Gustav Olsson (M) Jane Larsson (C) Kenneth Johannesson (S)

Transkript

1 Protokoll 1 (6) Folkhälso-och tandvårdsutskottet David Kvicklund LK/ Plats Beslutande Landstingshuset Karlstad Gert Ohlsson (L) Gustav Olsson (M) Jane Larsson (C) Kenneth Johannesson (S) Ersättare Erik Olsson (S), till och med 68 Eva Hallström (MP) I tjänsten Justering Birgitta Haglund, tandvårdschef, Folktandvården Anna-Carin Johansson, enhetschef, Folkhälsa och samhällsmedicin David Kvicklund, kommunikatör och sekreterare, Folktandvården Åsa Löfvenberg, ledningsstrateg, Utvecklingsenheten Christina Gillå, verksamhetsutvecklare, Mödra- och barnhälsovårdsenheten Eva Nilsson, verksamhetsutvecklare, Mödra- och barnhälsovårdsenheten Utsågs Kenneth Johannesson (S) att jämte ordföranden justera dagens protokoll. 63 Godkännande av dagordning Mötets dagordning godkänns. Kenneth Johannesson (S) och Eva Hallström (MP) håller en rapport från ett verksamhetsbesök i Uppsala under 71. Sent återbud för Annika Kardemark, som skulle fördragit på 67, gör att Anna-Carin Johansson redogör för denna punkt. 64 Folktandvårdens verksamhetsplan 2016 Tandvårdschefen Birgitta Haglund redogör för verksamhetsplanen 2016 inom folktandvården. Nästkommande år har folktandvården följande fem särskilda fokusområden beskrivna i verksamhetsplanen; asyltandvård, äldretandvård, frisktandvård, ekonomi och kompetensförsörjning. Vad gäller asyltandvård har folktandvården tillsatt en arbetsgrupp, kallad Operation asyl, som bättre ska driva och koordinera frågor kring asyl. Bland annat håller gruppen på att utveckla arbetssätten där folktandvården på ett bättre sätt ska samarbeta med kommunerna och besöka asylboendena i länet. Under besöken, som inletts under november, informerar folktandvårdens personal om förutsättningar för tandvård i Sverige och delar ut tandborstar och tandkräm. I nästa skede kommer besöken även att innefatta så kallade screenings, där en tandläkare bedömer munhälsostatus och vårdbehov. Det har testats med framgång av en tandläkare på Hammarö som framgångsrikt lyckats prioritera behandlingar för asylpatienter. Till projektet med besöken

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (6) på boendena har folktandvården rekryterat ett flertal pensionerade tandläkare som tidigare jobbat i organisationen och flera asylsökande som själva arbetat inom tandvården i sina tidigare hemländer. Dessa står för tolkhjälp, med mera. Äldretandvården är en utmaning framöver, med allt fler äldre som behåller allt fler tänder. Nyligen har ett Centrum för Äldretandvård bildats som ska ha huvudansvar för folktandvårdens kontakt och besök med vårdboenden i länet. Folktandvården har tillgång till ett par mobila utrustningar som används för enklare bedömningar och undersökningar på plats på länets boenden. Patient- och medborgarstödsenheten (POMS) är fortsatt en samarbetspartner internt inom landstinget för arbetet kring den äldre patientmålgruppen. Frisktandvård nämner Haglund som ett ständigt fokusområde. Just publicerad forskning visar att patienter som har frisktandvårdsavtal löper betydligt mindre risk att utveckla karies än patienter som betalar i samband med sina besök. Samma studie visar också att patienter som har abonnemangstandvård får förbättrade hälsovanor och en ökad medvetenhet kring munhälsa. Ekonomin inom allmäntandvården har försämrats under 2015, vilket är ett förbättringsområde och fokusområde inför Några av orsakerna är många pensionsavgångar bland erfarna tandläkare och en vårdtid som generellt har sjunkit. Totalt sett pekar årets sammanlagda ekonomiska resultat, trots svårigheter på sina håll, för folktandvården mot ett nollresultat vid årets slut. Kompetensförsörjningen är viktig för folktandvården för att kunna behålla och ta emot fler patienter. Tandläkare är svårare att rekrytera till glesbygdslän och bland ortodontispecialister råder en resursbrist, såväl i länet som Sverige i stort. Folktandvården inleder under ett samarbete med Sahlgrenska akademien kring praktikplatser för utomeuropeiska tandläkare som studerar praktik och teori för svensk yrkeslegitimation. En nystartad tandhygienistutbildning i Falun blir ett viktigt tillskott, särskilt med tanke på nedläggningen av motsvarande utbildning i Karlstad. Synpunkter och frågor från utskottet till handläggaren: Asyltandvård, som prioriterad fråga, bör bli en återkommande punkt under varje sammanträde för Folkhälso- och tandvårdsutskottet under LK/ Remissvar: Patientrörlighet inom EES kompletterande förslag för tandvården Tandvårdschefen Birgitta Haglund berättar om förslaget som handlar om att öka patienters rättigheter vid gränsöverskridande tandvård. Remissen föreslår två tillägg till Tandvårdslagen (1985:125). Det första handlar om ett förtydligande kring kravet på att tandvårdspersonal ska informera om vårdgivarregistret för patientgruppen, vilket innefattar information om skadeersättning och patientnämndernas verksamhet. Det andra tillägget, som föreslås, är att patienterna har rätt att få en specificerad faktura som visar kostnaderna

