Riktlinjer för dialog och samverkan mellan Utrikesdepartementet samt utlandsmyndigheterna och civilsamhällesorganisationer inom utvecklingssamarbetet

Transkript

1 Riktlinjer för dialog och samverkan mellan Utrikesdepartementet samt utlandsmyndigheterna och civilsamhällesorganisationer inom utvecklingssamarbetet Förord Syftet med dessa riktlinjer är att ge vägledning för genomförandet av de gemensamma åtagandena av regeringen och civilsamhällesorganisationerna om dialog och samverkan i utvecklingssamarbetet (regeringens beslut den 2 juli 2015; UF2015/35162/UD/USTYR). Riktlinjerna gäller Utrikesdepartementet (UD) samt utlandsmyndigheterna beträffande det långsiktiga utvecklingssamarbete och humanitära bistånd som UD ansvarar för. De tydliggör i vilka situationer inom ramen för utvecklingssamarbetet som samråd med civilsamhällesorganisationerna bör och kan ske. Riktlinjerna utgör interna anvisningar och det är upp till användaren vid UD och utlandsmyndigheterna att tolka dem. För UD gäller riktlinjerna relationerna med svenska civilsamhällesorganisationer inom utvecklingssamarbetet. För utlandsmyndigheter gäller riktlinjerna svenska organisationer som finns fysiskt representerade (närvaro i form av representant) och verkar inom utvecklingssamarbetet i det land eller område som utlandsmyndigheten ansvarar för. Dialog med nationella och lokala civilsamhällesorganisationer i partnerlandet är värdefull, men omfattas inte specifikt av dessa riktlinjer. Vidare gäller riktlinjerna endast relationer med civilsamhällesorganisationer som ställer sig bakom universella värderingar inom det svenska utvecklingssamarbetet kring t.ex. mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet. Allt humanitärt bistånd grundas i humanitära behov och folkrättsliga överenskommelser. Detta är en utgångspunkt för dialog med civilsamhällesorganisationer inom det humanitära biståndet. Generella riktlinjer som gäller kontakter med organisationer i det civila samhället för hela Regeringskansliet finns även i Handledning för samråd med civila samhället (Kulturdepartementet). Riktlinjerna för samråd inom utvecklingssamarbetet bör läsas som ett komplement till handledningen. Inledning Regeringen anser att en dialog med det civila samhället är viktigt för att stärka det svenska utvecklingssamarbetets kvalitet och dess bidrag till en hållbar global utveckling. Syftet med de gemensamma åtagandena av regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer som är aktiva inom utvecklingssamarbetet är att skapa en inkluderande dialog, ett långsiktigt förhållningssätt utifrån gemensamma principer och åtaganden och att tillvarata civilsamhällesorganisationernas roller och mervärde. De gemensamma åtagandena utgår från regeringens sex principer för politiken för det civila samhället. Dessa är framtagna i samråd med civilsamhällesorganisationer och centrala för en god dialog. Dessa riktlinjer är en vägledning för hur UD och utlandsmyndigheter ska genomföra regeringens åtaganden. 1

