Okunskap och myter om bröd

Transkript

1 Undersökning: Okunskap och myter om bröd Maj 2011 Ingemar Gröön Sakkunnig bröd, kost och hälsa Brödinstitutet AB Box Stockholm Tel

2 Förord Brödinstitutet har under våren 2011 låtit fråga drygt 1000 svenskar om deras kunskap om och inställning till bröd. Syftet med undersökningen är att ta reda på i vilken utsträckning svenska folket har missuppfattningar om bröd. Svaren, som redovisas i denna rapport, visar att bröd är viktigt för svenska konsumenter men det finns en stor okunskap bland svenskar om brödets innehåll och funktion. Det finns helt enkelt många myter kring bröd. På 70-talet genomförde Brödinstitutet kampanjen Ät 6-8 brödskivor om dagen som fick stort genomslag både i media och bland allmänheten. När nu Brödinstitutet startar upp igen blir det i samband med en kampanj för att höja kunskapen om bröd. Kampanjen heter Sju myter om bröd och precis som namnet visar handlar den om att ta död på ett antal myter om bröd som finns i samhället och att sprida kunskap om hur nyttigt bröd faktiskt är. Men syftet är bredare än så. Idag är fyra av tio svenskar överviktiga. Det är ett stort folkhälsoproblem som alla vi som arbetar med livsmedel har ett ansvar att motverka. Huvudbudskapet är att det viktigaste för folkhälsan är en varierad och nyttig kost i kombination med rörelse och motion. Från och med nu kommer svenska folket att se mer av oss. I takt med att vi börjar arbeta mer aktivt med att sprida kunskap om vikten av en sund och varierad kost, där brödet intar en självklar plats tillsammans med andra baslivsmedel. Undertecknad, som under lång tid arbetat med forsknings- och utvecklingsfrågor i branschen, kommer att driva arbetet och fungera som Brödinstitutets ansikte utåt. Bröd är ett av våra vanligaste, viktigaste och nyttigaste livsmedel och förtjänar att lyftas fram på ett bra sätt. Det känns oerhört viktigt och roligt att få arbeta med att höja den allmänna kunskapen om bröd i samhället. Bröd är fantastiskt. Det är både tradition och modernt. Det är upplevelser kombinerat med kost och hälsa. Bland det godaste och nyttigaste man kan äta. Välkommen att höra av dig till mig om du vill veta mer eller delta i arbetet med att höja kunskapen om brödets del i en hälsosam och varierad kost. Vänliga hälsningar, Ingemar Gröön Sakkunnig bröd, kost och hälsa Brödinstitutet Telefon direkt:

3 Sammanfattning Undersökningen är genomförd av PFM Research i form av en e-enkät. Respondenterna är representativa för hela svenska folket när det gäller kön, ålder och geografisk spridning. Sammanlagt har 1118 personer mellan 15 och 70 år deltagit i undersökningen. Drygt nio av tio äter bröd varje dag 2,4 brödskivor per dag i snitt Hela 94 procent av svenskarna äter bröd varje dag, vilket visar att bröd har en självklar plats i kosten för nästan alla svenskar. I genomsnitt äter svensken 2,4 brödskivor per dag. Män äter något mer bröd än kvinnor. Åtta av tio svenskar vet att bröd är nyttigt Något fler män än kvinnor anser att bröd är nyttigt. 85 procent av männen och 80 procent av kvinnorna instämmer i att bröd är nyttigt. Särskilt de äldre anser att bröd är ett nyttigt livsmedel. Man blir inte tjock av bröd något som många tror Inget enskilt livsmedel gör oss tjocka. Får man i sig mer än vad man gör av med så går man upp i vikt och vice versa. Ändå tror sex av tio svenskar felaktigt att man blir tjock av att äta bröd. Tvärtom är det så att de flesta som bantar borde äta mera bröd. Bröd innehåller kalorier precis som allt annat vi äter men bröd ger också en hel massa näringsämnen och nyttigheter som kolhydrater, protein, nyttigt fleromättat fett, kostfibrer, vitaminer, mineraler, antioxidanter och nyttiga fytoöstrogener 1. Vill du gå ner i vikt? Ät mindre, ät noga, ät bröd! Bröd innehåller väldigt lite tillsatser något som få känner till Få svenskar känner till att bröd innehåller väldigt lite tillsatser. I de fall bröd innehåller tillsatser så är det i mycket små mängder som använts för att tillföra brödet något. 47 procent av svenskarna tror helt felaktigt att bröd innehåller mycket tillsatser och kvinnor tror det i större utsträckning än män. Få känner till att bröd väldigt sällan innehåller konserveringsmedel Fler än hälften, 56 procent, tror felaktigt att nästan allt svensktillverkat bröd innehåller konserveringsmedel. I själva verket är det endast tre av de 75 mest säljande bröden i Sverige som innehåller konserveringsmedel. Drygt sex av tio tittar på innehållsdeklarationen när de köper bröd Det är glädjande att så många som 63 procent av alla svenskar läser innehållsdeklarationen när de köper bröd. Det är viktigt med kunniga och engagerade konsumenter. 1 Fytoöstrogener är växtämnen som liknar östrogen och anses hälsosamma. Fytoöstrogener finns bland annat i fullkornsbröd. 3

