Trygghet och kränkningar i skolan En kritisk diskursanalys av sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng Trygghet och kränkningar i skolan En kritisk diskursanalys av sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner Security and violations in school Mårten Dahlrot Lärarexamen 300hp Handledare: Lisbeth Amhag Lärarutbildning 90hp Ange datum för slutseminarium ex Examinator: Björn Lundgren Handledare: Lisbeth Amhag

2

3 Sammanfattning Denna uppsats är en kvalitativ undersökning av sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Syftet är att genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och med hjälp av en kritiskt diskursanalytisk metod undersöka hur verkligheten konstrueras i likabehandlingsplanerna, samt vad som påverkat skolorna i utformningen av dessa. Konstruktionen av verkligheten kan förväntas påverka hur arbetet utformas vilket får konsekvenser för såväl elever som skolpersonal. Resultaten visar att skolorna delar upp likabehandlingsarbetet i främjande och förebyggande arbete. Det råder dock förvirring kring vad som ska falla under vilken kategori. Diskursen tillhandahåller en väl definierat begreppsapparat för negativa begrepp som kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Dessa företeelser uppträder ofta i agentlösa satser vilket döljer de bakomliggande personerna och processerna i texten. Positiva begrepp definieras inte vilket medför att deras betydelse konstrueras i förhållande till de negativa begreppen. Undersökningen visar också att elever konstrueras som passiva i planerna medan skolan och dess representanter är aktivt agerande. Vidare visas att diskrimineringslagen, skollagen, samt Skolverkets handledning för utformandet av likabehandlingsplaner påverkat skolorna i arbetet med planerna. Bristen på definitioner av positiva begrepp antas få följder genom att sådana efterfrågas vid skolornas kartläggningar av verksamheten. Om skolorna inte vet vilken betydelse eleverna lägger i begrepp som trivsel och trygghet vet de heller inte vad kartläggningarna säger. Dessutom kan skildringen av kränkningar som slumpmässiga företeelser göra att skolorna fokuserar mer på att uppmärksamma och åtgärda sådana än på att förebygga dem. Nyckelord: Diskriminering, Diskurs, Kränkande behandling, Likabehandling

4 Innehållsförteckning KAPITEL 1. INLEDNING Syfte och frågeställningarna Begreppsförklaring... 2 KAPITEL 2. BAKGRUND Likabehandlingsplanens framväxt och utveckling Centrala dokument...5 FN:s barnkonvention...5 Skollagen...5 Diskrimineringslagen... 5 Lpf Skolverkets allmänna råd... 6 Diskrimineringsombudsmannens handledning Tidigare forskning...8 KAPITEL 3. TEORETISK RAM...9 KAPITEL 4. METOD Metodval En kvalitativ ansats Urvalsförfarande Analysens genomförande...11 Hermeneutisk tolkningsmetod...11 Kritisk diskursanalys...12 Tillvägagångssätt Etiska överväganden KAPITEL 5. RESULTAT & ANALYS Presentation av likabehandlingsplanerna...15 Skola A...15 Skola B Skola C Skola D...18 Skola E Skola F Analys av sex skolors likabehandlingsplaner Skolornas visioner och mål Definitioner av negativa begrepp Bruket av negativa begrepp...26 Definitioner och bruk av positiva begrepp...27 Implicita definitioner Den problematiska definitionsbristen Att förebygga och att främja Konstruktionen av skolan och eleverna KAPITEL 6. SAMMANFATTANDE DISKUSSION...36 REFERENSER Litteratur Lagar Elektroniska källor...40

5

6 KAPITEL 1. INLEDNING Den 20:e november 1989 antog FN:s generalförsamling den konvention om barnets rättigheter som vanligen kallas barnkonventionen. Sverige blev 1990 ett av de första länderna att ratificera denna konvention och i och med detta skrev man under på att alla barn har samma rättigheter och lika värde och att ingen får diskrimineras (Barnombudsmannen, 2011). 20 år efter att barnkonventionen antagits skrev diskrimineringsombudsmannen att det likabehandlingsarbete som alla skolor är skyldiga att driva handlar just om att förverkliga denna konvention i skolan, om att alla elever ska ha samma rättigheter och möjligheter. Diskrimineringsombudsmannen menar också att en trygg skolvardag är en förutsättning för att lära och utvecklas (DO, 2009, s. 2). En skolvardag som präglas av diskriminering, mobbning och trakasserier kan knappast kallas trygg, men trots både barnkonvention och likabehandlingsarbete är skolvardagen sådan för ungefär svenska högstadie- och gymnasieelever elever i samma åldersgrupp känner sig aldrig eller nästan aldrig trygga i skolan känner sig alltid eller oftast rädda (Skolverket 2011:68). Likabehandlingsarbete handlar om att se till att alla elever verkligen är lika mycket värda och inte bara på pappret utan i realiteten har lika rättigheter. Likabehandlingsarbete är någonting som ska bedrivas fortlöpande och i detta arbete är likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling ett ytterst centralt dokument. Det är likabehandlingplanen som innehåller skolornas visioner för hur skolvardagen ska se ut, de innehåller även kartläggningarna av hur den faktiskt ser ut och de planerade åtgärder som ska göra skolan till en plats där alla elever har möjlighet att lära och utvecklas. Likabehandlingsarbetet ska förverkliga FN:s barnkonvention i skolan. På vilket sätt detta görs är avhängigt hur man ser på skolan, hur man ser på skolpersonalen och hur man ser på eleverna. Allt detta kan tolkas olika beroende på vilket perspektiv man betraktar det ifrån och hur man skapar mening och sammanhang i det man ser. Betraktat ur ett perspektiv kan lösningen vara mer ordning och reda, fler regler och förbud. Ur ett annat kan livskunskap, mer reflektion kring praktisk etik och samtal kring mjuka värden vara det som saknas. Dessa två perspektiv kan sägas representera två olika diskurser. De utgör två olika sätt att se på verkligheten, två olika sätt att ge denna mening och sammanhang. Genom 1

7 detta resulterar de olika diskurserna i två olika utgångspunkter för individens handlande. Därmed är diskursen något som får sociala verkningar och i ljuset av detta är det onekligen intressant att söka förstå hur diskurserna ser ut och hur verkligheten konstrueras i skolors likabehandlingsplaner. Därför kommer jag i denna uppsats att göra en diskursanalys av sex skolors likabehandlingsplaner och genom detta söka få kunskap om hur verkligheten konstrueras i dessa planer, samt försöka komma fram till vilka konsekvenser denna konstruktion av verkligheten han tänkas få. 1.1 Syfte och frågeställningarna Syftet är att genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och med hjälp av en kritiskt diskursanalytisk metod få kunskap och ökad förståelse för hur verkligheten konstrueras i sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Jag ska även undersöka vad som påverkat skolorna i utformningen av planerna. Följande frågeställningar är relevanta för mitt syfte: 1. Hur konstrueras den sociala verkligheten i skolornas likabehandlingsplaner? 2. Vilka konsekvenser kan denna konstruktion av verkligheten tänkas få? 3. Vilka andra dokument finns det spår av i likabehandlingsplanera och hur yttrar sig påverkan från dessa dokument i planerna? 1.2 Begreppsförklaring Förebyggande arbete: Enligt skolverkets definition baseras det förebyggande arbete på en kartläggning av verksamheten. Utifrån denna formuleras konkreta och uppföljningsbara mål, samt planeras de insatser som ska genomföras under året (Skolverket, 2009:14) Främjande arbete: Det främjande arbetet utgår ifrån det övergripande uppdraget att verka för demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, likabehandling och trygghet. Det ska bedrivas långsiktigt och systematiskt, ingå i det dagliga arbetet och ha hela sko- 2

8 lan som målgrupp. Det innefattar saker som reflektion kring normer, värderingar och relationer och kompetensutveckling för personalen. (Skolverket, 2009:11) Intertextualitet: Intertextualiet innebär att en text bygger på element eller diskurser hämtade från andra texter. Det kan handla om sådant som att en likabehandlingsplan strikt följer det upplägg som Diskrimineringsombudsmannen rekommenderar eller att dess definition av diskriminering följer lagbokens formulering. Likabehandlingsplan: Likabehandlingsplanen styrs av diskrimineringslagen och skall behandla verksamhetens arbete med att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter, samt förebygga och förhindra trakasserier. Likabehandling är explicit kopplat till diskrimineringsgrunderna. Likabehandlingsplanen kan skrivas ihop med planen mot kränkande behandling och bilda en gemensam plan. Så är fallet med samtliga de skolors planer jag undersöker i denna uppsats. Därför kommer jag i uppsatsen att använda begreppet likabehandlingsplan för att referera till likabehandlingsplaner/planer mot kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling: Planen mot kränkande behandling styrs av kap 14 a skollagen och ska behandla verksamhetens arbete med att förhindra och förebygga kränkande behandling. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker någons värdighet men som inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. KAPITEL 2. BAKGRUND I detta avsnitt kommer jag i korthet att redogöra för likabehandlingsplanens uppkomst, samt ge en sammanfattning av de dokument som är centrala vid skolornas utformning av desamma. Jag kommer även att i korthet redogöra för vad en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling ska och kan innehålla. 2.1 Likabehandlingsplanens framväxt och utveckling I diskrimineringsombudsmannens handledning från 2009 slås det fast att likabehandlingsarbete handlar om mänskliga rättigheter och om att förverkliga FN:s barnkonvention i skolan (DO, 2009:2). Diskrimineringslagen och kap 14 a skollagen säger att sko- 3

9 lorna ska bedriva ett ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter och för att motverka kränkande behandling. I detta arbete ska likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling vara en central del. Detta inte minst igenom att det är i dessa planer man finner de mål som arbetet syftar till att förverkliga. De delar som enligt de reglerande lagarna 1 måste ingå i en likabehandlingsplan är en översikt över de åtgärder som behövs för att främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, samt de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. Planen ska även ta upp vilka åtgärder som planeras för det närmast året och redovisa de åtgärder som genomförts under året som gått. Den första april 2006 infördes Barn- och elevskyddslagen som gjorde det till en skyldighet för alla förskolor och skolor att arbeta aktivt för att förebygga diskriminering och kränkningar av barn och elever (JämO, 2008:2). Detta inbegrep ett krav på verksamheterna att varje år upprätta en likabehandlingsplan. Många skolor hade sedan tidigare någon form av handlingsprogram mot mobbning och i och med att den nya lagen trädde i kraft skulle dessa utvecklas till att bli likabehandlingsplaner. Den främsta skillnaden gentemot tidigare handlingsprogram var att likabehandlingsplanen också skulle presentera skolans arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering (a.a,:2). För likabehandlingsarbetet betonades också vikten av att skolorna arbetade med de vid denna tid fem diskrimineringsgrunderna; kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Det som skolorna främst hade att luta sig mot vid upprättandet av planen/planerna var lagtexter, styrdokument och skolverkets publikation Allmänna råd och kommentarer - För arbetet med att främja likabehandling (Skolverket 2006a) visade Skolverkets inspektion att 70 % av kommunerna och 63 % av friskolorna brast i arbetet med planerna (Skolverket, 2008). Samma år publicerade JämO, DO, HO, HomO och BEO tillsammans skriften Förebygga diskriminering & främja likabehandling i skolan handledning för arbetet med likabehandlingsplan (JämO, 2008), vilken innehåller riktlinjer för hur en likabehandlingsplan bör se ut. I Januari 2009 upphörde Barn- och elevskyddslagen och likabehandlingsarbetet kom att regleras av, inte en utan, två lagar: diskrimineringslagen och 14 a kap. i skollagen. Som en följd av detta ska skolorna nu enligt diskrimineringslagen ha en årlig likabehandlingsplan och enligt skol- 1 Dessa är diskrimineringslagen och kap 14 a skollagen. 4

10 lagen en årlig plan mot kränkande behandling. Dessa två planer får dock skrivas samman till en (Skolverket, ). De stöddokument som tidigare kunnat vägleda skolorna i likabehandlingsarbetet blev i och med lagändringen inaktuella och ersattes av nya dokument som i hög grad byggde på förlagorna. Sedan den 1:a november 2010 finns även ett webbaserat verktyg för utarbetandet av likabehandlingsplaner. 2.2 Centrala dokument FN:s barnkonvention FN:s barnkonvention antogs 1989 och innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Konventionen är rättsligt bindande för de stater som antagit den. Skollagen I skollagens 14 a kap. Åtgärder mot kränkande behandling definieras kränkande behandling som ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. Huvudmannen ska se till att det i skolan bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling och har skyldighet att förebygga och förhindra detsamma. Huvudmannen ska också se till att det varje år upprättas en plan mot kränkande behandling. Denna skall redogöra för de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling, tala om vilka åtgärder som planeras för det närmaste året och ta upp hur det senaste årets åtgärder har genomförts. Vidare har huvudmannen skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling och om denna åsidosätter sina skyldigheter kan skadestånd utdömas (Skollag (1985:1100). Skolinspektionen har tillsynen över att dessa bestämmelser i lagen följs. Diskrimineringslagen Avsikten med diskrimineringslagen är att motverka diskriminering. Med diskriminering avses direkt diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, samt instruktioner att diskriminera. De sju diskrimineringsgrunder som idag finns upptagna i diskrimineringslagen är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Skolan är enligt lagen skyldig att söka förebygga och förhindra trakasserier, samt att varje år upprätta en likabehandlingsplan. Denna ska behandla de åtgärder som be- 5

11 hövs för att främja alla elevers lika rättigheter, samt de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra trakasserier. Planen ska ta upp vilka åtgärder som planeras inom det närmaste året, samt redovisa genomförandet av det gångna årets åtgärder. Om skolan inte fullgör sina skyldigheter rörande allt detta kan böter utdömas (Diskrimineringslag 2008:567). Det är Diskrimineringsombudsmannen som har tillsynen över att lagens bestämmelser följs. Lpf 94 I LPF 94 säger det avsnitt som direkt kan kopplas till utformandet av och arbetet med likabehandlingsplanerna att skolverksamheten skall utformas efter grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde. Skolan ska också gestalta och förmedla värden om människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta (Skolverket, 2006b:3). Läroplanen säger vidare att ingen ska utsättas för diskriminering, samt att tendenser till trakasserier och kränkande behandling aktivt ska motverkas. De positiva ledord som nämns och som kan sägas ha med likabehandling att gör är medmänsklighet, tolerans, rättskänsla, förståelse och förmåga till inlevelse (a.a.:3). Indirekt diskriminering tas upp genom att skolan ska anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov. Läroplanen formulerar också ett antal strävansmål som har med likabehandling att göra. Dessa tar upp elevernas förmåga till etiska ställningstaganden, respekt för andra människors egenvärde och integritet, inlevelse med andra människors situation samt förmågan att handla med andras bästa för ögonen. De säger också att eleverna inte ska acceptera att andra utsätts för förtryck och kränkande behandling (a.a.:12). Skolverkets allmänna råd Skolverkets allmänna råd innehåller rekommendationer för hur diskrimineringslagen och 14 a kap. skollagen bör tillämpas. Dessa lagars gemensamma syfte är att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (Skolverket, 2009:6). Råden är utformade efter samråd med skolinspektionen och diskrimineringsombudsmannen. 6

12 Målet med det främjande arbetet är barns och elevers lika rättigheter och möjligheter (a.a.:11). Detta arbete ska riktas till alla, vara långsiktigt och genomföras utan att det förletts av speciella problem. Det förebyggande och förhindrande arbetet har med trakasserier, diskriminering och kränkande behandling att göra. Enligt skolverket bör detta utföras genom att skolan gör regelbundna kartläggningar av verksamheten, utifrån dessa formulerar konkreta och uppföljningsbara mål och sedan planerar vilka insatser som ska göras under det kommande året. Diskrimineringsombudsmannens handledning Dokumentet Förebygga diskriminering & kränkande behandling, främja likabehandling är en handledning för arbetet med att utforma en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling som DO, BEO och Skolinspektionen tillsammans tagit fram. (DO, 2009). Dokumentet bygger till stor del på handledningen Förebygga diskriminering, främja likabehandling i skolan som JämO, DO, HO, HomO & BEO publicerade Handledningen erbjuder en genomgång av vilka element som skall och bör ingå i en likabehandlingsplan, samt råd för hur denna kan disponeras. Den innehåller även definitioner på centrala begrepp som diskriminering och kränkande behandling. Vidare redogör dokumentet för skolans skyldigheter beträffande var och en av diskrimineringsgrunderna samt ger konkreta exempel på diskriminering och trakasserier kopplade till desamma. Handledningen ger även exempel på kränkande behandling och beskriver skolans skyldigheter rörande detta. Därtill behandlas också det främjande arbetet och ges exempel på vad som kan ingå i detta. Även här utgår framställningen från diskrimineringsgrunderna (dock ej de två nya) och begreppet kränkande behandling (DO, 2009:19-20). Diskrimineringsombudsmannen rekommenderar att skolorna vid upprättande av sin likabehandlingsplan först formulerar en vision eller policy som markerar skolans inställning och sedan genomför en kartläggning eller nulägesanalys för att få reda på hur det förebyggande arbetet ska utformas. Därefter rekommenderar de att skolan formulerar tydliga mål för arbetet samt planerar konkreta och tidsbestämda åtgärder för hur dessa mål ska kunna uppnås. Dessa åtgärder ska sedan utvärderas och följas upp i följande års plan (DO, 2009:22-23). 7

13 2.3 Tidigare forskning Den mesta forskning inom fältet likabehandling och arbete mot diskriminering kränkande har varit praktiskt inriktad. Författarna har undersökt hur styrdokument och likabehandlingsplaner implementeras och praktiskt tillämpas i förskolor och skolor. Mycket av forskningen är fokuserad på mobbning och det är i huvudsak undersökningar riktade mot personal som genomförts. Till detta kommer tre stycken diskursanalyser av skolors likabehandlingsplaner. Dessa är Utopi eller verklighet, en likabehandlingsplan för alla? - en diskursanalys av fyra västsvenska skolors likabehandlingsdokument av Lisa Malmborg (2009), Språkets inverkan på den sociala verkligheten och social interaktion - En diskursanalys som undersöker rätten till likabehandling av Angela Fantini & Charlotte Johansson (2009), samt Osynlig, utpekad eller integrerad - en studie om diskurser relaterade till sexuell läggning i likabehandlingsplaner av Anna Hammarlund & Claudia Ponce (2007). Av dessa undersöker två stycken (Malmborg, 2009; Fantini & Johansson, 2009) grundskolors likabehandlingsplaner medan den tredje (Hammarlund & Ponce, 2007) har gymnasiet som undersökningsområde. Samtliga diskursanalyser har formen av uppsatser. Dessa har alla olika fokus i fråga av vad de specifikt undersöker och söker klarlägga. Två av uppsatserna finner att positiva begrepp som likabehandling, en förtroendefull miljö inte definieras, alternativt får sin innebörd i relation till negativa begrepp som kränkningar, diskriminering, trakasserier (Malmborg, 2009:23, Fantini & Johansson, 2009). Den tredje uppsatsen har särskilt fokus på heteronormativitet och hur homosexualitet behandlas i planerna. Denna uppsats visar hur skolornas likabehandlingsplaner fokuserar på den individuella nivå där enskilda situationer samt eventuella kränkningar elever emellan låg i fokus (Hammarlund & Ponce, 2007:2). Detta fokus innebär att det enskilda betonas på bekostnad av det strukturella. Vidare visar Fantini och Johansson att definitionerna av begrepp som kränkande behandling och diskriminering ofta utgår ifrån olika lagar och styrdokument. Detta medför närvaron av ett auktoritetsargument samt att definitionerna ges en byråkratisk, auktoritär och svårbegriplig karaktär (Fantini & Johansson, 2009:47-48). Vidare anser de att en del av de begrepp som används är vaga och mångtydiga vilket skapar både förvirring och öppnar upp för olika tolkningar. Sammantaget leder detta till ett komplext och oreflekterat språkbruk (a.a.:48-49). Nämnda uppsats ser alltså problem i hur de negativa begreppen definieras medan Malm- 8

14 borg lägger större fokus på att begreppet likabehandling behöver preciseras, artikuleras och konkretiseras för att inge mening (Malmborg, 2009:24). Som framgått ovan har ingen diskursanalys av gymnasieskolors likabehandlingsplaner gjorts sedan lagändringen Den som gjorts (Hammarlund & Ponce, 2007) hade särskilt fokus på diskrimineringsgrunden sexuell läggning och således en annan inriktning än föreliggande uppsats. Därmed anser jag behovet av en undersökning som min belagt. Likabehandlingsplaner för gymnasiet är sedan lagändringen 2009 ett diskursanalytiskt obeforskat område. KAPITEL 3. TEORETISK RAM Denna uppsats har socialkonstruktionism som teorietisk grund. Enligt denna teori är vår bild, eller uppfattning av världen en produkt av vårt sätt att kategorisera den, eller med andra ord hur vi med hjälp av språket väljer att definiera och beskriva den. Det sätt på vilket vi kategoriserar och förstår världen är präglat av den kultur och historiska kontext vi befinner oss i. Om vår kultur och historia hade varit en annan hade också våra identiteter och vår världsbild varit annorlunda. Denna uppfattning innebär att den sociala världen inte är på förhand given, utan något som konstrueras socialt - vårt sätt att uppfatta världen skapas och upprätthålls i sociala processer (Winter Jørgensen & Phillips, 2000:11-12). Denna teoretiska utgångspunkt hänger samman med en poststrukturalistisk språkuppfattning. En sådan utgår från att språket inte bara är ett kanal varigenom den bakomliggande verkligheten förmedlas utan tvärtom, ett system som när det sätts i bruk i sociala och diskursiva sammanhang konstituerar den sociala världen. (a.a.:16) Inom Faircloughs kritiska diskursanalys definieras diskurs som språkbruk såsom social praktik. En diskurs är ett sätt att tala som ger betydelse åt upplevelser utifrån ett bestämt perspektiv, ett sätt att beskriva och förstå världen. En diskurs är såväl konstituerad som konstituerande. Den står i ett dialektiskt förhållande till den sociala världen och bidrar till att konstituera sociala identiteter, relationer och kunskaps- och betydelsesystem (Fairclough, 1995 & Winter Jørgensen & Phillips, 2000). 9

15 KAPITEL 4. METOD I detta kapitel beskriver jag hur jag har gått till väga i min undersökning för att komma fram till mina resultat. Jag kommer också redogöra för de metodologiska överväganden som legat till grund för de val jag har gjort, samt hur dessa val motiverats. 4.1 Metodval En kvalitativ ansats Avsikten med denna uppsats har varit att undersöka hur verkligheten konstrueras i sex skolors likabehandlingsplaner, vilka följder denna konstruktion får, samt vad som påverkat skolorna i formulerandet av sina planer. Jag var därmed intresserad av förstå hur sociala processer, begrepp, och aktörer beskrivs och konstitueras. En kvalitativ ansats gjorde det möjligt att gå på djupet med likabehandlingsplanerna och betrakta dem i ljuset av varandra för att på så sätt se mönster och likheter i hur de konstruerar verkligheten. Emedan något motsvarande inte varit möjligt att göra genom en kvantitativ undersökning har jag ansett en kvalitativ ansats som ett självklart val. Detta eftersom en kvalitativ metod har framstått som den enda möjliga vägen till att kunna besvara min frågeställningar på ett tillfredsställande sätt. 4.2 Urvalsförfarande Jag har i mitt urval av likabehandlingsplaner enbart tagit sådana som funnits publicerade på nätet, antingen på kommunernas hemsidor eller på skolornas egna. Detta motiveras av att jag har varit ute efter genomarbetade och genomtänkta planer, sådana som skolorna ifråga vågar stå för och öppet dela med sig av. Detta dels för att jag ville försäkra mig om att dokumenten inte innehöll alltför många oavsiktliga fel och misstag som kunde styra analysen fel. Jag har alltså velat arbeta med ett material som skolorna ansett sig så nöjda med att de av egen vilja publicerat dem. Genom detta kan man betrakta dokumenten som trovärdiga representanter för den genre de representerar. För att undvika oönskad likriktning i materialet har jag valt ut planer från både större och mindre orter, från såväl skolor med praktisk som teoretisk inriktning och från både kommunala och fristående skolor. För att försäkra mig om en hög grad av jämförbarhet har jag enbart valt ut planer som upprättats för läsåret Urvalet är även geografiskt begränsat till att omfatta ett län i södra Sverige. Målet har varit att uppnå en mättnad i materialet (Kvale & Brinkmann, 2009). Jag inledde arbetet med analys av sex 10

16 likabehandlingsplaner och efterhand som arbetet fortskred fann jag att detta räckte för att uppnå en sådan. Denna slutsats baserade jag på att jag i det analyserade materialet kunde utläsa tydliga gemensamma mönster i planerna. Uttryckt i diskursanalytiska termer skulle jag kunna säga att jag såg tydliga gemensamheter i hur mening skapades och hur betydelser och aktörer konstruerades. Det hade naturligtvis varit intressant att utöka analysen genom att undersöka fler planer. Inom de tidsramar jag hade till förfogande var detta dock inte möjligt. 4.3 Analysens genomförande Jag har i min analys använt mig av två olika metoder för texttolkning. Tyngdpunkten har legat på Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, men jag skulle inte göra mitt tillvägagångssätt rättvisa utan att också beskriva hur jag kompletterat denna metod med en hermeneutisk dito. Släktskapet dessa metoder emellan kan exemplifieras med att begreppet diskurs finns såväl hos Fairclough som hos hermeneutikerna Jürgen Habermas och Paul Ricoeur (Nationalencyklopedien, 2011; Vikström, 2005:36). Skälet till att jag valde att använda mig av Fairclough handlar dels om att det kritiska förhållningssätt som präglar hans analysmetoder. Jag ansåg att verktyg för att kunna spetsa till mitt kritiska seende skulle möjliggöra en angelägen analys. Dels baserade jag valet på att Faircloughs begreppsapparat är förhållandevis lättillgänglig för en oinsatt läsare. Flera viktiga termer är känns igen från grammatiken och är därmed bekanta för många. Inom diskursteorin, vilken jag övervägde att använda mig av, är begreppen betydligt mer specialiserade vilket jag såg som problematiskt. Detta eftersom diskursteorins begreppsapparat skulle göra uppsatsen mer svårtillgänglig. Vid en jämförelse ansåg jag att Faircloughs kritiska diskursanalys skulle resultera i en mer läsarvänlig uppsats som fler skulle kunna ta del av. Detta såg jag som en stor vinst och tillgängligheten tillsammans med det kritiska förhållningssättet gjorde att jag valde att använda mig av Fairclough. Hermeneutisk tolkningsmetod Inom hermeneutiken brukar man tala om en hermeneutisk båge, eller en hermeneutisk spiral, personligen föredrar jag den senare benämningen eftersom den gestaltar hur tolkning är en kontinuerlig process utan slut. Den hermeneutiska spiralen kan tjäna som en 11

17 bild för hur min förståelseprocess utvecklat sig. Med Paul Ricoeurs terminologi kan man säga att den första genomläsningen av en likabehandlingsplan följs av en naiv förståelse, en förnimmelse snarare än en klar uppfattning om textens mening (Vikström, 2005:28-29). För att kunna formulera denna första förståelse återvänder hermeneutikern till den aktuella texten samt till andra närstående texter, i detta fall de centrala dokumenten och det övriga empiriska materialet. På detta vis antar hermeneutikerns första förståelse formen av en hypotes som sedan fördjupas, formuleras om och nyanseras allteftersom tolkningsprocessen fortgår (Vikström, 2005:29). Hermeneutikern rör sig också från att betrakta delarna till att betrakta helheten och sedan tillbaka igen och tolkningar underbygger på så vis varandra i en hermeneutisk spiral, där enskildheterna förstås i ljuset av helheten och vice versa. Jag har också använt mig av en komparativ metod, vilken ingår i hermeneutiken och går ut på att söka likheter och skillnader mellan texter (Vikström, 2005:67). Med hjälp av en sådan har jag kunnat låta de olika likabehandlingsplanerna belysa varandra. Detta genom att liknande formuleringar och konstruktioner kunnat kasta ljus över varandra och på så vis har de gemensamma mönstren i planerna framträtt. Kritisk diskursanalys Utgångspunkten för Faircloughs kritiska diskursanalys är att forskaren inte kan uppnå någon verklig förståelse av de social verkningar en diskurs har utan att titta närmare på vad som händer när folk talar eller skriver (Fairclough, 2003:3). Fairclough delar upp sin kritiska diskursanalys i tre element, den första rör textens tillkomst - hur den produceras - den andra rör själva texten och den tredje rör hur texten tas emot och tolkas (Fairclough 2003:10). Textens innebörd uppstår genom ett samspel mellan dessa element. Det idealiska hade därför varit att göra en analys som omfattar alla dessa tre element, men på grund av denna uppsats begränsade omfattning kommer jag uteslutande att koncentrera mig på själva texten. Avsikten med undersökning är alltså att undersöka vilka mönster det finns i utsagorna - det vill säga likabehandlingsplanerna - och försöka se vilka sociala konsekvenser som dessa diskursiva framställningar kan få. För att kunna göra detta har jag i möjligaste mån sökt ställa mig främmande inför materialet för att på detta sätt kunna se den som en främmande meningsvärld i vilken jag undersöker hur tingen hänger ihop och där ger mening (Winter Jørgensen & Phillips, 2000:28). 12

