FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun

Transkript

1 FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015

2 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella folkhälsoarbetet. Hälsoläget i kommunen presenteras årligen genom dokumentet Levnadsförhållanden i Skaraborg 2, som ligger till grund för folkhälsorådets verksamhetsplanering och prioritering. För att folkhälsoarbetet ska bli framgångsrikt krävs långsiktighet, systematik och kontinuitet. För verksamhetsår 2015 är barn- och ungdomar 0-25 år samt personer 60 år och äldre prioriterade målgrupper. Inriktningsområden som särskilt lyfts fram är riktade insatser till socioekonomiskt utsatta, arbeta för att öka samverkan med ideella sektorn, samt förebyggande arbete mot övervikt/fetma som en del mot målet Bäst hälsa De aktiviteter som sker under 2015 och som finansieras av folkhälsorådet, eller där folkhälsoplaneraren medverkar, kommer att följas upp och presenteras i Folkhälsorådets verksamhetsberättelse i början av mars Folkhälsomål Det övergripande målet för folkhälsa är att: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Till det övergripande målet finns 11 målområden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel I den senaste folkhälsopolitiska rapporten 3 har de elva målområdena delats in i tre strategiska områden: med syfte att ge regeringen, landsting/regioner och kommuner en överblick över hur folkhälsan har utvecklats och resultatet av genomförda åtgärder, samt att rekommendera 1 Se Bilaga 1: Folkhälsorådet i 2 Levnadsförhållanden i Skaraborg tas fram i samarbete mellan Hälso- och sjukvådsnämndernas kansli i Mariestad och Folkhälsoenheten Skaraborg 3 Folkhälsopolitisk rapport

3 framtida satsningar på ett sådant sätt att det ska underlätta för beslutsfattare att göra strategiska val och prioritera bland de föreslagna åtgärderna. De tre strategiska områdena är: Goda livsvillkor, Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor samt Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Folkhälsans elva målområden kopplas till de tre strategiska områden. I Falköping har vi valt att arbeta utifrån samma struktur 4 : GODA LIVSVILLKOR HÄLSOFRÄMJANDE LIVSMILJÖER OCH LEVNADSVANOR TOBAK, ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH SPEL Verksamhet under Goda livsvillkor är det området där Folkhälsorådet är främst drivande. Safe Community-arbetet ligger under området Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor, liksom det lokala brottsförebyggande rådet 5. Avslutningsvis ligger det drogpreventiva arbetet, som främst drivs av kommunens drogförebyggande samordnare inom området Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. Stödjande dokument I planerings-, genomförande- och uppföljningsarbetet tar folkhälsorådet stöd i dokument såsom Västra götalandsregionens vision Det Goda Livet och den Folkhälsopolitiska policyn med folkhälsans utmaningar i Västra Götaland 6. Falköping kommer även att arbeta för att bidra till målet om Sveriges bästa hälsa 2020 och de inriktningstal som beskrivs i Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg. Därutöver stödjer sig det lokala folkhälsoarbetet på kommunens flerårsplan. 4 Se även Bilaga 2: De tre strategiska områdena inkl. relaterade målområden 5 Se Bilaga 3: Brottsförebyggande rådets verksamhetsplan Jämlika och jämställda livsvillkor, Trygga och goda uppväxtvillkor, Livslångt lärande, Ökat arbetsdeltagande, Åldrande med livskvalitet, samt Goda levnadsvanor 2

4 GODA LIVSVILLKOR Målområde och delar av målområde 6 8 Syftet med det strategiska området Goda livsvillkor är att skapa möjligheter till en bra start i livet vilket kan främjas av miljön i hemmet och miljön i förskolan och skolan (målområde 3) samt av att nå en utbildningsnivå som ger möjligheter till arbete, ekonomiska villkor för självförsörjning och tillgång till ett bra boende (målområde 2). I Goda livsvillkor ingår också möjligheten att vara delaktig och ha inflytande i samhället (målområde 1) och att få tillgång till hälso- och sjukvård på lika villkor (målområde 6). Myndigheter, landsting och regioner samt kommuner har en central roll i att skapa goda livsvillkor liksom ideella organisationer. /Text från Folkhälsopolitisk rapport 2010 Exempel på planerat arbete under område Goda livsvillkor, under 2015: Suicidförebyggande arbete Vara delaktig i samarbetet med det Lokala Folkbildningssamrådet Kulturidé i Falköping, ett projekt för socioekonomiskt utsatta grupper, med medfinansiering av Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Skaraborg Tandtrollsjakten, en satsning med syfte att öka tandborstning på kommunens förskolor, i samarbete med Folktandvården och Barn- och utbildningsförvaltningen BUDGET: kr HÄLSOFRÄMJANDE LIVSMILJÖER OCH LEVNADSVANOR Målområde Med Hälsofrämjande livsmiljöer menas arbetsmiljön (målområde 4) samt den fysiska och psykosociala miljö där vi bor och tillbringar vår fritid (målområde 5). De kan fungera som stödjande miljöer i arbetet med att främja fysisk aktivitet (målområde 9), goda matvanor (målområde 10) samt sexualitet och reproduktiv hälsa (målområde 8). Livsmiljöerna kan också formas så att de minskar riskerna för smittspridning (målområde 7), olycksfall och våld (målområde 5). För att informativa insatser som syftar till att påverka människors attityder och beteenden ska få genomslag är stödjande livsmiljöer en viktig förutsättning. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård (målområde 6) spelar en roll inom alla de nämnda målområdena. Förutsättningarna för Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor formas främst av regionala och lokala aktörer såsom länsstyrelser, landsting och regioner, kommuner samt ideella organisationer. När det gäller arbetsmiljön har arbetsgivarna en viktig roll i att forma hälsofrämjande arbetsmiljöer i dialog med arbetstagarnas företrädare. /Text från Folkhälsopolitisk rapport : Delaktighet och inflytande i samhället, 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar, 3: Barns och ungas uppväxtvillkor, 8 6: Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 9 4: Hälsa i arbetslivet, 5: Miljöer och produkter, 6: Hälsofrämjande hälso- och sjukvård, 7: Skydd mot smittspridning, 8: Sexualitet och reproduktiv hälsa, 9: Fysisk aktivitet, 10: Matvanor och livsmedel 3

