KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI
|
|
- Leif Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KAPITEL 1 ELLÄRA Reviderad:
2 Inledning Som ni vet går allt på elektricitet även röntgenapparater. Därför inleds röntgenteknikkursen med en kort presentation av ellärans grunder och några komponenter som vanligtvis ingår i en röntgenapparat. Ellärans uppgift är inte bara till för att öka förståelsen av röntgentekniken utan skall även bidraga till ökade kunskaper i elsäkerhet. En röntgenapparat består, förutom av själva röntgenröret, i huvudsak av mer eller mindre komplicerade elektriska system. Röntgensjuksköterskan skall naturligtvis inte plugga elkunskap utan bara ha ett hum om de ingående komponenterna i en röntgenanläggning. 1(1)
3 Ohms lag En vattentank, med ett rörsystem inkl. en turbin samt en pump enl. figuren nedan kan tillsammans liknas vid en likströmskrets. Vi tittar först på vattensystemet. Vattenflödet i ledningarna bestäms dels av den mängd vatten som finns i tanken som utövar ett tryck (spänning) på vattnet till turbinen utan också av rörledningarnas motstånd och turbinhjulet tröghet. Turbinhjulet driver i sin tur en generator som utför ett nyttigt arbete. Pumpen som här återför vattnet till tanken har inte någon motsvarighet i elkretsen, men kan där liknas vid ett laddningsaggregat som laddar batteriet. Symbolen <=> skall utläsas: motsvaras av. Pump Vattentrycket <=> spänning U Turbin Flödeshinder <=> resistans R Vattenflödet <=> ström I Vi jämför nu vattensystemet med likströmskretsen nedanför. Här flyter inte vatten i ledningarna utan en elektronström. Strömmens storlek bestäms här av trycket från batteriet eller som man normalt säger, batterispänningen. Strömmens storlek i ledningarna bestäms inte bara av batterispänningen utan också av ledningsmotståndet och av värdet hos resistansen (motståndet) R. I en likströmskrets flyter strömmen bara åt ett håll från pluspolen på batteriet till minuspolen. 100 V U Ex. antag att vi har en spänning U på 100 Volt och en resistans i kretsen på 1000 ohm. Hur stor ström I flyter i kretsen? Enligt ohms lag kan strömmen I skrivas: I = U/R eller om värden sätts in, I = = 0,1A Svar, strömmen blir 0,1 ampere. I R =1000 Ohm 2(1)
4 För att beräkna en av storheterna U, I, eller R om någon av de andra två är kända kan vi använda Ohms lag. OHMS LAG U=I*R U=spänning I=ström R=resistans (elektriskt motstånd) Formeln säger att spänningen U hos batteriet är lika med strömmen I i ledningen gånger resistansen R. Ett exempel kanske klargör begreppet. Ex. Antag att vi har en lampa som är inkopplad till ett batteri. Vad vi vet är, att i kretsen flyter en ström på 0,1 ampere (A) och att lampans elektriska motstånd är 100 ohm. Vi frågar oss, hur stor är batterispänningen? Genom att använda ohms lag och sätta in de storheter som är kända kan vi beräkna spänningen U. Insatt i formeln ger detta: U=I*R eller U=0,1*100 som ger oss batterispänningen 10 volt. Svar batterispänningen är 10 volt (V). På liknande sätt kan tex strömmen räknas ut om spänningen och resistansen är kända. Formeln blir då: I = U/R.. 3(1)
5 Parallellkoppling Det förekommer rätt ofta att resistanser parallellkopplas i elektriska kretsar. Om man så önskar kan strömmar, spänningen eller resistanserna beräknas enl ohms lag. 100 V U R 1 =4 Ohm R 2 =1000 Ohm I 1 =? I 2 = = 0,1A Vi söker här strömmen I U=R*I; I= U R 1 Ser vi på figuren upptäcker vi att samma batterispänning ligger över resistansen R 1 som över R 2. Om vi först räknar ut strömmen I 1 får vi: eller med värden I 1 = =25 A På samma sätt kan strömmen I 2 beräknas och blir här 0,1 ampere Seriekoppling Om resistanerna seriekopplas blir kretsens totala resistans summan av resistanserna och i vårt fall = ohm. R 1 = 21 kohm 220 V U R 2 =1000 Ohm I Om vi i detta exempel vill beräkna strömmen I, som flyter genom båda motstånden får vi: Ohms lag U=R*I ; I= U R I = 220 ( ) = 0,01 A = 10 ma 4(1)
6 Sammanfattning Elektrisk spänning mäts i enhet volt (1000V = 1kV) Elektrisk ström mäts i enheten ampere (1 Ampere =1000 ma = 10 6 µa) Resistans mäts i enhet ohm (anges med symbolen ) 1 M = 10 3 k = 10 6 Elektrisk laddning Figuren visar 2 kulpar upphängda i tunna trådar. Om dessa kulor på något sätt laddas upp så att laddningarna hos de två kulorna blir lika, repellerar kulorna varandra. Om kulorna däremot får olika polaritet attraherar dessa varandra Lika laddning repellerar varandra Olika laddningar attraherar varandra Den kraft som laddningarna utövar på varandra bestäms av avståndet mellan kulorna och av laddningarnas storlek. Laddning mäts i enheten coulomb. 1 Coulomb = 1 Amperesekund (As eller 1000 mas) vilket motsvarar ca 6*10 18 elektroner 5(1)