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (6) för besöket. Landstinget i Värmlands remissvar föreslår en tillstyrkan till de båda förslagen. Haglund betonar att det bara finns fördelar med att informationen om kostnader och systemen för en god och säker vård är tydlig för alla patienter. Utskottets synpunkter till landstingsstyrelsen: Utskottet anser att styrelsen bör ställa sig bakom det föreslagna remissvaret. 66 LK/ Remissvar: utredningen Ett tandvårdsstöd för alla - fler och starkare patienter samt prisjämförelsetjänst Birgitta Haglund, tandvårdschef, berättar om utredningen, och det den föreslår. Bland annat yrkar utredningen på att Försäkringskassan ska få ett utökat uppdrag kring att informera om de olika tandvårdsbidragen. Dessutom föreslås ett utökat tandvårdsbidrag för patienter i åldersgrupperna år. Socialstyrelsen föreslås få en ökad roll för att jobba och driva arbetet för ett ökat samarbete mellan tandvård och annan hälso- och sjukvård. Landstinget Värmland ställer sig bakom samtliga ovan nämnda förslag, och de andra som nämns i remissen. Däremot påtalar Haglund i remissvaret att folktandvården gärna sett ett förslag som gett bättre stöd för den förebyggande tandvården och särskilt abonnemangstandvården. Vad gäller remissens förslag kring en förbättrad prisjämförelsetjänst ska det framöver, om förslaget godkänns, bli en obligatorisk anslutning för samtliga tandvårdskliniker i landet. Landstinget ställer sig bakom detta krav i sitt remissvar men är däremot mer tveksamma till förändringar kring ett centralt system för klagomålshantering. Här menar Haglund att befintliga kanaler landstingens patientnämnder, Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och behandlarna inom tandvården är tillräckliga i sammanhanget. Utskottets synpunkter till landstingsstyrelsen: Utskottet anser att styrelsen bör ställa sig bakom det föreslagna remissvaret. 67 LK/ Remissvar: Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården I frånvaron av Annika Kardemark berättar enhetschefen inom Folkhälsooch samhällsmedicin, Anna-Carin Johansson, om Landstinget i Värmlands remissvar. Socialdepartementets utredning (Ds 2015:51) föreslår att mammografi från 1 juli 2016 regelbundet ska erbjudas avgiftsfritt till kvinnor (40-74 år). För detta ska det utgå statlig ersättning för landstingen. Syftet med förslagen är att stärka kvinnors hälsa och uppnå en mer jämlik vård. Förhoppningen, från Socialdepartementets sida, är att också att bättre nå socioekonomiskt utsatta grupper samt att det på sikt ska bidra till en minskad dödlighet i cancer. Landstingets remissvar, som på grund av sjukdom, inte kunde presenterats närmare vid detta utskottssammanträde kommer att för-

