presentationen och en kaffepaus var ordet fritt för frågor. Nedan har frågor och svar sammanställts. Hummeln Kommer de begärda m 3 /d verkligen att räcka till även i ett längre perspektiv? Det tas ju redan enligt uppgift nästan så mycket från Eckern/Djupeträsk. Dessutom tas det ju ut upp till m 3 /d till Kristdala vattenverk. Uppgiften om vattenuttag gäller Oskarshamns stad. Råvattenuttaget var i medeltal m 3 /d under med en spolvattenförbrukning på 28 %. För Hummelns bättre vatten förväntas spolvattenförbrukningen bli ca 20 %. Med en bedömd folkmängdsökning/renvattenförbrukning på 15 % så finns fortfarande god marginal. Dricksvattenförbrukningen har de senaste åren varit m 3 /d i medeltal. Vattnet som tas ut till Kristdala återförs till Hummeln som renat avloppsvatten via Malghultegöl.

2 2 Vilken vattenmängd får tas ut från Eckern/Djupeträsk? Det finns inte angivet några volymer, utan tillståndet är baserat på regleringsnivåer. Stämmer det att Hummelns nivå inte kommer att variera mer än 2 3 dm? Hummelns vattenstånd kommer att variera bra nära nuvarande förhållanden både vad avser medelvattenstånd och högvattenstånd. Däremot medför regleringen att de lägsta vattenstånden höjs något för att undvika att flödet till Virån sjunker under det flöde som slutligen fastställs av mark- och miljödomstolen. Medelvariationen blir ca 0,7 m räknat på många 10-tals år. Hur säker är modelleringen? Modelleringen baseras på mätdata från SMHI, som har ett antal referensstationer för flöde i Småland. SMHI anger tillrinningen med avdrag för avdunstning, d.v.s. vad som netto kommer till de båda sjöarna Hummeln och Stor-Brå. Vi har konstruerat en kurva som anger sambandet mellan vattenstånd i Hummeln och hur stort flöde som ska tappas till Virån. Tillsammans med vattenuttaget ger detta vattenstånd i sjöarna och flödet i Virån och Bråån. SMHIs data är det bästa som finns tillgängligt. Hur stort blir vattenskyddsområdet? Vilka begränsningar kan verksamhetsutövare räkna med att få? Har kommunen räknat på kostnaderna för intrångsersättning? Det går i dagsläget inte att säga något om ett eventuellt kommande vattenskyddsområde. Den processen är helt skild från miljöprövningen av vattentäkten, och är något som länsstyrelsen och/eller kommunen hanterar. I samband med inrättande av vattenskyddsområde kommer samråd att hållas och eventuella intrångsersättningar hanteras. Det bör dock noteras att det redan idag finns långtgående inskränkningar i lagar, förordningar och föreskrifter vad t ex gäller hantering av kemikalier i jord- och skogsbruk och intrångsersättning utgår endast i den mån skyddsföreskrifterna innebär en ytterligare inskränkning. Alternativ. Hur stor är skillnaden i kostnad mellan Hultsfreds- och Hummelnalternativet? Hultsfredsalternativet är kostnadsberäknat till 200 miljoner och Hummeln till 40 miljoner. Det fanns risker med Hultsfred, så som förorenande verksamheter. Men vad skulle hända om en tankbilsolycka sker vid Hummeln? Något som inte är otroligt med tanke på den smala vägen. Kommer kommunen att agera för att vägen ska göras säkrare? Det är svårt att sanera en förorenad grusås. I ett ytvatten finns det större möjligheter dels för avdunstning och dels att länsa upp föroreningen som oftast håller sig över språngskiktet. Vattenuttaget görs däremot under språngskiktet. Det kan också vara så att föroreningen helt enkelt rinner förbi intaget, som kan hållas stängt erforderlig tid.

3 3 Har det tagits några kontakter med andra kommuner för gemensam vattentäkt? Ja, kontakter har tagits med Mönsterås kommun på tjänstemannanivå. De planerar att utreda grundvattenförekomster i en grusås inom kommunen. Kommer Eckern/Djupeträsk att lämnas helt och hållet? Avsikten är att Eckern och Djupeträsk endast ska utgöra reservvattentäkter fortsättningsvis och att dessa sjöar således i stort sett återgår till naturliga förhållanden. Har kommunen planer på att genomföra de föreslagna åtgärderna (i rapporten om Djupeträsk från 2007) för att förbättra kvalitén i Djupeträsk? Föreslagna åtgärder förutsätter att man bestämmer sig för att nyttja Djupeträsk som huvudvattentäkt även i framtiden. Då åtgärderna är komplicerade och dyra att genomföra utan garanti för väsentligt förbättrad vattenkvalitet och då man vill utreda möjligheten att nyttja Hummeln som vattentäkt är det för närvarande inte aktuellt att genomföra föreslagna åtgärder. Kvalitet Hur förhindrar man försämrad vattenkvalitet i Hummeln, exempelvis ökning av kopparhalten på grund av ändrad hydrologi? Hydrologin bedöms inte förändras nämnvärt i området. Den koppar som finns i berggrunden finns innesluten i berg och kommer inte att röra på sig så länge denna inte får kontakt med luft och vatten, vilket kräver att man spränger sönder berget ovan vattennivån, vilket inte är aktuellt. Tungmetaller med undantag för arsenik, uran och molybden är dessutom relativt orörliga i marken varför påverkan av koppar från berggrund i grundvattentäkter är sällsynt. Däremot är kopparhalter alltid förhöjd i fastigheter med kopparledningar, särskilt i områden med surt vatten, vilket gäller många grävda brunnar. (Vattnets ph-värde i ledningar bör överstiga 7,5 för att man inte skall ha korrosion). Varför blir vattnet brunare? Vattnet blir brunare p.g.a. ökat innehåll av humusämnen, vilket bedöms vara kopplat till mildare klimat (främst vintertid) och minskad försurning. Vilka parametrar förutom alger är viktiga i valet av vattentäkt? Av betydelse för råvattenkvaliteten är främst halten av organiska ämnen, järn, mangan och mikroorganismer (bakterier/mikrosvampar) och temperaturen. En låg vattentemperatur och ett stabilt vatten med låga halter av organiska ämnen, järn, mangan, mikroorganismer och alger ger goda förutsättningar att producera dricksvatten av hög kvalitet.