7 Magnetiska fält En ström som flyter i en elektrisk ledare omger sig alltid med ett magnetfält elektrisk ledare Ser vi på ett tvärsnitt av en elektrisk ledare där strömriktningen går inåt från åskådaren sett, får vi en magnetfältsriktning enl den sk. korkskruvsregeln Magnetfältets riktning Elektrisk ledare strömriktning Magnetisk flödestäthet mäts i enheten TESLA magnetfält strömriktning in i ledaren. (symbolen visar bakändan av en pil) (Det jordmagnetiska fältet är ca. 0,0007 Tesla) En spoles magnetfält Är den elektriska ledaren utformad som en spole, förstärks magnetflödet. magnetfältsriktning Strömriktning Brytande kontakt Slutande kontakt Relä Ankare järnkärna Spole Ett relä består av en spole med en järnkärna samt en eller flera kontakttungor. Då en ström flyter genom spolen, blir järnkärnan magnetisk, och drar till sig ankaret. Ankarets andra ände påverkar kontakter som antingen bryter eller sluter en förbindelse. 6(1)
8 Elektriska Fält Kondensatorn Kondensatorn består av 2 st. metallplattor med ett isolerande sk. dielektriskt skikt emellan. När en kondensator laddas upp, genom att tex. ansluta kondensatorn till ett batteri, anhopas elektroner på den ena plattan som då får en negativ laddning. Kondensatorns andra platta, töms på motsvarande mängd elektroner p.g.a att lika laddningar repellerar varandra. Jämför exemplet med kulorna där lika laddning repellerar varandra. En elektronvandring kan ej ske genom själva kondensatorn utan endast via den yttre strömkretsen. En laddad kondensator kan jämföras med ett batteri med mycket liten laddning. En kondensators förmåga att ta laddning, anger dess kapacitans. Ju större area plattorna har och ju närmare de ligger varandra dessto större blir kondensatorns kapacitans. Kapacitansen mäts i enheten Farad. 1F = 10-6 µf = 10-9 nf = pf 7(1)
9 Växelspänning - likspänning När vi hemma köper en elektrisk apparat tar vi för givet att den kan anslutas och drivas från vägguttagen. De flesta vet också att vägguttagen lämnar en växelspänning på ca 230 volt, med frekvensen 50 Hertz. Vad skiljer då en likspänning från en växelspänning? Som namnen hos de två spänningstyperna anger flyter strömmen i en likspänningskrets i samma riktning hela tiden dvs. likformigt från plus till minus. Ett exempel på detta kan vara ett batteri med en lampa inkopplad över batteriet. Strömmen flyter då från pluspolen på batteriet, genom lampa till minuspolen. Byter vi nu ut batteriet i exemplet ovan mot en växelspänningsgenerator, flyter en ström som tidigare genom lampan men strömmen byter hela tiden riktning i takt med växelspänningens frekvens. Varför använder man då dessa 2 skilda matningsspänningar? Jo, en växelspänning passar bättre för att driva motorer och kan lätt transformeras upp-, eller ned till önskade spänningsvärden. Likspänningar kan inte använda transfomatorer på ett lika enkelt sätt som växelspännigar kan, men har den stora fördelen att kunna lagra sin energi i batterier, vilket inte växelspännigen kan göra. En växelspänning kan enkelt simulares genom att upprepade gånger vända ett batteris poler fram och tillbaka. Detta förfarande är som alla förstår mycket opraktiskt. Kraftigare röntgenapparater men fast installation, matas med 3-fas växelspänning. Detta sätt att mata större effektkrävande apparater med 3 faser ger stora driftsfördelar. I Sverige finns 3-fassystem av sk. fyrledartyp eller av femledartyp. Det äldre 4-ledarsystemet byggs succesivt bort i sjukvården till förmån för 5-ledarsystemet. Namnen fyr- resp- femledarsystem kommer av att näten består av 4-resp. 5 trådar. Här följer nu en kort presentation av likspänning, enfas växelspänning samt 3-fas växelspänning.. 8(1)
10 Växelström Strömriktning Batteri Lampa Batteri Lampa Strömriktning ström + - positiv strömriktning negativ strömriktning Tid Genom att upprepade gånger vända batteriet fram och tillbaka kommer strömmen att ändra riktning i takt med batterivändningarna. Vi har fått en växelström. Ofta följer växelspänningens variationer en sk. sinuskurva. Amplitud Volt toppvärde effektivvärde tid en period frekvensen anger antalet svägningar per sekund periodtalet definieras som 1 /frekvensen. effektivvärdet anges som toppvärdet dividerat med 2 Hos en växelspänning med 50 perioder/sek (Hertz) är tiden för 1 period = 1/50 = 0.02 sek (20 ms). Spänning skiftar hela tiden mellan plus och minus, i takt med sinusvågens frekvens. Nätfrekvensen i Sverige är 50 Hz. 9(1)
11 3-fas växelspänning Större röntgenapparater med fast elinstallation matas vanligen av nätets tre faser R, S och T. Fördelen med ett sådant arrangemang är bla. att strömmen per fas minskar jämfört med enfasmatning. En 3-fas växelspänning kan åskådliggöras som 3 sinsemellan förskjutna sinuskurvor. U sek Diagrammet ovan kan även presenteras som ett cirkeldiagram där fasernas inbördes läge tydligare framgår. T grader 0 R S 270 En trefasspänning, med faserna R,S och T, är inbördes fasförskjutna 120 grader. 10(1)
12 Transformatorn Järnkärna Up Us primärspole sekundärspole Växelspänningar kan lätt transformeras till olika värden med en transformator. Transformatorn består av en järnkärna med 2 eller flera lindningar. Till primärspolen ansluts primärspänningen Up och på sekundärsidan tas den transformerade spänningen Us ut. Skillnaden i antalet trådvarv mellan primär- och sekundärspolarna, det sk. omsättningstalet, avgör hur mycket spänningen transformeras. Ex. Om primärspänningen 230 V skall transformeras till 10 V måste omsättningstalet vara 230:10 = 23 dvs primärlindningen skall ha 23 gånger fler varv än i sekundärlindningen. Omsättningen: Np/Ns=Up/Us last last Vid upptransformering har sekundärspolen fler varv än primärspolen. Vid nertransformering har sekundärspolen färre varv än primärspolen Primäringång Reglerbar "rulle" sekundärutgång Hos en sk. autotransformator kan sekundärutgångens varvtal regleras så att utgångsspänningen anpassas efter behov 11(1)
13 3-fas transformator Om en trefasmatning används vid installation av röntgenapparaten måste även transformatorn utformas för ändamålet. R S T De 3 separata lindningarna kan sammankopplas enligt nedanstående alternativ. 1) I en sk. DELTA-koppling 2) eller i en STJÄRN-koppling R S T Uh Uf R S Nolla Uh T Om fasspänningen Uf dvs. spänningen mellan fas och nolla är 230 V erhålles en huvudspänning Uh mellan faserna på 400 V Uh=Uf * 3 12(1)
14 Dioden Symbolen för en diod ser ut som en pil anod katod Med en diod (likriktare) kan växelspänning göras om till likspänning Dioden är en halvledare som bara leder ström i en riktning, från anod till katod växelspänning in pulsad likspänning ut Exempel på en koppling med en diod växelsp. + - strömriktning lampa Helvågslikriktning + IN + + UT Med fyra dioder kopplade enl figuren, erhålles en sk. likriktarbrygga, och spänningen blir helvågslikriktad med 2 positiva pulser på varje period. 13(1)
15 Tyristor styre anod katod Tyristorn är liksom dioden en halvledare som endast leder ström i en riktning, från anoden till katoden. Till skillnad från dioden måste tyristorn ha en tändspänning på "styret" för att leda ström. När en växelspänning ansluts över tyristorn och en tändpuls matas till styret vid tex. sinusvågens positiva topp, får vi en "klippt" halvvåg på utgången. Hur vågformen kommer att se ut på tyristorns utgång, beror på när under perioden som tändpulsen kopplas in till styret. + T2 T3 styre + T1 - anod katod Genom att "tända" tyristorn någonstans mellan T1 och T2 bestäms hur stor del av sinusvågens positiva del som skall släppa fram. Arean under vågen motsvarars av den effekt (spänning x ström) som matas fram. I figuren nedan kan ljusstyrkan hos lampan varieras genom att tända tyristorn vid olika tillfällen styre anod katod växelsp. + - strömriktning lampa 14(1)
16 Biologiska effekter av elektrisk ström (50 Hz) vid hudkontakt De flesta av oss vet att elektrisk ström genom kroppen är skadligt. Hur stor skada strömmen orsakar oss beror på en rad faktorer som tex. den väg genom kroppen strömmen går. brännskador kammarflimmer känseltröskel släppström muskelkontraktion-kvävning 1 ma 10 ma 100 ma 1 A 10 A 100 A Ovanstående diagram visar den skadliga effekt som strömmen kan ha på en människa. Strömmar under 1 ma känns knappast, medan strömmar större än 100 ma kan vara direkt livsfarliga. Riktvärden för hudens motstånd: Torr hud 1-2 Mohm Blöt hud ohm. Strömmens storlek genom kroppen bestämms av spänningen, hudmotståndet och frekvensen. Hur stor skadan sedan blir avgörs bla. av den väg genom kroppen strömmen tar. 15(1)
17 Fyrledarsystem Elnäten i Sverige är antingen av typen 4-ledarsystem eller 5-ledarsystem. Nackdelen med ett 4-ledarsystem jämfört med ett 5-ledarsystem ur patientsäkerhetssynpunkt framgår av nedanstående två exempel. I exemplen är en katater kopplad mellan patient och en fusionspump. En EKG-monitor för övervakning av patienten är kopplad enl. figuren. Nu kommer frågan! Kan detta vara farligt för patienten? R S T Nolla Gruppcentral 1 katetern är via vätskepelaren förbunden med jord. Resistans till jord=500 ohm infusionspump 1 ohm In 1 (Ex 6A) EKG-monitorU Ipl In 3 (Ex 5A) 1 ohm Gruppcentral 2 jordningselektrod med resistensen 1000 ohm Exempel 1. Genom att 2 olika gruppcentraler förser apparaterna med spänning uppstår en spänningsskillnad U mellan skyddsjordarna i resp. system. Spänningsskillnaden orsakas av att resistanserna R1n och R2n i resp. nolledare genomflyts av strömmarna I1n och I2n. Spänningen erhålles ur formeln: U=R1n*I1n + R2n*I2n. Om resistanserna i ledarna antas vara lika fås: R1n=R2n=Rn Skillnaden mellan strömmarna i nolledarna kan tecknas I1n - I2n. Enligt ohms lag erhålles då en spänningsskillnad U mellan nolledarna som blir: U = (I1n - I2n) * Rn Realistiska värden på Rn = 1 ohm och I1n - I2n = 1A ger spänningsskillnaden U = 1V. En spänningsskillnad på 1V och med resistansen hos jordningselektroden på 1000 ohm och katetern 500 ohm blir patientläckströmmen Ipl = U/Rtot = 1/1500 = 0,7 ma. Med huden punkterad och med en kateter i blodkärlet är denna ström tillräcklig för att orsaka hjärtflimmer hos patienten. 16(1)