5 Exempel på planerat arbete under område Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor, under 2015: Finansiera kommunens lokala Brottsförebyggande råd Bidra till Ungdomsmottagningens Uppsökande Verksamhet på Ållebergsgymnasiet Stödja och uppmuntra till arbetet enligt kriterierna för A Safe Community (en Säker och Trygg kommun), såsom projektet med Säker och Trygg förening Delfinansiera arbetet med Backdraft Uppmuntrar kommunens, och framför allt kostenhetens, deltagande i Skolmatsakademin, ett samarbete med kommuner i Västra Götaland Delta i framställande av, samt aktiviteter relaterade till, handlingsplan för cykling i BUDGET: kr TOBAK, ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH SPEL Målområde Det strategiska området Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel består av målområde 11 och delar av målområde 6. Syftet är att samhällets åtgärder ska minska bruket av alkohol och tobak, ge ett narkotika- och dopningsfritt samhälle och minska skadeverkningarna av överdrivet spelande. Statens ansvar är att stifta lagar och kontrollera att de efterlevs samt att följa konsumtions-, missbruks- och skadeutvecklingen. Staten ska också utveckla och tillämpa förebyggande metoder med vetenskapligt bevisad effekt samt erbjuda kompetensutveckling i förebyggande arbete. Centrala myndigheter är viktiga aktörer liksom länsstyrelserna som bland annat har ansvar för tillsynsverksamhet. Även hälso- och sjukvården har en viktig del i det förebyggande arbetet eftersom den kan uppmärksamma risken för olika typer av bruk, skadliga bruk och beroenden. Kommunerna är navet i det lokala förebyggande arbetet bland annat genom sitt samarbete med olika verksamheter, inte minst ideella /Text från Folkhälsopolitisk rapport 2010 Exempel på planerat arbete under område Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel, under 2015: Finansiera kommunens lokala drogförebyggande arbete Antirökkort, Floby skola BUDGET: kr 10 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 4

6 ÖVRIGT UTVECKLINGSARBETE Utöver det som planeras inom de tre strategiska områdena finns det även budgeterade medel för att marknadsföra och informera om folkhälsorådets aktiviteter, att påbörja utvecklingsarbeten inom nya områden samt att ge stimulansmedel till aktörer som arrangerar hälsofrämjande/skadeförebyggande aktiviteter till människor i kommunen. Exempel på planerat arbete under område Övrigt utvecklingsarbete, under 2015: Marknadsföring & information Utvecklingsarbeten inom nya områden Stimulansmedel Folkhälsopris BUDGET: kr BUDGET FÖR FOLKHÄLSORÅDET 2015 Folkhälsoavtalet mellan och Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Skaraborg innebär att kommunen och regionen vardera avsätter 15 kronor per invånare för lokalt folkhälsoarbete, vilket ger en årlig budget på kr. Goda livsvillkor kr Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor kr Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel kr Övrigt utvecklingsarbete kr SUMMA kr Vid behov kan omfördelning ske inom de olika prioriteringsområdena. 5

7 Folkhälsoenheten Folkhälsoplanerare Anna Hagström Besöksadress Stadshuset, S:t Sigfridsgatan 9 Postadress Folkhälsoenheten Falköping 6