4 Nästan nio av tio vet inte att ljust bröd kan vara lika nyttigt som mörkt Det finns ingen automatisk koppling mellan brödets färg och dess nyttighet. Det finns ljusa nyttiga bröd likaväl som det finns mörka nyttiga. Därför att det beklagligt att så många som 88 procent av svenskarna tror det. Varannan svensk känner inte till att även vitt bröd innehåller fibrer 51 procent av svenskarna tror inte att vitt bröd innehåller fibrer men faktum är att allt bröd innehåller fibrer. Vissa bröd mer än andra. Sverige har en bred och traditionsrik brödkultur något som få känner till Endast var femte svensk känner till att Sverige har ett av världens störsa brödsortiment. De äldre medborgarna har en större medvetenhet om detta än de yngre. Få känner till att bröd är ett klimatsmart livsmedel Bröd ger upphov till låga utsläpp av koldioxid från jord till bord. Det mesta kommer från spannmålen under odlingsdelen, en mindre del kommer från tillverkning och transport. Tyvärr är det endast 35 procent av svenska folket som känner till att bröd är klimatsmart och hela 44 procent uppger att de inte alls vet om bröd är klimatsmart eller inte. Två av tre svenskar känner till kampanjen 6-8 skivor bröd om dagen Kampanjen 6-8 skivor bröd om dagen är en av de mest uppmärksammade genom tiderna och är än idag en klassiker. 66 procent av svenskarna känner till kampanjen, som drevs av Brödinstitutet på 70-talet. Helt naturligt är det betydligt fler äldre än yngre som känner till kampanjen. 4

5 Resultatsammanställning Drygt nio av tio äter bröd varje dag Hela 94 procent av svenskarna äter bröd varje dag, vilket visar att bröd har en självklar plats i kosten för nästan alla svenskar. Siffran kan inte bli mycket högre. I genomsnitt äter svensken 2,4 brödskivor per dag. 40 procent äter en till två skivor om dagen och 28 procent äter två till tre skivor per dag. En procent av svenskarna äter sex till åtta skivor bröd per dag. Män äter inte helt oväntat mer bröd än kvinnor. 97 procent av männen äter bröd varje dag jämfört med 91 procent av kvinnorna. Antalet brödskivor per dag är i genomsnitt 2,7 för män och 2 för kvinnor åringarna är den åldersgrupp som äter mest bröd. Hela 97 procent äter bröd varje dag i denna grupp. 5

6 6

7 Åtta av tio svenskar vet att bröd är nyttigt Bröd är ett mycket nyttigt livsmedel och det är positivt att så många svenska konsumenter också är medvetna om det. Efter de senaste årens negativa debatt kring kolhydrater så visar den höga siffran att kunskapen om att bröd är nyttigt, sitter djupt rotad i folksjälen. Något fler män än kvinnor anser att bröd är nyttigt. 85 procent av männen och 80 procent av kvinnorna instämmer i att bröd är nyttigt. Särskilt de äldre anser att bröd är ett nyttigt livsmedel. 7

