Frågeställning. Metod. Teoretiskt perspektiv

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Frågeställning. Metod. Teoretiskt perspektiv"

Monica Andreasson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Bakgrund Ett av de mest betydelsebärande tillfällena i mitt liv som innebar en vändpunkt, var när jag förstod att jag i hela mitt liv aldrig ens hade förstått att jag liksom alla andra bär på en egen liten värld. Jag ser det som en bubbla som innefattar alla drömmar, fantasier, och erfarenheter, och vill kalla den verkligheten. Det var först då som jag insåg att jag inte var konstig eller fel, och kunde där efter också börja bearbeta mina fördomar mot människor som var olik mig själv. Utan förståelse för den spridda verkligheten kan det vara svårt att värdera och granska sin omvärld kritiskt, se igenom vissa beteenden och kryptiska/hemliga/osynliga meddelanden. Exempelvis kan det vara svårt att förstå varför våra klasskamrater retar oss för våra kläder (förmodligen vet de ens knappt om varför de gör det heller), eller varför alla modetidningar bara visar smala kvinnor utan några som helst hudproblem. Om vi inte kan sålla bort och se igenom de verkligheter som läggs på oss är det lätt att en del av dem krockar. En krock kan exempelvis handla om att vi ska vara smala och vackra och svårfångade som media säger, och att vi sedan samtidigt ska vara glada och fulla av energi när vi är med våra vänner. Om man då inte äter ordentligt kan man ju fråga var all energi ska komma ifrån. Krockarna kan alltså bidra till en negativ spiral. Därför är det viktigt att kunna se igenom, och rensa ut. Syfte Genom att låta eleverna ta del i diskussioner samt workshops kring begreppet verklighet och vad det innebär, har de möjlighet att skaffa sig redskap så de lättare kan granska, hantera och sålla information från sin omvärld. Eftersom den värld som omger dessa barn och ungdomar till större delen består av fotografiska bilder blir mitt syfte med den här undersökningen att ta reda på hur man inom fotokonsten använder sig av de tekniska möjligheterna som står till buds, för att avbilda en del av verkligheten. 1

Det var först då som jag insåg att jag inte var konstig eller fel, och kunde där efter också börja bearbeta mina fördomar mot människor som var olik mig själv.

2 Frågeställning Hur använder några av dagens fotokonstnärer sig av de tekniska möjligheter som finns i framställandet av verkligheten? Vad menar Vetenskapsfilosofen Ian Hacking då han talar om en så kallad förhöjd oroande realism som skulle vara så mycket mer intressant än alla underliga bilder som en del fotokonstnärer skapar. Hur kan en sådan så kallad förhöjd, oroande realism se ut? Kan man likna bildmanipulation vid att förvränga sanningen? teoretikers åsikter om detta. Vad räknas som bildmanipulation? Om bilderna ska publiceras i en dagstidning, måste det då stå att den är manipulerad? Hur anser olika teoretiker att man helst bör framställa en bild som skall avbilda verkligheten? Metod Jag tänker utföra en konstnärlig undersökning där jag gestaltar en plats/identitet/fantasi/minne som jag har en viss relation till. Gestaltningen går ut på att jag fotograferar (och eventuellt manipulerar i efterhand) platsen utifrån tre olika tekniker/stilar med syfte att avbilda verkligheten. Sedan låter jag en person, omedveten om att fotografierna ska ge just samma känsla kring platsen beskriva vad hon förstår av var och en ut av bilderna. Hon kommer sedan steg för steg att få utgå från en enkel bildanalysmetod för att se om synen på bilderna eventuellt förändras. Det vill säga; Vad ser du? (beskriv innehållet i bilden), Vad förstår du? ( eventuella symboler, eller övrigt), Vad känner du? ( Vilken inverkan har bilden på dig, får den dig att minnas något specifikt). Jag ska även försöka få tag i konstfotografer som jobbar med verkligheten som ämne, och besöka någon utställning inom området Teoretiskt perspektiv Jag tänkte ta reda på några av alla de teorier som finns kring framställningen av verkligheten med fotografiet som medium. I boken fotografi - En introduktion hittade jag några exempel på personer som teoretiserade kring ämnet. Jag fann bland annat tyska marxisten Bertolt Brecht, fotografen Allan Sekula, och vetenskapsfilosofen Ian Hacking. 2

Hur kan en sådan så kallad förhöjd, oroande realism se ut? Kan man likna bildmanipulation vid att förvränga sanningen? teoretikers åsikter om detta. Vad räknas som bildmanipulation?

3 Fotografen Allan Sekula talar om fotografiet som en sorts återgivning av en bit av världen, men att det också formas efter kamerans förutsättningar och de val fotografen gör. 1 Brecht försvarar det digitala fotot och påstår att - Frågan om kunskap - om vad vi kan lära från fotografier - handlar inte om den sorts objektiva skapelser som ofta visas fram, den handlar snarare om den avslöjande informationen. Digitalt manipulerade bilder kan användas för att vilseföra (det kan även kemiska bilder) men den här sortens ingrepp kan precis lika gärna låta oss förstå mer. 2 Hacking tycker inte att fotografiet skall ses som en exakt kopia utan vill snarare att man lyfter upp dess tekniska fördelar som manipulation och digital förbättring vilka faktiskt bara kan hjälpa oss i att uppfatta verkligheten tydligare. Den fundamentala fråga som står på spel i den här diskussionen är inte teknisk - i grund och botten handlar det om sociala förhållanden och de sätt på vilka kameran faktiskt används. Avklädd den enkla formen av realism kanske fotografin kan träda fram med en starkare, mer hållbar ide om återgivning och bevisning. 3 Jag har även funderat kring socialkonstruktuvismen eftersom Hacking i sin bok Social konstruktion av vad? från 2000 ställer sig frågan vad som är konstruerat och vad som är oberoende verklighet Edwards, Steve (2007), Fotografi en introduktion, Litauen: Raster förlag, s. 163 Ibid., s. 189 Ibid., s

om den avslöjande informationen. Digitalt manipulerade bilder kan användas för att vilseföra (det kan även kemiska bilder) men den här sortens ingrepp kan precis lika gärna låta oss förstå mer.

4 4

5 5

Relevanta dokument

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner