Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Transkript

1 Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

2 Kristianstad Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling 4 Åtgärder gruppnivå 4 Åtgärder individnivå 5 Råd kost 5 Råd fysisk aktivitet 5 Samtal om övervikt och fetma 6 Etiskt förhållningssätt 6 Kompetens 6 Handlingsplan Hälsoundersökning 7 Utfall tillväxtbedömningen 7 Hälsosamtal 7 Önskar stöd 7 Önskar ej stöd 7 Skolsköterskebesök 8 Skolläkarbesök 8 Barnmottagning 8 Barnöverviktsenheten 8 Referenser 8 Stödmaterial 1. Flödesschema 2. Samtalsstöd första besök, skolsköterska 3. Samtalsstöd uppföljning, skolsköterska 4. Samtalsstöd, skolläkare 5. Remisskriterier Barnöverviktsmottagningen 2

3 Kunskapsstöd Inledning Regelbunden fysisk aktivitet och goda matvanor har positiv effekt på barns och ungdomars hälsa. Barns och ungas matvanor och fysiska aktivitet påverkas av omgivningen, och därför har skolan och elevhälsan förutsättningar för att skapa miljöer som stödjer hälsosamma matvanor och regelbunden fysisk aktivitet. Övervikt/fetma hos barn och unga har ökat i många länder under de senaste decennierna och debuterar ofta mellan tre och sju års ålder. Mer än två av tre barn som är överviktiga i 10 till 13-års åldern är även överviktiga som vuxna. Definition Världshälsoorganisationens definition av övervikt och fetma är baserad på BMI, bodymassindex, d.v.s. kroppsvikten i kg dividerad med kvadraten på kroppslängd uttryckt i meter. För barn används begreppet isobmi, ett sätt att ålderskorrelera då barn och unga inte har samma kroppsproportioner som vuxna. Det möjliggör samma gränser för barn och unga som för vuxna. Definitioner av normalvikt, övervikt och olika grader av fetma utifrån BMI eller iso BMI för barn och unga Normal vikt 18,5-<25 Övervikt 25-<30 Fetma grad 1 30-<35 Fetma grad 2 35-<40 Fetma grad 3 >40 Förekomst Andel övervikt och fetma i Kristianstads kommun läsår Årskurs Övervikt Fetma 4 13,3 % 3,5 % 8 14,5 % 6,1 % Gy % 3,7 %* * Bland de äldre eleverna är det vanligare att avstå tillväxtundersökning vilket påverkar Orsak Anledningen till övervikt/fetma beror 1/3 på genetiska orsaker och 2/3 på miljöfaktorer såsom: energiintaget är större än energiutgifterna mat på oregelbundna tider för lite sömn stress lite fysisk aktivitet 3

4 stora portioner sötad dryck Risker Barn och unga som lider av övervikt/fetma blir lättare trötta, får svårt att röra sig och kan utveckla depression. Övervikt/fetma kan ge följdsjukdomar som högt blodtryck, diabetes, blodfettsrubbningar, astma, problem med snarkning samt förslitningsskador i leder. Personer med övervikt/fetma i unga år riskerar att få en kortare livslängd än de som varit normalviktiga som barn. Övervikt eller fetma kan innebära ökad risk för utsatthet, kränkande behandling och social isolering. Aktuell forskning Insatser för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet bland barn och ungdomar visar att det saknas eller finns otillräckligt vetenskapligt stöd för att bedöma om enkla råd om goda matvanor och fysisk aktivitet har någon effekt. Det finns måttligt starkt vetenskapligt stöd för att rådgivande samtal har en liten men positiv effekt på ungdomars fysiska aktivitet. Gällande rådgivande samtal med yngre elever tillsammans med en vårdnadshavare finns ett begränsat vetenskapligt stöd för positiv effekt på elevernas fysiska aktivitet (Socialstyrelsen, 2013). Generellt äter flickor mer hälsosamt än pojkar och pojkar är mer fysiskt aktiva än flickor. Matvanorna försämras och den fysiska aktiviteten minskar med åldern. Lägre inkomst och utbildning hos föräldrarna har samband med lägre intag av frukt och grönsaker bland barn och ungdomar. Tidigare erfarenhet av fysisk aktivitet och tron på den egna förmågan att vara fysiskt aktiv verkar ha betydelse för ungdomars fysiska aktivitet. Behandling Behandling vid övervikt/fetma bygger alltid på förändringar i livsstilen, eftersom ärftligheten är en faktor som inte kan påverkas. De flesta barn och unga med övervikt/fetma är fortfarande friska och mår bra men ju tyngre barnet är, desto större är risken att de får problem både under uppväxtåren och i framtiden. Unga med BMI >40 kan opereras från 16 års ålder om de under minst ett år dessförinnan har haft kontakt med Barnöverviktsenheten Skånes Universitetssjukhus, SUS. Förekomsten av övervikt/fetma kräver insatser på både grupp- och individnivå. Åtgärder gruppnivå Elevhälsan kan bidra till det generella arbetet med att främja goda matvanor och fysisk aktivitet i skolan. Tidigare projekt för att främja goda matvanor, fysisk aktivitet och hälsosam viktutveckling visar att elevhälsan har en central roll för att bidra till att det arbetet ska bli långsiktigt. 4

