Språk och skrivande i årskurs 9 projektets huvudrapport Fokus på finlandssvenska elevtexter - fördjupande artiklar om skrivförmåga 29.4.

Transkript

1 Språk och skrivande i årskurs 9 projektets huvudrapport Fokus på finlandssvenska elevtexter - fördjupande artiklar om skrivförmåga

2 Material elever i 30 skolor i Svenskfinland, april skolor i den pappersbaserade utvärderingen, 10 skolor i det digitala försöket (316 elever) Resultatrapporteringen bygger i första hand på pappersversionen. Sjätte utvärderingen i årskurs 9,

3 Fokus på språk och skrivande större djup i resultatanalysen Skrivkompetenser (Makkonen-Craig 2011, isbergsmetafor) - Motorisk och visuell kompetens - Språklig kompetens Diskurskompetenser - Kognitiv kompetens - Textuell kompetens - Genrekompetens - Social kompetens 3

4 Vilken information om skrivande ger utvärderingen? 4

5 Liknande resultattrender som tidigare Resultatskillnader framkom mellan könen och mellan elever med olika planer för fortsatta studier. Det framkom även resultatskillnader i förhållande till föräldrarnas utbildning. Skrivkunskaperna låg i genomsnitt på samma nivå i alla regioner och kommuntyper i Svenskfinland. 5

6 Resultatfördelning i skrivande 6

7 Lösningsandel i % Resultat i skrivande för elever med olika framtidsplaner Pojkar som sökt till yrkesutbildning Flickor som sökt till yrkesutbildning Pojkar som sökt till gymnasiet Flickor som sökt till gymnasiet Hela delområdet Brev Insändare Att skriva till bild 7

8 Skrivresultat enligt föräldrars bakgrund Föräldrarnas utbildning Södra Finland Antal elever Skrivande Västra och Inre Finland Antal elever Skrivande Sydvästra Finland Antal elever Skrivande p-värde h² Ingendera föräldern student Den ena föräldern student Båda föräldrarna studenter % % % p < 0, % % % % % % p-värde p 0,001 n.s. n.s. h² h² = 0,06 n.s. n.s. h² = 0,04 8

9 Stor skillnad mellan pojkars och flickors känsla för skriftspråkets normer 9

10 Vilka andra bakgrundsfaktorer verkar ha betydelse för skrivresultatet? Läxläsning Attityder till ämnet och skrivande som en del av ämnet Läsning av böcker på fritiden åk 9 åk 9 år 2005 år 2010 år 2014 Alla elever 67 % 64 % 58 % Södra Finland Västra och Inre Finland Sydvästra Finland Läsningen av böcker går nedåt: i tabellen syns andel elever som läser minst en bok per månad på sin fritid åk 9 68 % 65 % 57 % 71 % 64 % 58 % 66 % 60 % 62 % 10

11 Lösningsandel i % Läsningens betydelse: elevresultat enligt månatlig läsning av böcker på fritiden Språkkännedom Skrivande Inte en enda bok 1 bok 2 böcker 3 böcker 4 eller fler böcker 11

12 Attityder till skrivande, andel i % Jag vill bli en bättre skribent. FLICKOR Jag vill bli en bättre skribent. POJKAR Helt eller delvis av annan åsikt Osäker eller ingen klar uppfattning Jag tycker om att lära mig mer om skrivande. FLICKOR Helt eller delvis av samma åsikt Jag tycker om att lära mig mer om skrivande. POJKAR

13 Finlandssvenskar flickors och pojkars attityder till matematik, engelska och modersmålet Matematik 2012 A-engelska 2013 Modersmål och litteratur 2014 Flickor (n = 336) Pojkar (n = 376) Flickor (n = 265) Pojkar (n = 245) Flickor (n = 662) Pojkar (n = 695) Alla attitydpåståenden 3,3 3,3 3,8 3,7 3,5 3,0 Att tycka om ämnet 2,9 2,9 3,5 3,4 3,1 2,4 Att behärska ämnet 3,1 3,4 3,6 3,8 3,4 3,1 Att ha nytta av ämnet 4,0 3,9 4,3 4,0 4,0 3,3 13

14 Lösningsandel i % Uppfattning om egen skrivförmåga i förhållande till resultat i provuppgifter Flickor Pojkar Svag Låg Måttlig Stark Uppfattning om egen skrivförmåga 14

15 Deltagarnas användning av svenska i hemmet (i %) 6 % 3 % 23 % 50 % 18 % Aldrig svenska Ganska sällan svenska Lika mycket svenska som annat språk Mest svenska Alltid svenska 15

16 Deltagarnas användning av svenska i hemmet enligt region (i %) Södra Finland Västra och Inre Finland Sydvästra Finland Aldrig svenska Ganska sällan svenska Lika mycket svenska som annat språk Mest svenska Alltid svenska 16