18 Den kritiska diskursanalysen riktar sig mot de diskursiva praktiker som konstruerar världsbilder, sociala subjekt, sociala relationer, inklusive maktrelationer, och mot den roll som dessa diskursiva konstrukioner spelar i främjandet av bestämda sociala gruppers intressen (Winter Jørgensen & Phillips, 2000:69). Allt detta är naturligtvis av högsta intresse att undersöka i likabehandlingsplanerna eftersom syftet med dessa är att skapa en skolmiljö där alla har lika rättigheter och möjligheter. Ett begrepp som varit centralt i mitt analysarbete är agens. Rent grammatiskt är agent den satsdel som tillskrivs handlande i en passiv sats. Detta sker genom konstruktioner som Om en elev diskrimineras av någon i personalen, och i detta fall är det någon i personalen som är satsens agent och därmed den som tillskrivs handlingen (Hultman, 2003:239). Utlämnande av agent är möjligt i passivsatser som den ovan (exempelvis: om en elev diskrimineras skall detta rapporteras...) samt i satser där processen (verbhandlingen) nominaliseras, det vill säga görs om till substantiv. Ett exempel på detta är satsen kränkande behandling ska förebyggas. Genom att göra verbet kränka till ett substantiv möjliggörs utlämnandet av agent, vilket medför att ingen tillskrivs handlingen. Det förefaller som om kränkningen skett liksom av sig själv. I både dessa fall skildras företeelserna, inte som handlingar, utan istället som något som inträffar rent slumpmässigt, likt ett naturfenomen för att använda Faircloughs bild (1995:74-75 & Winter Jørgensen & Phillips, 2000:87). Faircloughs poäng är helt enkelt att formuleringar av denna sort döljer både agens och ansvar (Fairclough, 2003:22) Ett annat av Faircloughs analysverktyg som jag använder mig av i avsnittet om hur skolan och elever konstrueras har med verbprocesser att göra. Fairclough delar upp verbprocesser i olika kategorier såsom materiella, mentala, verbala och relationella (Fairclough, 2003:150). De verbprocesser som en aktör sätts i samband med, antingen som subjekt eller objekt, kan tydliggöra vilka på vilka sätt aktören handlar eller blir utsatt för handlingar. Detta har implikationer för hur aktören konstrueras. Tillvägagångssätt I mitt arbete har jag gått tillväga så att jag först studerat de för likabehandlingsplanerna mest centrala dokumenten. Dessa har varit de reglerande lagarna, FN:s barnkonvention, läroplanen (LPF 94) samt de två dokument som Diskrimineringsombudsmannen och Skolverkets givit ut som stöd för skolorna i deras likabehandlingsarbete och upprättande av likabehandlingsplaner. I detta skede har jag även läst in mig på tidigare forskning. 13

19 Därefter har jag studerat mitt empiriska material för att bilda mig en helhetsuppfattning av detta. På detta har jag sedan påbörjat min lingvistiska textanalys och genom denna identifierat tre aspekter av arbetet som har varit centrala för hur verkligheten konstrueras. Dessa är det sätt på vilket centrala begrepp definieras och används, konstruktionen av de sociala aktörerna samt konstruktionen av arbetet. Lätt förenklat kan jag beskriva det som att jag dels gjort en lingvistisk textanalys, dels en mera övergripande hermeneutisk analys av de resultat som textanalysen givit. Mitt tillvägagångssätt har dock inte varit sådant att jag först klarat av den ena och därpå tagit itu med den andra. Tvärtom har jag arbetat växelvis med dessa två analystyper och på detta sätt steg för steg kunnat fördjupa min förståelse av hur världen konstrueras i likabehandlingsplanerna. Utifrån detta har jag sedan kunnat dra slutsatser och besvara mina frågeställningar. 4.4 Etiska överväganden I och med att de dokument jag har analyserat alla är offentliga och av offentlig karaktär har skolorna inte informerats om studien. En forskningsetiks princip man måste ta hänsyn till handlar om att göra gott (Kvale & Brinkmann, 2009:89). Jag har väldigt svårt att se hur någon person skulle kunna lida skada av min underökning. Möjligheten att uppsatsen kan vara skolor till nytta i arbetet med framtida likabehandlingsplaner bedömer jag som betydligt större och därmed anser jag studien berättigad. Jag har i uppsatsen anonymiserat samtliga skolor och kallat dem Skola A, B, C, D, E och F. Detta har jag dels gjort för att inte riskera att göra någon anställd på skolorna upprörda. Trots övervägandet ovan anser jag försiktighet och konfidentialitet vara att föredra. Därtill kommer att jag inte anser att skolornas identiteter är intressant i sammanhanget. Avsikten med uppsatsen är att undersöka gemensamma mönster och diskurser, och därmed är likabehandlingsplanerna intressant som representativa exempel på genren likabehandlingsplan, snarare än som enskilda skolors specifika dokument. KAPITEL 5. RESULTAT & ANALYS I detta kapitel kommer jag presentera mitt empiriska material, det vill säga likabehandlingsplanera, samt analysera dessa som beskrivits ovan. 14

20 5.1 Presentation av likabehandlingsplanerna Det material jag analyserat består av sex stycken sammanskrivna likabehandlingsplaner/planer mot kränkande behandling. Skola A Skola A är en kommunal gymnasieskola belägen i en större stad. Skolan har huvudsakligen teoretisk inriktning, men har även mer praktiska utbildningar. Skola A:s likabehandlingsplan är ett tolvsidigt dokument som inleds med en presentation av skolans mål och policy. Målet är att alla elever och personal ska känna sig trygga och respekterade och detta mål är infogat i policyn som omfattar sex meningar. På denna inledning följer ett avsnitt där begreppen diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier, sexuella trakasseri, instruktioner att diskriminera, samt kränkande behandling definieras. Därpå följer är en utförlig nulägesanalys där resultaten från en enkätundersökning redovisas i löpande text samt tabellform. Kartläggningen behandlar framför allt förekomsten av kränkningar av olika slag, samt hur elever och skolan agerat när elever blivit utsatta för sådana. Även frågor om trygghet, respekt och förtroende för skolan tas upp. I nästa avsnitt beskriva det förebyggande arbetet, först på generell nivå och sedan specifikt för varje diskrimineringsgrund 2. Avsnittet behandlar inte bara det förebyggande arbetet utan även det främjande. Exempel på detta är insatser som ska öka trivseln på skolan och stärka vi-känslan i gruppen samt leda till reflektion kring normer. De positiva ledord som återkommer i beskrivningen av det förebyggande arbetet är trygghet och trivsel. Sedan följer ett avsnitt som redovisar hur skolan ska upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp fall av diskriminering och kränkande behandling. Att upptäcka det nämnda ligger framför allt på lärares och mentorers ansvar, men skolan ska också uppmuntra elever att uppmärksamma fall av kränkande behandling. Vid utredningar betonas att det är den utsatte eleven som avgör om ett beteende är oönskat eller kränkande och att dennes upplevelse är central. Vid åtgärdandet är målet att en trygg situation ska skapas. Det närmaste årets åtgärder omfattar att se till att eleverna känner till skolans likabehandlingsarbete och förmå dem att engagerar sig i detsamma. Man ska också informera 2 Skola A tar inte upp de två nya diskrimineringsgrunderna varför dessa inte behandlas med i detta avsnitt. 15