2 Regeringen gör följande åtaganden under principen om dialog: Skapa utrymme för civilsamhällesorganisationerna att föra dialog och utveckla informationsutbytet med regeringen i olika sakfrågor. I god tid informera berörda civilsamhällesorganisationerna om planerade eller pågående processer av större betydelse inom det svenska utvecklingssamarbetet. Samråda med berörda civilsamhällesorganisationer inför övergripande och principiella beslut om den svenska biståndspolitiken. Samråda med berörda civilsamhällesorganisationer inför förestående förändringar i politiken som direkt berör civilsamhällsorganisationernas verksamhet och villkor. Samråda med berörda civilsamhällesorganisationer i ett tidigt skede i relevanta fall när strategier för utvecklingssamarbetet ska utarbetas. Ansvara för att årligen arrangera ett forum för att diskutera utvecklings- och biståndsfrågor. Under principen om öppenhet och insyn gör även regeringen åtaganden av relevans för dessa riktlinjer. Dessa är att: Där så är relevant ge civilsamhällesorganisationerna tillgång till kontakter, information och kunskap inom utvecklingssamarbetet. Inkludera perspektiv och röster från civilsamhällesorganisationernas samarbetspartners inklusive målgrupperna för biståndet. Vara öppen med urvalsprocesser och beslut gällande inbjudningar till civilsamhällesorganisationerna att delta i möten och/eller delegationer i internationella förhandlingar som berör dem. Utifrån åtagandena ovan har följande riktlinjer utarbetats. Dessa riktlinjer ämnar inte ersätta redan befintliga strukturer eller arbetsformer för dialog som UD eller utlandsmyndigheter och civilsamhällesorganisationerna bedömer vara effektiva, eller de exempel på mer långtgående samarbete som finns med civilsamhällesorganisationer. Dialog med svenska civilsamhällesorganisationer inom utvecklingssamarbetet Det finns många befintliga exempel på hur UD och utlandsmyndigheter för en dialog med en krets civilsamhällesorganisationer som verkar inom ett särskilt land, region eller ämnesområde genom dialogforum eller regelbundna möten. Dialog med svenska civilsamhällesorganisationer inom utvecklingssamarbetet bör ske kontinuerligt för att tillvarata organisationernas och deras samarbetspartners expertkunskaper, analys och perspektiv i UD:s och utlandsmyndigheters arbete. Vid vissa tillfällen bör dialogformen mellan UD eller utlandsmyndigheter och civilsamhällesorganisationerna ske i form av ett samråd, vilket ger organisationerna tillfälle att bidra med synpunkter och förslag. Dialog bör även ske för att dela lämplig information med civilsamhällesorganisationerna. Tjänstemän med ansvar för specifika frågor eller ärenden med relevans för svenska civilsamhällesorganisationer inom utvecklingssamarbetet bör eftersträva att ha en löpande 2

3 dialog med relevanta organisationer. Om civilsamhällesorganisationerna har ett behov eller intresse av ett bredare politiskt perspektiv av ett lands eller regions utveckling, och Sveriges agerande i förhållande till detta, bör även handläggare ansvariga för andra politikområden delta i dialogen. Utrikesdepartementet Biståndsministern och den politiska ledningen träffar civilsamhällesorganisationerna regelbundet och efter behov både i informationssyfte och för samråd. Dessa möten kan ske både i en större krets av organisationer eller i mindre grupper. Den politiska ledningen står även som värd för det större och årliga biståndspolitiska evenemang som de gemensamma åtagandena etablerar. Enheter inom UD med biståndsrelaterad verksamhet ska eftersträva att ha en god kontakt med relevanta civilsamhällesorganisationer. Behovet av kontakt bedöms från fall till fall. Samråd/dialog bör ske: Inför att regeringen ska föreslå förändringar i politiken som direkt berör civilsamhällesorganisationernas verksamhet och villkor, t.ex. när övergripande och principiella beslut ska fattas eller när utarbetandet av relevanta strategier ska inledas. Detta kan t.ex. ske som en del av en omvärldsanalys i strategiprocesser. I beredning av proposition, skrivelse eller utredningsdirektiv som UD bedömer relevant för svenska civilsamhällesorganisationer aktiva i utvecklingssamarbetet. I samband med viktiga möten eller förhandlingar gällande olika internationella organisationer med relevans för svenska civilsamhällesorganisationer aktiva i utvecklingssamarbetet. För att informera om processer av större betydelse inom det svenska utvecklingssamarbetet. För att ta del av perspektiv från civilsamhällesorganisationer, deras samarbetsorganisationer och biståndets målgrupper i relevanta frågor. När UD vill förankra ett beslut inom ett område där civilsamhällesorganisationerna är verksamma eller som på annat sätt berör civilsamhällesorganisationers verksamhet. Samråd/dialog kan ske: När civilsamhällesorganisationerna efterfrågar möten med UD:s personal i en särskild fråga och så bedöms relevant. Inom ramen för diskussioner om den allmänna händelseutvecklingen i ett geografiskt eller tematiskt område, för att inhämta relevanta expertkunskaper och synpunkter i en specifik fråga. I framtagandet av förhandlingspositioner i internationella förhandlingar med relevans för svenska civilsamhällesorganisationer aktiva inom utvecklingssamarbetet och inom ramen för EU:s arbete med rådsslutsatser, programmering och genomförande. Det kan antingen ske inför förhandlingar eller genom att svenska civilsamhällesrepresentanter följer med den svenska förhandlingsdelegationen. 3