17 Skrivresultat i förhållande till användning av svenska i hemmet På delområdesnivå framkom inga skillnader i förhållande till graden av användning av svenska i hemmet. Nytt är däremot att det fanns signifikanta skillnader i enskilda uppgifter i språkkännedom (ordföljd, menings- och satsstruktur, abstrakta konkreta ord) samt i språklig korrekthet i skrivuppgifterna. 17

18 Resultat i argumenterande/utredande skrivande ALLA UPPGIFTER TILLSAMMANS: 60 % (P 51 %, F 69 %) Brev: 66 % av poängen (P 56 %, 77 %) Insändare: 54 % av poängen (P 45 %, F 64 %) Beskrivningar/nyhetstexter: 63 % av poängen (P 56 %, F 70 %)

19 Procent Blivande gymnasisters totalpoäng i insändare, åk 9 år 2014 mo n = 849 (mv 61 %); äi n = 1837 (mv 67 %) %- 10 % 10 %- 20 % 20 %- 30 % 30 %- 40 % 40 %- 50 % 50 %- 60 % 60 %- 70 % 70 %- 80 % 80 %- 90 % 90 %- 100 % svenska skolor finska skolor 19

20 Lösningsandel i % Blivande gymnasisters resultat i insändaruppgiften enligt användning av svenska i hemmet (N = 848) uttrycka åsikt motivera åsikt motsatta uppf. använda text struktur korrekt språk mångsidigt totalresultat språk aldrig (N = 29) ganska sällan (N = 49) lika mycket som annat (N = 210) mest (N = 167) alltid (N = 393) 20

21 Att argumentera är inte lätt Lösnings- Flickor Pojkar andel, alla Att uttrycka sin åsikt 85 % 89 % 80 % Att motivera sin åsikt 58 % 68 % 49 % Att beakta avvikande uppfattningar 27 % 35 % 19 % Att använda utgångstexten 37 % 47 % 27 % Textstruktur 58 % 70 % 46 % Språklig korrekthet 59 % 70 % 49 % Språklig mångsidighet 56 % 66 % 46 % Hela uppgiften 54 % 64 % 45 % 21

22 Djupanalys av 140 insändartexter (Silén, 2015) Eleverna skriver argumenterande, men också problemlösande och utredande texter. I materialet går 40 % av eleverna rakt på sak utan att på något sätt introducera debattfrågan (Ska sommarlovet flyttas eller inte?). Eleverna borde gå i dialog med utgångstexten som skrivits av Juha Ruusuvuori. Texten kräver presentation men många elever presenterar inte den, även om de kanske nämner Ruusuvuori och vad han tycker. Första meningen i några texter: 1. Själv är jag av nästan olik åsikt om när sommarlovet skall infalla. 2. Det där var en av de fånigaste idéer, som jag har hört, Juha Ruusuvuori. Ingen bryr sig om ofta är junikvällarna mörka, varma och mjuka. På riktigt, ingen vill vara på sommarlov, när det är mörkt. I de flesta texter framgår det tydligt vad eleverna anser om sommarlovets placering. Det är vanligen inte oklart vad eleven tycker. 22

23 Djupanalys av 140 insändartexter (Silén, 2015) Eleverna behärskar inte till fullo den skriftliga genren insändare. Elevernas sätt att argumentera karakteriseras ofta av drag som är mer typiska för en muntlig kontext än en skriftlig. I många fall har skribenterna som i en muntlig dialog direkt berättat vad de tycker om Ruusuvuoris åsikt utan att ange vilken den är. I många texter framgår det inte ens att det är Ruusuvuoris åsikt de utgår från. De elever som bedöms som särskilt goda skribenter kan tänka utöver skolkontexten. I sådana fall ser de till att läsaren får veta vems text de skriver ett svar på, vilken åsikt som framförts där och hur den motiverats. Att i skrift kunna referera en annan person och ge läsaren den bakgrundsinformation hen behöver är något många av eleverna ännu inte behärskar när de lämnar grundskolan. 23

24 Viktiga områden för insatser skriva, skriva, skriva handledning av elever, särskilt elever som inte får stöd för språket och/eller sina gymnasiestudier i hemmet tid och resurser behövs uppmuntran till läsning av olika slags texter och särskilt längre texter uppföljning av läxor, respons på uppgifter elevernas motivation betoning av nyttan med ämnet språklig medvetenhet i skolorna och hemmet elevernas möjligheter att använda svenska i vardagen 24

25 Digitalt försök: resultat i skrivande Digitalt På papper Procent % 10 % 20 % 20 % 30 % 30 % 40 % 40 % 50 % 50 % 60 % 60 % 70 % 70 % 80 % 80 % 90 % 90 % eller över Lösningsandel i skrivande 25