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (6) ankras och fattas beslut om vid kommande landstingstyrelsemöte. Dessförinnan kommer utskottets ledamöter att få ta del av underlaget för remissvaret som bifogas protokollet. 68 Landstingets jämställdhetsarbete en lägesrapport Åsa Löfvenberg, ledningsstrateg på Utvecklingsenheten, ger en lägesrapport för landstingets jämställdhetsarbete. Före 2009 var landstingets arbete för jämställdhet framförallt inriktat på medarbetare och arbetsplatser inom organisationen. Sedan dess har det tagits kliv. Ett kliv som Löfvenberg, nämner var den handlingsplan för Landstinget i Värmland som nu funnits i några år. Handlingsplanen gav en struktur för arbetet och det har bildats en arbetsgrupp, med representanter från flera enheter, som strategiskt driver jämställdhetsfrågorna. Resultaten så här långt, sedan 2012, visar att det har det blivit en viss förbättring ur jämställdhetssynpunkt inom landstinget. Det finns idag fler kvinnliga politiska företrädare, exempelvis. I Landstingsfullmäktige är det jämnt fördelat mellan män och kvinnor. Däremot är det fortfarande fler män bland presidierepresentanter. Andra förbättringsarbeten som genomförts under de senaste åren är att flertalet verksamheter numera är HBT-certifierade, att ett mer systematiskt arbete mot våld i nära relationer påbörjats, utbildningsinsatser inom normkritik, med mera. Löfvenberg har även gjort en sökning bland de övergripande styrande dokumenten (bokslut, divisionsplaner, med mera) inom landstinget efter orden jämställdhet och jämlikhet. Och orden är fortfarande inte särskilt vanligt förekommande. Det är ett exempel, menar hon, på att den strategiska arbetsgruppen fortfarande behövs. I den uppdaterade handlingsplanen för landstingets jämställdhetsarbete, som också återges i landstingsstyrelsen i januari, har några mål och mått setts över och omarbetats. Och arbetet fortgår på fler sätt. Bland annat har Länsstyrelsen initierat ett arbete för ett jämställt Värmland, där Landstinget i Värmland också varit delaktigt. I underlaget till jämställdhetsutredningen (U2014:06) nämns hälso- och sjukvården som ett viktigt område. Och det är ett rimligt fokusområde, påtalar Löfvenberg med tanke på att könsskillnader fortfarande förekommer. Till exempel vad gäller vård och behandling och läkemedelsförskrivning. Män är också, generellt, nöjdare med vården och kvinnor verksamma inom vårdyrken sjukskrivs i större omfattning än män. Utskottets synpunkter till handläggaren: Utskottet stödjer och rekommenderar idén om att Landstinget i Värmland skriver ett eget remissvar på utredningen som nämns ovan (U2014:06).

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (6) 69 Mödra- och Barnhälsovårdens arbete med Folkhälsostrategin Verksamhetsutvecklarna på Mödra- och barnhälsovårdsenheten, Christina Gillå och Eva Nilsson, berättar om Barnhälsovårdens arbete med Folkhälsostrategin. Och Folkhälsoarbete inom Barnhälsovården är en viktig del av verksamhetens arbete, särskilt eftersom 99 % av länets barn besöker BHV. Därmed finns det förutsättningar för påverkan inom en rad områden inom levnadsvanor och livsvillkor. Det finns också, därmed, möjlighet att förebygga sjukdom genom att på ett tidigt upptäcka riskfaktorer genom exempelvis test av blodtryck och blodprover och frågeställningar som tar fasta på psykosociala faktorer. Barnmorskemottagningen jobbar, i enlighet med Folkhälsostrategin, bland annat med hälsovård i samband med graviditet, föräldrastöd, preventivmedelsrådgivning, gynekologiskt cellprov, och livsstilsfrågor. Barnavårdscentralen står för hälsobesök, vaccinationer, föräldrastöd och hembesök. Och samarbeten verksamheterna emellan är flera. Som kring amning, psykisk och fysisk hälsa, matvanor, föräldrastöd och information och påverkan för tobaksfri uppväxt. Aktiviteter som är kopplat till Barn och ungas hälsa i Folkhälsostrategin är arbete med psykisk hälsa och att färre ska utsättas för hälsorisker i närmiljö. Vad gäller vuxnas levnadsvanor pågår satsningar för säkra solvanor och säkrare sex. Och för vuxnas psykiska hälsa finns en ny rutin som tar fasta på och mäter EPDS (Edinburgh Postnatal Depression Scale). 70 Övriga frågor Inga övriga frågor behandlades. 71 Rapport från konferenser och utbildningar Eva Hallström och Kenneth Johannesson berättar om satsningen för barnoch ungdomars hälsa inom Uppsala län, som de nyligen besökt. Satsningen inom Uppsala kallas Hälsoäventyret och finns både som en fysisk plats, som skolklasser i olika åldrar regelbundet besöker, och som en virtuell kunskapsbank på webbplatsen Landstinget i Uppsala ämnar att följa upp, och mäta, effekten av satsningen för ungdomars hälsa. Johannesson och Hallström följer utvecklingen i Uppsala och rekommenderar utskottets ledamöter att göra detsamma. Ordföranden Gert Ohlsson avslutade mötet med att hälsa ledamöterna en riktigt god jul och ett gott nytt år. Nästa sammanträde för Folkhälso- och tandvårdsutskottet är onsdagen den 13 januari.

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (6) Vid protokollet David Kvicklund Justerat den / 2015 Gert Ohlsson Kenneth Johannesson