8 Man blir inte tjock av bröd vilket många tror Trots insikten om att bröd är nyttigt är det ändå många som tror att man blir tjock av att äta bröd. Låt oss slå fast en gång för alla: det är inget enskilt livsmedel som gör att man blir tjock. Det är skillnaden mellan hur mycket energi vi får i oss via mat och dryck och hur mycket energi vi gör av med som avgör om vi går upp eller ned i vikt. Får man i sig mer än vad man gör av med så går man upp i vikt och vice versa. Bröd innehåller kalorier precis som allt annat vi äter. Bröd ger dock inte bara kalorier utan en hel massa näringsämnen och nyttigheter som kolhydrater, protein, nyttigt fleromättat fett, kostfibrer, vitaminer, mineraler, antioxidanter och nyttiga fytoöstrogener 2 som har en skyddande effekt mot vissa typer av cancer. Ju mer fullkorn brödet innehåller desto mer nyttigheter finns det i brödet. Tyvärr är det inte alla svenskar som har kunskap om vilka näringsämnen som finns i olika typer av livsmedel. Så många som sex av tio svenskar tror att man blir tjock av bröd. Endast tio procent tar helt avstånd från påståendet att man blir tjock av bröd. Fler kvinnor än män tror att bröd gör att man blir tjock. 63 procent av kvinnorna jämfört med 54 procent av männen tror det. Andel som tror att man blir tjock av bröd 0% 20% 40% 60% 80% 100% Alla Män Kvinnor år år år år år % 54% 63% 56% 64% 58% 60% 56% 63% 2 Fytoöstrogener är växtämnen som liknar östrogen och anses hälsosamma. Fytoöstrogener finns bland annat i fullkornsbröd. 8

9 De som tror att man blir tjock av bröd tror följaktligen också att man ska undvika bröd om man vill gå ned i vikt. I själva verket är det så att de flesta som bantar borde äta mer bröd. Drygt sex av tio svenskar har den felaktiga uppfattningen att man bör undvika bröd för att minska i vikt. Det är fler kvinnor än män som tror att man bör undvika bröd när man bantar: 69 procent jämfört med 54 procent. Åsikten är vanligast bland åringarna där hela 68 procent att att man ska undvika bröd för att gå ned i vikt. Men detta är en felaktig slutsats. För att minska i vikt måste man göra av med mer energi än man får i sig via mat och dryck. Enkelt uttryckt så bör man äta mindre och röra sig mer. Bröd ger energi precis som nästan allt annat vi äter och dricker. Det är dock inte så enkelt som att säga att man bör undvika att äta bröd när man bantar. Det är tvärtom så att när man vill gå ned i vikt, och därmed äter mindre, är det viktigt att de livsmedel man äter innehåller mycket näringsämnen. Som bröd till exempel. Det bästa rådet är att inte ta bort något enskilt livsmedel utan att hålla igen på kalorierna och äta lite mindre av det mesta, så att kosten blir varierad och man får i sig alla näringsämnen man behöver. Svenska konsumenter äter mer idag än vad vi någonsin gjort. Mellan 1980 och 2009 har energiintaget ökat så mycket att vi idag skulle behöva nästan två extra månader om året för att förbruka energin 3. Vill du gå ner i vikt? Ät mindre, ät noga, ät bröd! 3 Jordbruksverket Statistikrapport 2011:2. 30 mars

10 Bröd innehåller väldigt lite tillsatser, vilket få känner till Få svenskar känner till att bröd innehåller väldigt lite tillsatser. Ofta innehåller bröd inga tillsatser alls och i de fall det förekommer tillsatser så är det någon enstaka och i mycket små mängder. Tillsatser används i bröd för att tillföra brödet någonting extra. Det kan handla om att få det mjukare eller längre hållbarhet. Det betyder inte att bröd med tillsatser är bättre än bröd utan tillsatser. Lika lite som tvärtom. 47 procent av svenskarna tror alltså helt felaktigt att bröd innehåller mycket tillsatser och kvinnor tror det i större utsträckning än män. Uppfattningen är också extra vanlig bland dem som är 59 år eller äldre. 10