18 Femledarsystem R S T Nolla Skyddsjord Gruppcentral 1 In 1 (EX 6A) infusionspump Ipl katetern är via vätskepelaren förbunden med jord. Resistans till jord=500 ohm I2p läckström ex 300uA EKG-monitor U In 3 (EX 5A) jordningselektrod med resistensen 1000 ohm I1p läckström ex 200uA Gruppcentral 2 Ex 2 I 5-ledarsystemet finns förutom de tre faserna R, S, T samt nolledaren också en skyddsjordsledare. Normalt flyter i denna skyddsjordledare ingen driftström utan endast sk. läckströmmar som genereras av spänningsförande delar och apparatchassi. Antag att resistanserna i skyddsjordledarna är lika stora dvs. R1p = R2p = Rp, vilket leder till en spänningsskillnad mellan apparathöljerna på U = Rp * (I1p - I2p). I1p representerar här läckströmmen från EKG - monitorn (här 200 µa). I2p som är läckströmmen från infusionspumpen är i vårt exempel 300 µa. Med realistiska värden blir Rp=1 ohm och I1p-I2p=100 µa, ger det oss en spänningsskillnad U på 100 µv. Med totalresistansen som tidigare på 1500 ohm erhålles patientläckströmmen Ipl = 0,07 µa. Ett helt ofarligt värde. Viktigt att tänka på är att all utrustning i ett kateteriseringslab måste anslutas till en och samma gruppcentral. Skarvsladdar som används till utrustningen får aldrig anslutas till uttag utanför labbet då detta punkterar elsäkerheten. 17(1)
19 Sammanfattning Ohms lag: U=I*R eller I=U/R eller R=U/I Spänningen U mäts i volt strömmen I mäts i ampere resistansen R mäts i ohm Effekt: P=U*I Effekten mäts i watt Kondensatorns kapacitans mäts i farad Spolens induktans mäts i henry Några symboler Batteri: Motstånd: Kondensator: Spole: Växelspänning: Frekvensen mäts i Hertz. Ex 50 Hz Växelspänning AC Likspänning DC Diod: Transistor: Röntgenrör Relä 18(1)
Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström
Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att du ska få en viss praktisk erfarenhet av hur man hanterar enkla elektriska kopplingar. Laborationen ska också öka din
Läs mer6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I
6. Likströmskretsar 6.1 Elektrisk ström, I Elektrisk ström har definierats som laddade partiklars rörelse mer specifikt som den laddningsmängd som rör sig genom en area på en viss tid. Elström kan bestå
Läs mer4:7 Dioden och likriktning.
4:7 Dioden och likriktning. Inledning Nu skall vi se vad vi har för användning av våra kunskaper från det tidigare avsnittet om halvledare. Det är ju inget självändamål att tillverka halvledare, utan de
Läs merMagneter. En magnet har all-d en nord- och en sydände. Magneter används -ll exempelvis kompasser, magnetlås, fästmagneter.
Magneter En magnet har all-d en nord- och en sydände. Magneter används -ll exempelvis kompasser, magnetlås, fästmagneter. Om man lägger en magnetnål på en rörlig hållare ställer nålen in sig i nordsydlig
Läs merELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?
Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt
Läs merElektriska kretsar - Likström och trefas växelström
Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att du ska få en viss praktisk erfarenhet av hur man hanterar enkla elektriska kopplingar. Laborationen ska också öka din
Läs merFöreläsning 1. Vad är en elektrisk spänning? Ta en bit neutral materia + - - + - + - + - + + - - + - +
Föreläsning 1 Vad är en elektrisk spänning? Det finns två grundläggande fysikaliska begrepp som inte kan förklaras på ett enkelt sätt. Massa Elektrisk laddning Inom eltekniken börjar vi med elektrisk laddning.
Läs mer4:4 Mätinstrument. Inledning
4:4 Mätinstrument. Inledning För att studera elektriska signaler, strömmar och spänningar måste man ha lämpliga instrument. I detta avsnitt kommer vi att gå igenom de viktigaste, och som vi kommer att
Läs merLärarhandledning: Ellära. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Författad av Jenny Karlsson Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9 Ämnen: Fysik Speltid: 6/5/5/6 minuter Produktionsår: 2017 INNEHÅLL: Elektricitet, spänning och ström Elsäkerhet och
Läs mer4:8 Transistorn och transistorförstärkaren.
4:8 Transistorn och transistorförstärkaren. Inledning I kapitlet om halvledare lärde vi oss att en P-ledare har positiva laddningsbärare, och en N-ledare har negativa laddningsbärare. Om vi sammanfogar
Läs merMät spänning med en multimeter
elab002a Mät spänning med en multimeter Namn atum Handledarens sign Elektrisk spänning och hur den mäts Elektrisk spänning uppstår när elektriska laddningar separeras från varandra Ett exempel är statisk
Läs merFöreläsning 2 Mer om skyddsjord.
Föreläsning 2 Mer om skyddsjord. Tänk dig en tvättmaskin som står på gummifötter. Ytterhöljet är en typisk utsatt del. Om fasen pga ett isolationfel kommer i beröring med ytterhöljet får hela tvättmaskinen
Läs merELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g
ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras
Läs merÖ 1:1 U B U L. Ett motstånd med resistansen 6 kopplas via en strömbrytare till ett batteri som spänningskälla som figuren visar.
Ö : Ett motstånd med resistansen 6 kopplas via en strömbrytare till ett batteri som spänningskälla som figuren visar B L Spänningskällan ger spänningen V Brytaren är öppen som i figuren a) Beräkna strömmen
Läs mer4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning
4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt
Läs merLaborationer i miljöfysik. Solcellen
Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.
Läs merELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet?