21 alla på skolan om likabehandlingsplanen, diskrimineringslagen och skollagens kap 14 a. Därtill ska mentorerna ha en klassaktivitet med fokus på likabehandlingsfrågor. Skola B Skola B är ett kommunalt gymnasium beläget i en mindre stad. Skolan har många program med såväl praktisk som teoretisk inriktning. Skola B har valt att göra två versioner av sin likabehandlingsplan. Ett mera formellt huvuddokument på fyra sidor och en tre sidor lång förenklad kortversion riktad till eleverna. Ordet kortversion är dock i sammanhanget en smula vilseledande eftersom det elevanpassade dokumentet innehåller en del element som inte finns med i huvuddokumentet. Skola B:s vision är en trivsam och trygg skola för alla, samt att ingen utsätts för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier 3 Under rubriken det åtgärdande arbete, ges en mycket kortfattad redogörelse för vilka som på skolan arbetar med fall av kränkande behandling och diskriminering, samt för rutinerna vid akuta situationer. Under rubriken av det främjande arbetet formuleras målet med detta i åtta stycken effektmål. Målen handlar om elevernas delaktighet, förekomst av och agerande mot rasism och främlingsfientlighet, personalens ställningstagande för skollagens och läroplanens grundläggande värden, lika rättigheter och möjligheter kopplat till kön, en undervisning som speglar både manliga och kvinnliga perspektiv, samt trygghet. Hur dessa mål ska uppnås nämns inte. Därpå följer redovisningen av en nulägesanalys baserad på en enkät om trivsel och trygghet. De enkätfrågor som resultaten behandlar tar upp god stämning på skolan - vilket kopplas till att varken mobbning, främlingsfientlighet eller sexuella trakasserier anses utgöra något större problem - huruvida eleverna utsatts för eller deltagit i mobbning samt om lärare och elever anses bemöta varandra med respekt. Under mål och åtgärder formuleras fyra mål direkt kopplade till den redovisade nulägesanalysen. Dessa är god stämning, att ingen ska ha blivit utsätt för eller ha utsatt någon för mobbning och utfrysning, samt respektfullt bemötande elever och lärare emellan. Därpå följer en uppräkning av tre åtgärder, vilka är värdegrundsarbete riktat till eleverna, kompetensutveckling för personalen samt gemensamt arbete kring värde- 3 Inte heller Skola B tar upp de två nya diskrimineringsgrunderna. 16

22 grund för personalen. Trots att åtgärderna kopplas till de mål man formulerat utifrån nulägesanalysen och således borde vara förebyggande är åtminstone kompetensutveckling för personalen av det främjande slaget. De andra två åtgärderna kan mycket väl innefatta eller utgöras av såväl förebyggande som främjande insatser. Eftersom det inte beskrivs vad dessa åtgärder mer konkret innebär kan dock ingenting klart sägas om den saken. Kortversionen av likabehandlingsplanen inleds med skolans vision (se ovan) och en kort inledning om den gemensamma arbetsmiljön, samt om likabehandlingsplanen. Därefter följer fyra punkter som talar om vad eleverna ska göra för att få en god arbetsmiljö. Dessa handlar om att rapportera när man själv eller någon annan utsätts för kränkningar eller på annat sätt har det svårt, om att aldrig utsätta någon annan för kränkningar, samt att bry sig om den som är ensam. Sedan följer en beskrivning av skolans arbetsgång när kränkning eller liknande inträffat, samt en sida med begreppsdefinitioner. De begrepp som definieras är diskriminering, trakasserier, kränkande behandling, samt mobbning. Definitionerna bygger på diskrimineringslagens och skollagens formuleringar. Skola C Skola C är en fristående gymnasieskola belägen i en större stad. Skolan har praktisk inriktning. Skola C:s dokument omfattar sex sidor och inleds med en presentation av de reglerande lagarna, samt bestämmelser för vad en likabehandlingsplan ska innehålla. Sedan förklaras att skolans mål och syfte är att främja likabehandling, samt motverka och förhindra trakasserier, kränkande behandling och diskriminering. I den följande definitionen av nämnda begrepp säga att det är den utsatte [ ] som avgör vad som kan falla under begreppen och att dennes uppfattning är det centrala. Skolans policy går ut på att alla på skolan ska ta ansvar för att med kraft motverka och förebygga trakasserier [etc.] och en viktig del i skolans arbete är att observanta lärare rör sig i skolans lokaler under dagen. Vidare behandlas likabehandlingsplanen kontinuerligt i klasserna. Även etiska regler diskuteras samt de konsekvenser som följer om planen och reglerna inte efterlevs. Sedan följer ett stycke som slår fast att diskriminering och kränkande behandling inte får förekomma mellan elever, mellan personalen, eller mellan personal och elev. Därpå 17

