EN ISO 1461:2009. Förändringar och nyheter!

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "EN ISO 1461:2009. Förändringar och nyheter!"

Nils Blomqvist
för 8 år sedan
Visningar:

1 EN ISO 1461:2009 Förändringar och nyheter!

2 Största förändringen skikttjocklekarna! Tabell 3: Minimumvärden för skikttjocklek och skiktmassa på föremål som inte är centrifugerade Föremål och godstjocklek Lokal skikttjocklek (minimum) a Lokal skiktmassa (minimum) b Medelvärde skikttjocklek (minimum) c Medelvärde skiktmassa (minimum) b g/m 2 g/m 2 Stål > 6 mm Stål > 3 mm 6 mm Stål 1,5 mm 3 mm Stål < 1,5 mm Gjutgods 6 mm Gjutgods < 6 mm

Lokal skikttjocklek (minimum) a Lokal skiktmassa (minimum) b Medelvärde skikttjocklek (minimum) c Medelvärde skiktmassa

3 Tabell 4: Minimumvärden för skikttjocklek och skiktmassa på föremål som är centrifugerade Föremål och godstjocklek Lokal skikttjocklek (minimum) a Lokal skiktmassa (minimum) b Medelvärde skikttjocklek (minimum) b Medelvärde skiktmassa (minimum) b g/m 2 g/m 2 Föremål med gängor: > 6 mm diameter ( 6 - < 20 mm) 40 (35) (45) 6 mm diameter Andra föremål även gjutgods 3 mm < 3 mm

(minimum) b Medelvärde skiktmassa (minimum) b g/m 2 g/m 2 Föremål med gängor: > 6 mm diameter ( 6 - < 20

4 Nationell bilaga NA Ska vi för konsekvensens skull även ändra i den nationella bilagan? Tjocklek Fe/Zn 115 Fe/Zn 165 Fe/Zn 215 t mm lokalt värde medelvärd e lokalt värde medelvärd e lokalt värde medelvärde Stål > Stål > Stål

Tjocklek Fe/Zn 115 Fe/Zn 165 Fe/Zn 215 t mm lokalt värde medelvärd e

5 5 Provtagning Godkännandeprov kan genomföras av köparen, eller av annan part på köparens uppdrag, och skall ske innan godset lämnar varmförzinkarens lager, om inte annat specificerats av köparen vid ordertillfället. Inspektionen omfattar bedömning av den belagda produktens utseende samt mätning av skikttjockleken. Vidhäftningsprovning utförs normalt inte, såvida detta inte överenskommits separat. Tidigare skrivelsen var Prov för skikttjocklekskontroll skall tas ut Dvs mätning skulle alltid ske, även om det tydligen inte alltid utfördes?

Inspektionen omfattar bedömning av den belagda produktens utseende samt mätning av skikttjockleken.

6 6 Beläggningens egenskaper 6.1 Utseende Vid godkännandeprov skall kravytorna hos alla varmförzinkade föremål vid normal visuell granskning på ett avstånd av minst en meter vara fria från klumpar, blåsor (dvs upphöjda områden utan underliggande metall), råheter, vassa punkter (om de kan orsaka skador) och obelagda områden. Zinkskiktets primära uppgift är att skydda det underliggande järnet eller stålkonstruktionen från att korrodera. Estetiska eller dekorativa egenskaper bedöms normalt vara av sekundär betydelse. I de fall dessa egenskaper är av betydelse bör varmförzinkare och kund komma överens om en nivå som är möjlig att uppnå på hela eller delar av den aktuella produkten. Detta är av speciell betydelse när den önskade finishen ligger utanför vad som anges under denna punkt.

utan underliggande metall), råheter, vassa punkter (om de kan orsaka skador) och obelagda områden.

7 Tabell 2 Antal provningsområden för mätning Kategori Storlek hos kravyta Antal provningsområden per föremål a > 2 m 2 3 b > 100 cm 2 till 2 m 2 1 c > 10 cm 2 till 100 cm 2 1 d 10 cm 2 1 på varje av N st detaljer ANM: 2m 2 = 200 cm x 100 cm; 100 m 2 = 10 cm x 10 cm Under punkt har det införts en tabell som visar antalet provningsområden per föremål beroende på kravytans storlek.

8 Information som utgått Hela bilaga C Egenskaper hos detaljer som ska varmförzinkas, vilka påverkar varmförzinkningsresultatet är flyttad till standen EN ISO del II. Denna del innehåller information om hur yttillstånd, kemisk sammansättning, konstruktionsutformning mm påverkar förzinkningen. EN ISO del II kommer vid årssiften 2009.

Denna del innehåller information om hur yttillstånd, kemisk sammansättning,

9 Bilaga A (normativ) Information från köparen till varmförzinkare Några nyheter angående vad som ska uppges eller specificeras av köparen: b) Förekomst av flam-, laser- eller plasmaskurna ytor på godset. e) När gods som skickas för varmförzinkning har slutna hålrum med invändiga luft- och dräneringshål, skall detta utförande styrkas skriftligen till varmförzinkaren innan arbetet påbörjas, för att säkerställa att hålen är tillräckligt stora och korrekt placerade. ANM 1: Varmförzinkaren är inte skyldig att åtaga sig denna typ av gods.

e) När gods som skickas för varmförzinkning har slutna hålrum med invändiga luft- och dräneringshål, skall detta utförande styrkas

10 Bilaga C (informativ) Innehåller numera information om reparation av obelagda eller skadade ytor. Bilaga E (informativ) Innehåller en text om att zinkens atmosfäriska korrosion minskat pga minskat innehåll av svaveldioxid i miljön, vilket innebär att tunnare zinkskikt kan användas. (Förklaring till förändringarna i skikttjocklekstabellen). Resultat från accelererad korrosionsprovning (t ex Kesternick Test, ISO 6988[3] samt saltdimmeprovning) skall inte användas för att bedöma varmförzinkade ytors korrosionsegenskaper i ett längre perspektiv.

vilket innebär att tunnare zinkskikt kan användas. (Förklaring till förändringarna i skikttjocklekstabellen).

Relevanta dokument

Så jobbar du med varmförzinkat stål

Från projektering till montering Så jobbar du med varmförzinkat stål Annikki Hirn Nordic Galvanizers Nordic Galvanizers - branschföreningen för varmförzinkningsföretag i Norden Driver ett informationskontor