ELEKTRICITET Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet? ELEKTRICITET I EN KRETS En elektrisk krets 1. Slutenkrets 2. Öppenkrets KOPPLINGSSCHEMA Komponenter i en krets Batteri /strömkälla
Läs merLektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1
Lektion 1: Automation 5MT001: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet 5MT001: Lektion 1 p. 2 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet Ohms lag Ström Spänning Motstånd 5MT001: Lektion 1 p.
Läs merSM Serien Strömförsörjning
SM Serien Strömförsörjning Kondensatorn Kondensator, en behållare för elektrisk energi. Placera en plastfolie mellan två aluminiumfolier och du har en kondensator. Det kan vara praktiskt att rulla ihop
Läs merLaboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)
Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Växelspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska
Läs merPEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM
Namn: Klass: 2012-01-10 PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM Ämne: Fysik Årskurs/termin: År7 /vt 2012 v 2-6 Ansvarig pedagog: Britt-Mari Karlsson, Ing-Mari Ängvide Inledning: Naturvetenskapen
Läs merSpänning. Sluten krets, kopplingsschema, seriekoppling, parallellkoppling.
Spänning Inledning I det här experimentet undersöker du vad skillnaden mellan serie- och parallellkoppling är genom att koppla lampor till varandra på olika sätt. Bakgrund För att det ska flyta ström i
Läs merKapacitansmätning av MOS-struktur
Kapacitansmätning av MOS-struktur MOS står för Metal Oxide Semiconductor. Figur 1 beskriver den MOS vi hade på labben. Notera att figuren inte är skalenlig. I vår MOS var alltså: M: Nickel, O: hafniumoxid
Läs merGPS- och Elmöte 27 maj 2008
GPS- och Elmöte 27 maj 2008 Teoretiska grunder och definitioner Storhet Beteckning Enhet Beteckning Ström I ampere A Spänning U volt V Resistans R motstånd Ω Effekt P kraft W, kw Energi E utfört arbete
Läs merOm el och elsäkerhet Centralt innehåll Lgr 11, årskurs 1-6
Om el och elsäkerhet Centralt innehåll Lgr 11, årskurs 1-6 Naturvetenskaps- och tekniksatsningen Tekniska lösningar Årskurs 1 3: Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Årskurs
Läs merSpänning, ström och energi!
Spänning, ström och energi! Vi lever i ett samhälle som inte hade haft den höga standard som vi har nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt att lära sig förstå några
Läs merKonstantspänningslikriktare med inbyggda batterier.
Konstantspänningslikriktare med inbyggda batterier. Sidan 1 av 6 Mekanisk uppbyggnad Likriktaren är monterad i en låda avsedd att hängas på vägg. Lådan har ventilationshål för att erhålla god kylning med
Läs merTENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR
ELEKTOTEKNIK Inlämningstid Kl: 1 MSKINKONSTUKTION KTH TENTMENSUPPGIFTE I ELEKTOTEKNIK MED SV Elektroteknik MF117 11 1 18 Kl: 14: 17: För godkänt fordras c:a 5% av totalpoängen. Du får lämna salen tidigast
Läs merEn ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.
F5 LE1460 Analog elektronik 2005-11-23 kl 08.15 12.00 Alfa En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. ( Impedans är inte samma sak som resistans. Impedans
Läs merTentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202
Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL202 / Tentamen / 030322 / BHä 1 (5) Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Examinator och kursansvarig: Bengt
Läs merElektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5
Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Föreläsning 4 & 5 Kondensatorn För att lagra elektrisk laddning Användning Att skydda brytarspetsarna (laddas upp istället för att gnistan bildas) I datorminnen
Läs merLektion Elkraft: Dagens innehåll
Lektion Elkraft: Dagens innehåll Ställverk 5MT000: Automation - Lektion 5 - Elkraft och elsäkerhet p. 1 Lektion Elkraft: Dagens innehåll Ställverk Elektriska maskiner 5MT000: Automation - Lektion 5 - Elkraft
Läs merThink, pair, share. Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet?
Think, pair, share Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet? Elektricitet och magnetism Frågeställningar utifrån det centrala innehållet Vad är spänning (U), hur
Läs merOnsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00
Onsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00 Tentamen omfattar fem uppgifter och till samtliga skall fullständiga lösningar lämnas. Maximal poäng per uppgift är 5. Godkänt garanteras på 11 poäng. Som hjälpmedel
Läs merSammanfattning av likströmsläran
Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0
Läs merLABORATIONSINSTRUKTION. Mätning på dioder och transistorer
Lars-Erik Cederlöf LABORATIONSINSTRUKTION LABORATION Mätning på dioder och transistorer KURS Elektronik grundkurs LAB NR 4 INNEHÅLL Data om dioden 1N4148 Kontroll av diod Diodens karaktäristik Data om
Läs merVäxelström och reaktans
Växelström och reaktans Magnus Danielson 6 februari 2017 Magnus Danielson Växelström och reaktans 6 februari 2017 1 / 17 Outline 1 Växelström 2 Kondensator 3 Spolar och induktans 4 Resonanskretsar 5 Transformator
Läs merFöreläsning 1 i Elektronik ESS010
Elektro och informationsteknik Föreläsning 1 i Elektronik ESS010 Hambley Kap 1 Potential Den elektriska potentialen betecknas 1 v eller V och talar om hur stor potentiell energi en laddning har. Energin
Läs merSammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10)
Sammanfattning av kursen ETIA0 Elektronik för D, Del (föreläsning -0) Kapitel : sid 37 Definitioner om vad laddning, spänning, ström, effekt och energi är och vad dess enheterna är: Laddningsmängd q mäts
Läs merElenergiteknik Laboration 1. Elgenerering och överföring med växelspänning
Elenergiteknik Laboration 1 1(12) Elenergiteknik Laboration 1 Elgenerering och överföring med växelspänning Olof Samuelsson Elenergiteknik Laboration 1 2(12) Förberedelser Läs Kapitel 4, 5, Avsnitt 6.2
Läs merBATTERIER BATTERIHÅLLARE GLÖDLAMPOR. Batteri 9V B-178. Batteri R14 (C), 1,5 V B-175. Batteri 4,5V B-177. Batteri R6 (AA), 1,5 V B-180
BATTERIER Batteri 9V B-178 Batteri 4,5V B-177 Batteri R14 (C), 1,5 V B-175 Batteri R6 (AA), 1,5 V B-180 Batteri R20 (D), 1,5 V B-176 Batterieliminator 3V Likspänning B-181 BATTERIHÅLLARE Batteri hållare
Läs mer4:3 Passiva komponenter. Inledning
4:3 Passiva komponenter. Inledning I det här kapitlet skall du gå igenom de tre viktigaste passiva komponenterna, nämligen motståndet, kondensatorn och spolen. Du frågar dig säkert varför de kallas passiva
Läs merARCUS i praktiken lär genom att använda ARCUS. Praktikfall: Kondensatormätningar faskompensering och likspänningsmellanled.