11 Vill man undvika tillsatser i bröd ska man tänka på att bakpulver, som är en naturlig ingrediens i många typer av bröd och bakverk, räknas som tillsats och har E-nummer. 63 procent av svenskarna försöker undvika tillsatser när de väljer bröd. Betydligt fler kvinnor (70 procent) än män (56 procent) uppger att de försöker undvika tillsatser i bröd. Vad gäller åldersskillnad visar resultaten att ju äldre man är desto mer försöker man undvika tillsatser i bröd. Få känner till att bröd väldigt sällan innehåller konserveringsmedel Många tror att bröd ofta innehåller konserveringsmedel men faktum är att svensktillverkat bröd väldigt sällan gör det. Av de 75 mest säljande bröden i Sverige är det endast tre som innehåller konserveringsmedel. De produktions- och distributionsmetoder som bagerierna arbetar med idag gör det möjligt att tillhandahålla färskt bröd till konsumenterna utan att använda konserveringsmedel. Det finns några få undantag. Vissa brödtyper som är extra känsliga kan innehålla konserveringmedel för att tillföra den hållbarhet som krävs för att praktiskt fungera i dagens konsumtionsmönster. 11

12 Tyvärr är det få svenskar som har kännedom om detta. 56 procent av svenskarna tror att nästan allt bröd innehåller konserveringsmedel. Något fler kvinnor (59 procent) än män (52 procent) lider av denna missuppfattning. Äldre tror i högre grad än yngre att bröd innehåller konserveringsmedel. Beklagligtvis är det närmare sju av tio 70-åringar som tror det. 12

13 Drygt sex av tio tittar på innehållsdeklarationen när de köper bröd Det är glädjande att så många som 63 procent av alla svenskar läser innehållsdeklarationen när de köper bröd. Det är viktigt med kunniga och engagerade konsumenter. Drygt hälften av männen (53 procent) och hela 72 procent av kvinnorna svarar att de tittar på innehållsdeklarationen när de köper bröd. Ålderskategorin åringar är de som i störst utsträckning tittar på innehållsdeklarationen. Högutbildade läser innehållsdeklarationen i större utsträckning än lågutbildade. 13

14 Nästan nio av tio vet inte att ljust bröd kan vara lika nyttigt som mörkt Det är en utbredd missuppfattning att mörkt bröd är nyttigare än ljust. Men det finns ingen automatisk koppling mellan brödets färg och dess nyttighet. Därför bjuder vi nu nästan 90% av de svenska konsumenterna på en positiv överraskning: Ljust bröd kan vara lika nyttigt som mörkt. Fullkornsmjöl av vete eller havre är ljust och färgar brödet väldigt lite, medan fullkornsmjöl av råg färgar ett bröd mer. Det finns alltså bröd som är både ljusa och väldigt nyttiga precis som det finns bröd som är mörka och väldigt nyttiga. Svenska brödkonsumenter tycker om smakrika och lite söta ingredienser som malt och vört. Dessa ingredienser ger brödet en mörkare färg samtidigt som de ger smak, doft och karaktär. Vill man se vad brödet innehåller och om det har den halt av fibrer och fullkorn som man är ute efter, är det bästa sättet att titta på närings- eller innehållsdeklarationen. Av diagrammet nedan framgår att särskilt kvinnor och äldre tror att mörkt bröd automatiskt är nyttigare än ljust. 14

15 Varannan svensk känner inte till att även vitt bröd innehåller fibrer 51 procent av svenskarna tror inte att vitt bröd innehåller fibrer men faktum är att allt bröd innehåller fibrer. Vissa bröd innehåller mer fibrer än andra. Även ett vitt franskbröd innehåller fibrer även om mängden är liten. Det finns även ingredienser som är väldigt ljusa men som ändå har en hög halt av nyttiga kostfibrer. Fullkornsmjöl av havre och vete innehåller mycket fibrer och annat nyttigt samtidigt som de är ljusa och färgar inte bröden speciellt mycket. Det är stora kunskapsskillnader mellan olika åldersgrupper. Missuppfattningen är mer utbredd bland äldre än bland yngre. Bland de allra yngsta är det många som av förklarliga skäl svarar att de inte vet eller kan ta ställning. 15