5 Det är exempelvis lättare att följa de individuella råden som elevhälsan ger eleverna i hälsosamtalet om skolan samtidigt serverar näringsriktiga måltider och mellanmål. Åtgärder individnivå Råd - Kost Rekommendationer om goda matvanor och fysisk aktivitet för skolbarn finns i Kostråd för barn över två år (Livsmedelsverket, 2015). frukt och grönt, motsvarande två till tre frukter och två portioner grönsaker minimera mängden energirika produkter med lågt näringsinnehåll fullkorn vid val av bröd, flingor, gryn, pasta och ris nyckelhålsmärkta livsmedel fisk två-tre gånger/vecka flytande margarin eller olja i matlagningen Nyckelhålsmärkt mat innebär mindre och/eller nyttigare fett, mindre socker och salt samt mer kostfiber och fullkorn. Råd som har betydelse vid övervikt/fetma: regelbunden måltidsordning portionsstorlek hastighet mattintag mängden energirika produkter med lågt näringsinnehåll vatten och/eller lättmjölk (max 5-7 dl) som dryck mängden frukt och grönt fysisk aktivitet skärmtid Fokus bör ligga på en hälsosam livsstil i stället för någon specifik diet. Långtidseffekter av specifika dieter på tillväxt och utveckling hos barn och unga är okända, därför bör dessa undvikas. Råd - Fysisk aktivitet Mer fysisk aktivitet som enda åtgärd leder sällan till någon större viktnedgång, men den ökade motionen ökar energiförbränningen och minskar samtliga medicinska risker. Vid fysisk aktivitet känner man sig piggare, starkare och får ökat välbefinnande. Minne, inlärning och koncentrationsförmåga kan förbättras. Råd som har betydelse vid övervikt/fetma: hitta en träningsform som man trivs med hellre träna ofta och något mindre än att träna hårt sällan 5

6 barn mår bra av att röra på sig minst en timme varje dag Samtal om övervikt och fetma Samtal om goda matvanor och fysisk aktivitet innebär framför allt att ge kunskap, verktyg och stöd att förändra sina matvanor och fysiska aktivitet. Resultatet från mätningarna av längd och vikt samt kartläggningen av matvanor och fysisk aktivitet kan användas för att ge riktning åt samtalet. Samtalet kan fungera som en stödjande dialog och utgå från barnets eller den unges egna upplevelser av sina matvanor och fysiska aktivitet med hänsyn till motivation till förändring. Samtal som också involverar familjen har större möjlighet att ge effekt. Vid samtal om matvanor och fysisk aktivitet är det viktigt att ta hänsyn till ålder och mognad. Vidare kan det vara bra att komma överens med barn/unga och vårdnadshavare om hur man ska tala om elevens övervikt/fetma. Så långt möjligt är det bra om tala om elevens möjlighet att förändra levnadsvanor utan att fokusera på vikt. Etiskt förhållningssätt En avvikande längd, vikt eller BMI-utveckling kan bero på flera orsaker. Det är viktigt att den som genomför mätningarna har ett empatiskt förhållningssätt och är medvetna om egna värderingar kring både övervikt och fetma. Elever och vårdnadshavare ska mötas med samma respekt oavsett vad vikt- och längdmätningarna visar. Det är också viktigt att se till att ha lokaler så att mätningarna kan utföras med respekt för elevens självbestämmande och integritet. Kompetens Skolsköterska/skolläkare kan främja goda matvanor och fysisk aktivitet genom att samtala med barn och unga utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt. För att kunna göra detta behövs kunskap i samtalsteknik och hälsopedagogik. Dessutom behövs specifik kompetens om matvanor och fysisk aktivitet. 6