Praktikfall: Kondensatormätningar faskompensering och likspänningsmellanled. Det finns två fall där en kondensatormätbrygga (så kallad RCL-brygga) inte gärna kan användas vid mätning på industriutrustning.
Läs merKonstantspänningslikriktare.
Konstantspänningslikriktare. Sidan 1 av 8 Mekanisk uppbyggnad Likriktaren är monterad i en låda avsedd att hängas på vägg. Lådan har ventilationshål för att erhålla god kylning med hjälp av naturlig konvektion.
Läs merUtökning av mätområdet på ett mätinstrument med LED
Utökning av mätområdet på ett mätinstrument med LED Som rubriken säger skall denna artikel handla om en möjlighet att få ett mätinstrument att visa mer info än vad som är brukligt. När jag har bytt ut
Läs merTentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-03-27 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa
Läs merELLÄRA OCH MAGNETISM
ELLÄRA OCH MAGNETISM Atomen För att förstå elektriska fenomen behöver vi veta vad en atom består av. En atom består av en kärna och runt den rör sig elektroner. Kraften som håller kvar elektronerna kallas
Läs merElektricitet studieuppgifter med lösning.
Elektricitet studieuppgifter med lösning. 1. Vad behöver man minst för att tillverka ett batteri? Två olika metaller och en syra eller saltlösning. 2. Vad var det som gjorde batteriet till en så banbrytande
Läs merProv 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]
Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:
Läs merElektricitet och magnetism
Elektricitet och magnetism Eldistribution Laddning Ett grundläggande begrepp inom elektricitetslära är laddning. Under 1700-talet fann forskarna två sorters laddning POSITIV laddning och NEGATIV laddning
Läs merFacit till Testa dig själv 3.1
Facit till Testa dig själv 3.1 1. En atom består av en positivt laddad atomkärna och negativt laddade elektroner. 2. a) Negativ laddning b) Positiv laddning 3. a) De stöter bort, repellerar, varandra.
Läs merModifieringsförslag till Moody Boost
Modifieringsförslag till Moody Boost Moody Boost (MB) är en mycket enkel krets, en transistor och ett fåtal passiva komponenter- Trots det finns det flera justeringar som du kan göra för att få pedalen
Läs merEfter avsnittet ska du:
ELLÄRA Kapitel 3 Efter avsnittet ska du: veta vad som menas med att ett föremål är elektriskt laddat kunna förklara vad elektricitet är veta vad som menas med strömstyrka, spänning och resistans samt känna
Läs merElektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 6
Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Föreläsning 6 1 Växelström - komponenter Växelström beskrivs enklast i komplex form Kräver kännedom om komplex analys Grund för signalteori Lösningsmetoder
Läs merPROV ELLÄRA 27 oktober 2011
PRO EÄR 27 oktober 2011 Tips för att det ska gå bra på provet. Skriv ÖSNINGR på uppgifterna, glöm inte ENHETER och skriv lämpligt antal ÄRDESIFFROR. ycka till! Max 27p G 15p 1. (addning - G) Två laddningar
Läs mer2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad?
Dessa laborationer syftar till att förstå grunderna i Ellära. Laborationerna utförs på byggsatts Modern Elmiljö för Elektromekanik / Mekatronik. När du börjar med dessa laborationer så bör du ha läst några
Läs merJärnvägens elanläggningar
Järnvägens elanläggningar Innehåll Förord 3 Så får loket sin el 4 Omformad energi för tågbruk 6 Växelström med rätt spänning 7 Strömbrytare bryter strömmen snabbt 7 Kontaktledningen 7 Två system för att
Läs merEllära. Lars-Erik Cederlöf
Ellära LarsErik Cederlöf Elektricitet Elektricitet bygger på elektronens negativa laddning och protonens positiva laddning. nderskott av elektroner ger positiv laddning. Överskott av elektroner ger negativ
Läs merL/C-meter 2007 Byggbeskrivning v 10.3.2007
LC-Meter 2007 bygginstruktion (Ändringar med rött!) Montera alla ytmonterade komponenter först, men det lönar sig att lämna C2 och C3 omonterade, eftersom det kan hända att mätarens kalibrering inte kräver
Läs merQ I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.
Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i
Läs merisolerande skikt positiv laddning Q=CV negativ laddning -Q V V
1 Föreläsning 5 Hambley avsnitt 3.1 3.6 Kondensatorn och spolen [3.1 3.6] Kondensatorn och spolen är två mycket viktiga kretskomponenter. Kondensatorn kan lagra elektrisk energi och spolen magnetisk energi.