16 Det finns en bred och traditionsrik brödkultur i Sverige Bröd är ett viktigt inslag i svensk matkultur och har varit så mycket länge. Svensk brödkultur har också satt sin prägel internationellt. Tänk på ordet smörgåsbord som finns även i engelskan. 57% av svenska konsumenter anser också att det finns en brödkultur i Sverige. Det finns också en variation i brödkultur över landet. Även om regionala skillnader nuförtiden har en tendens att suddas ut så kan man fortfarande se en viss regional prägel i brödförsäljningen. Till exempel mörkt bröd i Skåne, knäckebröd och limpa i mellansverige samt mjukt och hårt tunnbröd i Norrland. En del av skillnaderna kan följas tillbaka långt i tiden. Som exempel att man i Skåne malde mjölet med väderkvarnar vilket gav tillgång till mjöl och färskt bröd året om, medan man i mellansverige och norrut malde mjölet med vattenkvarnar som ju inte kunde användas på vintern. Detta gav i sin tur ett behov av att kunna lagra bröd länge därav knäckebröd och hårt tunnbröd. Av diagrammet nedan framgår att särskilt de mellan 26 och 36 år anser att det finns en brödkultur i Sverige. De äldre håller inte med i lika stor utsträckning, konstigt nog. 16

17 En av fem känner till att Sverige har ett av världens största brödsortiment Trots att så många svenskar är medvetna om att det finns en brödkultur i Sverige är det få som känner till att Sverige faktiskt har ett av världens största brödsortiment. Få länder kan stoltsera med ett lika rikt och varierat brödutbud som Sverige. Här finns ljusa och mörka bröd, mjuka bröd och bröd med ordentlig skorpa, hela bröd och styckebröd. Här finns söta bröd och bröd som är helt osötade. Allt från franskbröd bakade på siktat vetemjöl till grova bröd med massor av fullkorn. Bagarna använder både vete, råg, havre och ibland också kornmjöl i sina bröd vilket ger stora möjligheter till variation. Detta beror på att svenska konsumenter vill ha variation i sin brödkonsumtion. Det bröd som konsumenten vill ha är också det bröd som finns på marknaden. Var femte svensk känner till att Sverige har ett av världens största brödsortiment. De äldre medborgarna har en större medvetenhet om detta än de yngre. 17

18 Få känner till att bröd är ett klimatsmart livsmedel Bröd är ett klimatsmart livsmedel genom att den mängd så kallade koldioxidekvivalenter som ett kilo bröd bidrar med under sin färd från jord till bord är låg. Det mesta koldioxidutsläppet kommer från spannmålen under odlingsdelen, medan tillverkning och transport av bröd bidrar med en mindre del. En dryg tredjedel (35 procent) känner till att bröd är klimatsmart medan 44 procent uppger att de inte alls vet om bröd är klimatsmart eller inte. Här finns möjlighet för de som vill bli mer klimatsmarta. Det är fler kvinnor (48 procent) än män (39 procent) som inte vet att bröd är klimatsmart. De äldre är också mer medvetna om detta än de yngre, generellt sett. 18

19 Institutet för livsmedel och bioteknik, SIK, har jämfört hur stor miljöpåverkan bakat bröd har jämfört med andra livsmedel. Av diagrammet nedan framgår att ett kilo bröd ger mindre än ett kilo koldioxidutsläpp. 19

20 Två av tre svenskar känner till kampanjen 6-8 skivor bröd om dagen Kampanjen 6-8 skivor bröd om dagen är en av de mest uppmärksammade genom tiderna och är än idag en klassiker. 66 procent av svenskarna känner till kampanjen, som drevs av Brödinstitutet på 70-talet. Det faller sig helt naturligt att det är betydligt fler äldre än yngre som känner till kampanjen. Även om påståendet 6-8 skivor bröd om dagen idag inte är en officiell rekommendation från någon myndighet (Livsmedelsverket) så passar den fortfarande väl inom dagens kostråd. 20