23 redovisas en riskbedömning som behandlar hur stora risker för kränkningar det finns i skolans olika utrymmen. Risken för att något ska inträffa är här avhängigt lärares närvaro och tillsyn. De åtgärder som planeras utifrån riskbedömningen är att ha mer personaltillsyn, att kontinuerligt och i förbyggande syfte diskutera vikten av likabehandling med eleverna, att anordna temadagar i syfte att diskutera och göra övningar kring god psykosocial skol- och arbetsmiljö, samt att genom samtal, information, lektionsupplägg och ständigt, målmedvetet dagligt påverkansarbete påtala vikten av likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling. Skola D Skola D är en kommunal gymnasieskola belägen i en större stad. Skolan har praktisk inriktning. Skola D:s tiosidiga dokument inleds med skolans vision, vilken går ut på att skolan ska präglas av respekt för människors olikheter, samt att skolan ska vara trygg och fri från diskriminering och kränkande behandling. Skolan formulerar sedan ett syfte likadant som skola C:s ovan och säger att fall av kränkningar ska uppmärksammas av all personal och åtgärdas så att skolan blir en trygg och respektfull miljö för alla. Man tar även upp skolans skyldighet att arbeta demokratiskt, förankra demokratiska värden, medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor även utanför den närmsta gruppen, visa respekt för individen, samt motverka kränkande behandling. Skolledningen sägs även verka för likabehandling och ta avstånd från diskriminering och kränkande behandling. I stycket Elevens rätt till stöd betonas att den utsatte elevens avgör om en handling är oönskad eller kränkande. Här beskrivs även hur skolan skall stötta denne. Det definitionsavsnitt som sedan följer är baserat på de reglerande lagarnas begreppsdefinitioner och närmast identiskt med skola A:s dito. I det därpå följande avsnittet om ansvarsfördelning sägs att lärare ska följa och vara väl insatta i de reglerande lagarna, agera vid kränkningar, förmedla kunskap om likabehandlingsplanen till eleverna, reflektera kring och ifrågasätta de normer han/hon förmedlar genom sin praktik, sträva efter likabehandling och verka för att diskussioner kring etik, moral och människors lika värde blir en del av all skolverksamhet. Eleverna ska också de vara väl insatta i de reglerade lagarna, kunna skolans regler, anmäla fall 18

24 av kränkningar och genom handling och uppträdande bidra till att skolan blir en trygg och respektfull plats. De åtgärder som skolan planerar är uppdelade efter de sju diskrimineringsgrunderna, samt annan kränkande behandling. Målen för dessa handlar genomgående om att alla ska ha lika rättigheter och möjligheter och att ingen ska känna sig utsatt för diskriminering eller kränkande behandling. Eftersom en stor majoritet av skolans elever är pojkar läggs extra vikt vid diskrimineringsgrunden kön. Detta görs genom att en tjejgrupp arbetar för att kvinnliga elever ska kunna vara i skolan på samma villkor som de manliga eleverna, samt genom att stärka de manliga eleverna i en positiv manlig identitet. Även diskrimineringsgrunden etnicitet fokuseras eftersom ett nyligt skolval visat att många elever sympatiserar med ett parti som inte delar skolans värdegrund. Därför ska mentorerna vid två tillfällen föra samtal om värdegrunden och hur denna inte kommer till uttryck då eleverna uttrycker sina politiska uppfattningar. Dessutom tas skolan ordningsregler upp, vilka innefattar ett juste och kamratligt uppträdande. Dessa regler ska följas och alla på skolan har ett ansvar för att så sker. Skola E Skola E är en fristående gymnasieskola belägen i en mindre stad. Skolan har praktisk inriktning. Skola E:s 13-sidiga dokument inleds med skolans vision vilken är att skapa de bästa möjliga betingelserna för elevens bildning, tänkande och utveckling, samt att ingen ska utsättas för kränkande behandling. Dessa bästa möjliga betingelser definieras som att eleverna känner sig trygga, att inlärningsmiljön är den bästa möjliga och att eleverna har en medvetenhet om att skolan alltid har likabehandlingsarbetet i fokus. Skolans kartläggning är tematiserad efter diskrimineringsgrunderna samt annan kränkande behandling. Denna presenterar både den nuvarande situationen och tidigare arbetet. Detta arbete har huvudsakligen formen av värderingsövningar och diskussion. I avsnittet prioriterade områden tas bland annat aktivt förbyggande åtgärder upp. Dessa innefattar aktiviteter för att få elever att respektera varandra, att skapa en trygg klassrumssituation, mätningar av trivseln, att göra eleverna delaktiga i arbetet mot kränkningar och diskriminering, aktiviteter för att öka gemenskapen, samt diskussion och värderingsövningar kring likabehandlingsplanen. Alltså tas även främjande åtgärder upp under avsnittet om förebyggande sådana. 19

25 Vidare lägger skolan vikt vid att alla elever ska känna till likabehandlingsplanen och jämställdhet är en stående punkt på klassråden. Avsnittet med definitioner är utförlig och förklarande och tar upp begreppen diskriminering, kränkande, behandling, trakasserier, sexuella trakasserier samt mobbning. Dessutom definieras rasism, främlingsfientlighet och homofobi och skolan beskriver också hur diskrimineringsgrunden sexualitet ska behandlas i flera ämnen. Skola F Skola F är en kommunal gymnasieskola belägen i en mindre stad. På skolan finns både teoretiska och praktisk program. På förstasidan av skola F:s dokument redovisas syftet med planen; att främja elevers lika rättigheter, samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. Dokumentet inleds sedan med en presentation av de reglerande lagarna och skolans vision vilken är att ingen ska bli fysiskt eller psykiskt kränkt, att skolan ska vara en trygg plats, samt att alla ansvarar för sina handlingar, att planen efterlevs, samt verkar för ett kreativt och stödjande klimat. I det följande definitionsavsnittet behandlas diskriminering med de sju diskrimineringsgrunderna som underrubriker, trakasserier, samt kränkande behandling. I sistnämnda definition tas begreppet mobbning upp. Framställningen är baserad på diskrimineringslagen och Diskrimineringsombudsmannens handledning (DO, 2009). Under rubriken skolans förankringsarbete sägs att skolan ska söka få eleverna mer delaktiga i arbetet med planen och likabehandlingsarbetet. Eleverna ska även informeras om planen och värdegrundsfrågor är en stående punkt på klassråden. Följande avsnitt behandlar främjande insatser. Inledningsvis betonas vikten av att kartlägga den rådande skolsituationen och att den utsattes subjektiva upplevelse är central vid fall av kränkningar. Det påtalas också att vuxen närvaro är viktig för att kunna upptäcka och ingripa vid kränkningar. Således behandlas även arbetets förebyggande delar. Saker som skolan konkret ska arbeta med är tydliga budskap om att kränkningar och diskriminering inte accepteras, att skapa en trygg miljö i klasserna och på hela skolan, och att lärare i sitt uppträdande iakttar ett demokratiskt och icke-kränkande förhållningssätt. Man ska också samtala om kompisskap, värderingar, attityder, relationer 20