4 4 Påverkan på fisket. Om fisket i Hummeln skulle påverkas negativt, tar kommunen något ansvar för det? Hur påverkas fiskyngel vid reglering? Reglering som kan påverka fiskbestånd är inte aktuellt. Regleringen syftar till att säkerställa minimivattenföring i Virån samt att ligga nära naturliga variationer. Påverkan på fisket kan således inte förväntas. Hummelns nivå kommer aldrig att kunna sänkas så snabbt att rom och yngel förolyckas. Skulle en oförutsedd skada uppkomma kan detta anmälas till mark- och miljödomstolen inom en viss tidsperiod som framgår av domen. Har ni haft tillgång till de fiskinventeringar som gjorts av fiskerikonsulenterna? Utredning har utgått från fiskeriverkets undersökningar i Hummeln och uppgifter om fiskbeståndet från länsstyrelsen. Fiskerikonsulentens inventeringar kommer att kontrolleras efter samrådsmötet. StorBrå Om man håller sjön nära dämningsgränsen längre tid kommer det att vara risk för ännu mer översvämningar av åkermark än det är nu? Det stiger snabbt om det skulle komma mycket regn. Avsikten är inte att ändra sjöns reglering jämfört med vad som har varit under de senaste 10-tals åren sedan regleringen infördes. Under höst- och vintersäsong finns det möjligheter att sänka sjön till en bit under dämningsgränsen. Vid de riktigt stora regnen/tillflödena till sjön så är det dock Bråån som inte klarar av att tappa ur mer vatten än att vattenståndet stiger. Vid de stora översvämningarna, som sommaren 2003, styrs vattenståndet i sjön helt av Brååns kapacitet. Går det att öka flödet genom Bråån? Det verkar finnas begränsande sektioner? Längs Bråån finns det två längre bergskärningar med en bottennivå som ligger relativt högt. Däremellan finns det våtmarksområden där vattnet vid högflöde kan spridas över stora bredder. En undersökning pågår av vilka förlusterna är längs ån och om det finns behov för rensning, där så är möjligt (dvs. förutom de sträckor där det är bergkanal). Virån När det gäller placering av regleringsdammen är det ingen tvekan om att den gamla dammen ska bevaras. Tas hänsyn till kulturvärden vid restaurering? Kommunen håller på att ta fram ett förslag till utformning av restaurerad damm i samråd med Malghults Samfällighetsförening som äger dammen. Det eftersträvas att bibehålla dammens ursprungliga utformning så långt detta är möjligt, med bibehållen funktion.

5 5 Nedströms Humlefors är kanalen i dåligt skick, kommer den att åtgärdas? Inga förstärkningsåtgärder är planerade av kanalen uppströms Humlefors, utan endast eventuell rensning för att bibehålla kanalens dimensioner. Kommunen kommer inte heller i framtiden att ha något ansvar för ån nedströms om Humlefors. Det är respektive markägare som har ansvar för ev. rensningsbehov. Flödet i Virån var mycket för lågt sommaren 2011, om det blir ett minimiflöde på 100 l/s är investeringarna i fiskvandringsåtgärder bortkastade. Ett minimiflöde på 200 l/s önskas. Vad gäller minimivattenföring finns motstående intressen. Skall minimivattenföringen hållas hög måste detta ske på bekostnad av mindre nivåvariationer i Hummeln, vilket sannolikt minskar naturvärdena i sjöns strandzon särskilt med avseende på växter. Vidare kommer en högre minimivattenföring att innebära en hårdare reglering av Stor- Brå. Ett mätställe för flödet i Virån som kan kontrolleras av allmänheten önskas. Hur minimiflödet ska mätas kommer att anges i miljödomen, alternativt överlämnas till länsstyrelsen att bestämma. Kommer nivån i Bredsjön att påverkas? Inte på annat sätt än att flödet i Virån och utformningen av utloppet ur Bredsjön bestämmer dess vattenstånd. 4. Avslutning Jan Sandberg tackade för visat intresse och kvällens möte avslutades. Vid protokollet Pia Rapp