8 Bilaga 1: Folkhälsorådet i LEDAMÖTER Ordförande, Conny Johansson (S) Håkan Arnesson (M) Ulf Eriksson (C) Västra Götalandsregionen Vice ordförande, Maria Henriksson (S) Sören Rafstedt (M) ADJUNGERADE LEDAMÖTER Ingvor Bergman (S), kompetens- och arbetslivsnämnden Allan Bjärkhed (KD), barn- och utbildningsnämnden Hans Johansson (C), socialnämnden Anette Gegerfelt (S), kultur- och fritidsnämnden Dan Gabrielsson (S), tekniska nämnden ADJUNGERADE TJÄNSTEMÄN Kommundirektör, Thomas Hjert Chef kompetens- och arbetslivsförvaltningen, Katarina Andersson, Bitr. socialchef, Magnus Schedin Utredare barn- och utbildningsförvaltningen, Sonja Neuman Hall Miljöchef, Sonja Lejmark Drogförebyggande samordnare, Bengt Nilsson Samhällsbyggnadschef, Patrick Nohlgren Kultur- och fritidschef, Lena Moritz Personalchef, Maria Ström Räddningschef, Stefan Swenson Integrationssamordnare, Åsa Sandberg Folkhälsoplanerare, Anna Hagström Sekreterare, Christoffer Persson Primärvården Distriktsläkare, Per-Olof Ljungdahl Polismyndigheten Poliskommissarie, Morgan Tärning 7

9 Bilaga 2: De tre strategiska områdena inkl. relaterade målområden. GODA LIVSVILLKOR - Delaktighet och inflytande i samhället - Ekonomiska och sociala förutsättningar - Barn och ungas uppväxtvillkor - Hälsofrämjande hälso- och sjukvård HÄLSOFRÄMJANDE LIVSMILJÖER OCH LEVNADSVANOR - Hälsa i arbetslivet - Miljöer och produkter - Hälsofrämjande hälso- och sjukvård - Skydd mot smittspridning - Sexualitet och reproduktiv hälsa - Fysisk aktivitet - Matvanor och livsmedel TOBAK, ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH SPEL - Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 8

10 Bilaga 3: Brottsförebyggande rådets verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplan 2015 Brottsförebyggande rådet/drogförebyggande samordnare Brottsförebyggande rådets (BRÅ) strategi är att arbeta tvärsektionellt med trygghetsfrämjande insatser för att skapa en trygg, säker miljö och för att förhindra brott. Rådets uppgift är att till viss del arbeta operativt och delta vid olika arrangemang samt bevaka forskning och nya metoder för trygghetsskapande arbete. Brottsförebyggande rådet är ett av de områden som ingår i arbetet med Safe Communities. Brottsförebyggande rådet är en del av Folkhälsorådets arbete med målområden. och Polisområde Skaraborg har tecknat ett samarbetsavtal. En gemensam problembild hat tagits fram och prioriterade områden för 2015 kommer presenteras vid årsskiftet. Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak och Spel. Det strategiska området Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel består av målområde 11 och delar av målområde 6. Syftet är att samhällets åtgärder ska minska bruket av alkohol och tobak, ge ett narkotika- och dopningsfritt samhälle och minska skadeverkningarna av överdrivet spelande. Statens ansvar är att stifta lagar och kontrollera att de efterlevs samt att följa konsumtions-, missbruks- och skadeutvecklingen. Staten ska också utveckla och tillämpa förebyggande metoder med vetenskapligt bevisad effekt samt erbjuda kompetensutveckling i förebyggande arbete. Centrala myndigheter är viktiga aktörer liksom länsstyrelserna som bland annat har ansvar för tillsynsverksamhet. Även hälso- och sjukvården har en viktig del i det förebyggande arbetet eftersom den kan uppmärksamma risken för olika typer av bruk, skadliga bruk och beroenden. Kommunerna är navet i det förebyggande arbetet bland annat genom sitt samarbete med olika aktörer. Mål. Att arbeta med de prioriterade områden som årligen tas fram genom det samverkansavtal som tecknas mellan kommunen och Polisområde Skaraborg. Utveckla familjestödjande verksamheter. Stödja kommunens alkohol- och drogpreventiva arbete. Uppföljning. Vad har gjorts i arbetet med de prioriterade områden som tecknats i samverkansavtalet mellan kommunen och Polisområde Skaraborg? Vilka familjestödjande insatser har gjorts? Hur har BRÅ stöttat det alkohol- och drogpreventiva arbetet. Genomförande. BRÅ är organiserat i en strategisk grupp med representanter från politiken, olika förvaltningar och polisen. Ordförande är kommunalrådet och sammankallande är kommunens drogförebyggande samordnare. 9

11 Exempel på planerade arbetsområden 2015: Arbeta med det samverkansavtal som tecknats mellan och Polisområde Skaraborg. Kartlägga vilka platser som upplevs som otrygga. Genomföra en trafikdag på stora torget med olika aktiviteter. Fortsatt dopningssamarbete med polis och träningsanläggningar med syfte att motverka användandet av dopningsklassade preparat. Fortsatt arbete med ungdomsbrandkåren (Backdraft). Tolv ungdomar per termin får chansen att genomgå ett program som är framtaget av Räddningstjänsten med syfte att stötta de ungdomar som behöver extra resurser för att kunna bli trygga och självständiga vuxna. Presentera drogvaneundersökningen. Genomföra antilangningskampanjer. Genomföra preparatutbildning. Genomföra föredrag/föreläsningar på föräldramöten, skolor, föreningar mm. Medverka i olika arbetsgrupper. 10