7 Handlingsplan Handlingsplanen bygger på flödesschemat. Hälsoundersökning Hälsoundersökning med tillväxtbedömning görs i förskoleklass, åk 2, 4, 7 och år 1 på gymnasiet. Utfall tillväxtbedömning Samtliga elever i grundskolan får tillväxtkurvan hemskickad. Normalvikt fortsatta tillväxtundersökning enligt basprogrammet Övervikt/fetma meddelande hem, där vårdnadshavare uppmanas kontakta skolsköterskan, bifogas brev med tillväxtkurvan samt informationsfolder Undervikt se handlingsplan i Metodboken För gymnasieskolans elever görs bedömning utifrån mognad och samtal förs med eleven om tillväxtkurva ska skickas hem. Målsättningen är en god samverkan med både elever och vårdnadshavare. Viktigt att dokumentera ställningstagande gällande mognad. Hälsosamtal Hälsoundersökningen är ett tillfälle att uppmärksamma elevens matvanor och fysiska aktivitet. Hälsosamtal ska innefatta vikten av goda matvanor och fysisk aktivitet utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt. Samtal om barns övervikt/fetma med barnet självt i samband med hälsosamtal bör tidigast ske åk 7 om inte annat avtalats med vårdnadshavaren. Önskar stöd Vårdnadshavare som önskar stöd erbjuds inledande samtal med skolsköterskan. Insatsen ska utgå från vårdnadshavarens och elevens önskemål. Önskar ej stöd För att nå framgång i arbetet med övervikt/fetma krävs samverkan med både elev och vårdnadshavare. Om vårdnadshavarna inte återkommer efter skolsköterskans brev hem kallas eleven fortsättningsvis för hälsoundersökningar enligt basprogrammet. Eleven ska inte sättas upp som kontrollelev. Undantag gäller om eleven har IsoBMI > 40. Då kontaktas vårdnadshavare som inte hört av sig till skolsköterskan efter att meddelande skickats hem. Vårdnadshavare och/eller elev kallas efter samtal med skolsköterskan till skolläkarbesök. Om de uteblir från besöket diskuterar skolsköterskerskan och skolläkaren vidare åtgärder. Skolöverläkaren kan konsulteras i frågan. För elever i gymnasieålder görs bedömning utifrån elevens ålder, mognad och tidigare insatser. Viktigt att dokumen- 7

8 tera ställningstagande gällande mognad. Skolsköterskebesök Skolsköterskan kan vid samtalet erbjuda: motiverande samtal extra tillväxtundersökningar skolläkarbesök remiss till Barnmottagningen remiss till Barnöverviktsenheten SUS Vid motiverande samtal hos skolsköterskan arbetar skolsköterskan utifrån Samtalsstöd vid första besök samt Samtalsstöd uppföljande samtal. Skolläkarbesök Målsättningen vid skolläkarbesöket vid övervikt/fetma bör vara att motivera för fortsatt utredning och behandling genom remiss till barnmottagningen, CSK. Vid besöket arbetar skolläkaren enligt Samtalsstöd, skolläkare. Barnmottagning Remittering sker i första hand till barnmottagningen, Centralsjukhuset Kristianstad, CSK. På barnmottagning kontrolleras blodtryck, sköldkörtelprover, blodfetter, leverprover och diabetesprover enligt vårdprogrammet. Förstabesöket sker ofta till specialutbildad sjuksköterska. Därefter erbjuds familjen information i grupp och individuellt stöd via fetmateamet. Barnmottagningen remitterar vid behov vidare till Barnöverviktsenheten SUS. Barnöverviktsenheten på SUS Om familjen inte önskar remiss till barnmottagningen, CSK eller har egna önskemål kan elevhälsans medicinska insats remittera direkt till Barnöverviktsenheten enligt remisskriterierna, se bilaga 5. Referenser Vårdguiden.se 1177.se Livsmedelsverket 2015 Dietisterna riksförbund Region Skåne Socialstyrelsen 2013 Sundare barn 8