Läs merBruksanvisning Multimeter Elma 805 / Elma 807
Bruksanvisning Multimeter Elma 805 / Elma 807 Elma 805/807 sida 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1) Säkerhet... 2 Föreskriften IEC1010 Överspänningskategori... 2 2) EMC Direktivet... 3 3) Instrument beskrivning...
Läs merELLÄRA OCH MAGNETISM
ELLÄRA OCH MAGNETISM Atomen För att förstå elektriska fenomen behöver vi veta vad en atom består av. En atom består av en kärna och runt den rör sig elektroner. Kraften som håller kvar elektronerna kallas
Läs merBRUKSANVISNING VE ISO
BRUKSANVISNING ISOLATIONSPROVARE VE ISO E9019200 Referenser märkta på instrumentet eller i manualen Mått i mm Varning för potentiell fara, kontrollera i manualen. Referens: Läs detta noga. Försiktighet!
Läs merLaborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 5 ver 1.3. Laborationens namn Mätinstrument för elinstallationer.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 5 ver 1.3 Laborationens namn Mätinstrument för elinstallationer Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 I den här laborationen
Läs merTentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-05-04 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa
Läs merSteget vidare. (By JaunJimenez at English Wikipedia, CC BY 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php? curid= )
Steget vidare I en växelström hoppar elektronerna fram och tillbaka 50 gånger per sekund i Sverige. I andra länder har man andra system. I USA hoppar elektronerna med 60Hz. Man kan även ha andra spänningar.
Läs merMät elektrisk ström med en multimeter
elab001a Mät elektrisk ström med en multimeter Namn Datum Handledarens sign Elektrisk ström och hur den mäts Den elektriska strömmen består av laddningar som går inne i en ledare en ledare av koppar är
Läs merGrundläggande ellära - - 1. Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1
IEA Lab 1:1 - ETG 1 Grundläggande ellära Motivering för laborationen: Labmomenten ger träning i att koppla elektriska kretsar och att mäta med oscilloskop och multimetrar. Den ger också en koppling till
Läs merStreet Savage. MSD0388 Bruksanvisning. Varning! Varning! ÅLDER FRÅ 6 ÅR. Läs denna bruksanvisning innan Ni använder produkten
ÅLDER FRÅ 6 ÅR Street Savage MSD0388 Bruksanvisning Läs denna bruksanvisning innan Ni använder produkten Varning! - Tänk på följande vid användningen av laddaren: Vid rök, stark lukt eller ljud, bör Ni
Läs merElektricitet och magnetism
Elektricitet och magnetism Eldistribution Laddning Ett grundläggande begrepp inom elektricitetslära är laddning. Under 1700-talet fann forskarna två sorters laddning POSITIV laddning och NEGATIV laddning
Läs merElektriska Kretsar. En fördjupning gjord av Philip Åhagen. Philip Åhagen 2009-12-03. Mälardalens Högskola Produktutveckling 3 2009/2010 KPP 039
Mälardalens Högskola Elektriska Kretsar En fördjupning gjord av Philip Åhagen Philip Åhagen 2009-12-03 Table of Contents Inledning... 3 Grundläggande ellära... 4 Spänning... 4 Ström... 4 Resistans... 4
Läs merFYSIK ELEKTRICITET. Årskurs 7-9
FYSIK ELEKTRICITET Årskurs 7-9 UNDER DETTA AVSNITT FÅR DU LÄRA DIG: Hur utforskandet av elektriska laddningar lett till dagens kunskap om spänning, ström och resistans Hur man ritar och kopplar elektriska
Läs mer4 Laboration 4. Brus och termo-emk
4 Laboration 4. Brus och termoemk 4.1 Laborationens syfte Detektera signaler i brus: Detektera periodisk (sinusformad) signal med hjälp av medelvärdesbildning. Detektera transient (nästan i alla fall)
Läs merKAPITEL 4 MTU AB
KAPITEL 4 MTU AB 2007 65 TIDSDIAGRAM Ett vanligt diagram består av två axlar. Den ena är horisontell (x) och den andre vertikal (y). Dessutom har man en kurva. W V Ovan har vi som ex. ritat in en kurva
Läs merKAPITEL 5 MTU AB
KAPITEL 5 MTU AB 2007 79 Kort repetition av vad vi hittills lärt oss om växelspänning: Den växlar riktning hela tiden. Hur ofta den växlar kallas frekvens. Vi kan räkna med ohms lag om kretsen bara har
Läs merTrend Renova Senso Aqua-Trend Trend Solid
Transistordimmer 3W och 630W för glödljus och elektroniska transformatorer IP20/IP44 ELP01137 ELP05500 P29070 ELP01019 P80477 Trend Renova Senso Aqua-Trend Trend Solid E-nummer E-nummer E-nummer E-nummer
Läs merMätningar på solcellspanel
Projektlaboration Mätningar på solcellspanel Mätteknik Av Henrik Bergman Laboranter: Henrik Bergman Mauritz Edlund Uppsala 2015 03 22 Inledning Solceller omvandlar energi i form av ljus till en elektrisk
Läs merTSTE93 Analog konstruktion
Komponentval Flera aspekter är viktiga Noggranhet TSTE9 Analog konstruktion Fysisk storlek Tillgänglighet Pris Begränsningar pga budget Föreläsning 5 Kapacitanstyper Kent Palmkvist Resistansvärden ES,
Läs merLaborationsrapport. Lab nr 7. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Laborationens namn Elinstallation. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 7 Laborationens namn Namn Elinstallation Kommentarer Version 2.4 Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration används läroböckerna
Läs merFöreläsningsunderlag TSIU05 Mätteknik EL/Di
1 Föreläsningsunderlag TSIU05 Mätteknik EL/Di Föreläsning 1 2 Michael Josefsson September 2015 Innehåll 1 Likström DC (Direct Current) 5 1.1 Ström...................................... 5.................................