4 Utlandsmyndigheterna Utlandsmyndigheterna ska ha en dialog med svenska civilsamhällesorganisationer i det land eller den region där utlandsmyndigheten är placerad, och vara uppdaterad kring den verksamhet som civilsamhällesorganisationerna bedriver. Vid sidan av den personal som arbetar med utvecklingssamarbetet bör myndighetens chef och de som arbetar med politiska frågor regelbundet träffa civilsamhällesorganisationerna som verkar och finns fysiskt representerade i landet eller regionen. Dialog och samverkan mellan utlandsmyndigheter och svenska civilsamhällesorganisationer i regionen kan ske på olika sätt. Det finns exempel på utlandsmyndigheter som har långtgående relationer med de svenska organisationerna där man exempelvis arrangerar evenemang tillsammans eller där utlandsmyndigheten tar hjälp av organisationerna för att arrangera fältbesök etc. Dialog mellan utlandsmyndigheten och de svenska civilsamhällesorganisationerna kan ske på både myndighetschef- och handläggarnivå. Behovet bedöms från fall till fall. Samråd/dialog bör ske: Inom ramen för diskussioner om ett visst tematiskt område eller den allmänna händelseutvecklingen i landet eller regionen där civilsamhällesorganisationer är verksamma och särskilt berörda. I de delar av strategiprocessen där utlandsmyndigheten kan delta, exempelvis i form av ett möte i samband med framtagande av resultatförslag. För att ta del av perspektiv från partnerorganisationerna och biståndets målgrupper i relevanta frågor. När utlandsmyndigheten vill förankra ett beslut som tas på utlandsmyndigheten inom ett område där civilsamhällesorganisationerna är verksamma eller som berör civilsamhällesorganisationer verksamhet. Samråd/dialog kan ske: När civilsamhällesorganisationerna efterfrågar möten med utlandsmyndighetens tjänstemän i en särskild fråga och vill framföra sina åsikter. När utlandsmyndigheten ska utarbeta underlag och vill få in information från civilsamhällesorganisationerna. I samband med strategirapportering. För att diskutera genomförande av strategier och civilsamhällesorganisationernas biståndsfinansierade program eller projekt. Inom ramen för EU:s arbete med programmering och genomförande, inklusive EU-gemensam programmering. 4

5 Att tänka på inför möten med svenska civilsamhällesorganisationer UD och utlandsmyndigheten bör inom ramen för befintliga medel avsätta resurser och tid för dialog och samråd med civilsamhällesorganisationer och dialogen bör också läggas in i tidsplanen för ett ärende. Det är inför ett möte lämpligt att göra en analys av vilka organisationer som bör bjudas in. Ett möte med civilsamhällesorganisationer blir också bättre om det har rätt format. Vid rena informationsträffar är det möjligt att inbjuda en större grupp men om en diskussion eftersträvas bör formatet vara mindre. UD och utlandsmyndigheten bör också eftersträva transparens om vilka som bjuds in och varför. När organisationer bjuds in att följa med förhandlingsdelegationer är det särskilt angeläget att vara öppna med urvalsprocesser. Vid alla möten bör god framförhållning eftersträvas. Inbjudan bör innehålla en tydlig dagordning, och vid behov ett skriftligt underlag för att förbättra organisationernas möjligheter att förbereda sig. Inbjudan bör även tydliggöra mötets syfte, t.ex. om det är ett informationsmöte eller om det är ett samråd där civilsamhällesorganisationerna förväntas ha synpunkter och komma med förslag. Ett sätt att öka organisationernas delaktighet och dialogens kvalitet och relevans är att de får möjlighet att påverka dagordningen. Om organisationerna lämnar synpunkter i ett samråd där konkreta förslag diskuteras är det positivt att vara så tydlig som möjlig med vilka synpunkter som UD/utlandsmyndigheten har tagit hänsyn till. Handledning för samråd med civila samhället ger utförligare vägledning för hur samråd med civilsamhällesorganisationer bör genomföras. 5