Läs merTrådlös mobilladdare och energikälla Wireless mobile charger and energy source
Trådlös mobilladdare och energikälla Wireless mobile charger and energy source Abbas Al-shawi EXAMENSARBETE 2014 Elektronikdesign Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Elektronikdesign.
Läs merBruksanvisning. Multimeter KEWTECH KT115
Bruksanvisning Multimeter KEWTECH KT115 Innehållsförteckning 1 SÄKERHET... 3 1.1 SYMBOLER... 4 2 FUNKTIONER... 4 3 SPECIFIKATIONER... 5 4 INSTRUMENTBESKRIVNING... 7 5 FÖRBEREDELSER... 8 5.1 KONTROLL AV
Läs merElektriska och elektroniska. fordonskomponenter ET035G. Föreläsning 1
2012-01-25 1 ET035G Föreläsning 1 Elektroniken krymper Elektronik byggs in nästan överallt Massor av funktionalitet på ett chip Priset är lågt (stora serier) Programmerbar logik, uppdatera i stället för
Läs merOBS! Svaren på förståelsedelen skall ges direkt på tesen som skall lämnas in.
Dugga i Elektromagnetisk fältteori för F2. EEF031 2011-11-19 kl. 8.30-12.30 Tillåtna hjälpmedel: BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori, Valfri kalkylator men inga egna anteckningar
Läs merElektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 3 R- och RL-nät i tidsplanet Elektronik för D ETIA01??? Telmo Santos Anders J Johansson Lund Februari 2008 Laboration 3 Mål Efter laborationen vill vi att
Läs merLösningsförslag Inlämningsuppgift 3 Kapacitans, ström, resistans
Inst. för fysik och astronomi 2017-11-26 1 Lösningsförslag Inlämningsuppgift 3 Kapacitans, ström, resistans Elektromagnetism I, 5 hp, för ES och W (1FA514) höstterminen 2017 (3.1) En plattkondensator har
Läs merELLÄRA ELLÄRA. För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt ny värld som öppnar sig. Vi börjar därför från början.
ELLÄRA För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt ny värld som öppnar sig. Vi börjar därför från början. 1 All materia i vår värld är uppbyggd av atomer, atomer består av en kärna
Läs merSpolen. LE1460 Analog elektronik. Måndag kl i Omega. Allmänna tidsförlopp. Kapitel 4 Elkretsanalys.
F6 E460 Analog elektronik Måndag 005--05 kl 3.5 7.00 i Omega Allmänna tidsförlopp. Kapitel 4 Elkretsanalys. Spolen addningar i rörelse ger pphov till magnetfält. Detta gäller alltid. Omvändningen är ej
Läs mer3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z
3.4 RLC kretsen L 11 Växelströmskretsar kan ha olika utsende, men en av de mest använda är RLC kretsen. Den heter så eftersom den har ett motstånd, en spole och en kondensator i serie. De tre komponenterna
Läs merLandströmsjord 1. 100911 M. Sterky
Landströmsjord 1 Landströmsjord 2 Landströmsjord 3 q Sverige, 100 ggr sämre markledningsförmåga än Europa. qobalansspänning i Sverige ofta 7 volt ibland 20 volt q Zinksaver skyddar mot c:a 2 volts obalans
Läs mer1.1 Mätning av permittiviteten i vakuum med en skivkondensator
PERMITTIVITET Inledning Låt oss betrakta en skivkondensator som består av två parallella metalskivor. Då en laddad partikel förflyttas från den ena till den andra skivan får skivorna laddningen +Q och
Läs merChalmers Tekniska Högskola Tillämpad Fysik Igor Zoric
Chalmers Tekniska Högskola 2002 05 28 Tillämpad Fysik Igor Zoric Tentamen i Fysik för Ingenjörer 2 Elektricitet, Magnetism och Optik Tid och plats: Tisdagen den 28/5 2002 kl 8.45-12.45 i V-huset Examinator:
Läs merHandbok Automatisk batteriladdare modell BATIUM 7-24 och BATIUM 15-24
Handbok Automatisk batteriladdare modell BATIUM 7-24 och BATIUM 15-24 Lämplig för blyackumulatorer med elektrolyt i form av vätska eller gel Vi gratulerar till att du valt den här produkten, som har konstruerats
Läs merLik- och Växelriktning
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare, step-up/down och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) Maj
Läs merModel T50. Voltage/Continuity Tester. Bruksanvisning. PN 2438510 May 2005 2005 Fluke Corporation. All rights reserved. Printed in China.
Model T50 Voltage/Continuity Tester Bruksanvisning PN 2438510 May 2005 2005 Fluke Corporation. All rights reserved. Printed in China. Symbolbeskrivning: Varningstext Utförs med stor försiktighet. Varning
Läs merVäxelström ~ Växelström. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets
Växelström http://www.walter-fendt.de/ph11e/generator_e.htm http://micro.magnet.fsu.edu/electromag/java/generator/ac.html Växelström e = ê sin(ωt) = ê sin(πft) = ê sin(π t) T e = momentan källspänning
Läs merAtt välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande frågor för att få rätt strömtång (tångamperemeter) till rätt applikation.
Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande frågor för att få rätt strömtång (tångamperemeter) till rätt applikation. 1. Är det AC eller DC ström som ska mätas? (DC tänger
Läs merInstuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9
Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?
Läs mer