Rollfördelning och organisation

Transkript

1 Rollfördelning och organisation Rollfördelning 1.1 Primärvårdens roll Uppgifter Tidig upptäckt Utredning och diagnostik Behandling enligt riktlinjer och uppföljning av stabil KOL Behandla komorbiditeter Förebygga exacerbationer Behandla lindriga-medelsvåra exacerbationer Osteoporosprofylax och vaccination Bedöm behov av remiss till sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist och kurator/psykolog Strukturerat omhändertagande med god kvalitet Patientutbildning Indikation för remiss till lungmedicinsk bedömning Allmänt Oklarhet om diagnos och behandling Misstanke om respiratorisk insufficiens SaO 2?90-92 % i vila Blodgasprovtagning och analys Ställningstagande till nebuliseringsbehandling i hemmet Ställningstagande till oxygenbehandling i hemmet Uttalad funktionspåverkan Malnutrition Omfattande rehabiliteringsbehov Patient under 45 år sparsam rökning Remissindikation i relation till sjukdomens svårighetsgrad Även om ovan nämnda förhållanden är viktigast vid ställningstagande till remiss kan sjukdomens svårighetsgrad vara vägledande. Vid stadium 3 överväg remiss Vid stadium 4 klar remissindikation 1.2 Rollfördelning inom sjukhusbaserad vård Intensivvård Vård av patienter som kräver respiratorbehandling. Bedömning av indikation för respiratorbehandling och prognos bör göras i samråd med lungmedicinare. Noninvasiv respiratorbehandling kan även göras på lungkliniker med erfarenhet av och organisation för sådan behandling Lungmedicin 1 / 5

2 Handläggning och uppföljning av remissfall Utredning och uppföljning av patient med hotande eller manifest respirationsinsufficiens Utredning inför kirurgisk behandling Omhändertagande av försämringsskov, framför allt vid respiratorisk insufficiens med koldioxidretention, i vissa fall med beredskap för NIPPV. Ansvar för hemoxygenbehandling KOL-skola Multidisciplinär rehabilitering Utbildnings och utvecklingsansvar inom KOL området Invärtesmedicinsk klinik. Handläggning och basal utredning (spirometri med reversibilitetstest, lungrtg, blodgas, pulsoximetri) av remissfall. Omhändertagande av försämringsskov. Hemoxygenbehandling när nödiga resurser för detta finns. KOL skola. Vissa av ovanstående uppgifter kan lösas i samråd med lungavdelning eller lungklinik där sådan finns. Vård av patienter med respiratorisk insufficens där längre vårdtid krävs för att i samarbete med lungmedicinsk specialist avveckla, dosjustera eller ta ställning till oxygenbehandling i hemmet. Dessa vårdinsatser kan också ske på geriatrisk avdelning eller klinik Geriatrik Vård av äldre patienter med KOL och behov av förlängd sjukhusvård efter akut sjukdomsskov där specialistvård inom lungmedicin eller akutmedicin ej bedöms nödvändig och; Rehabiliteringsinsatser kan förväntas ge förbättrad funktionell kapacitet eller förbättrad funktionell förmåga genom att patienter lär sig utnyttja sina resurser optimalt med eller utan hjälpmedel Komplicerande sjukdomar (t.ex. hjärtsvikt, osteoporos, malnutrition) och handikapp skapar behov av samordnad medicinsk och funktionell diagnostik och behandling samt social planering Respiratorisk insufficiens föreligger och där en längre vårdtid krävs för att i samarbete med lungmedicinsk specialist avveckla dosjustera eller ta ställning till oxygenbehandling i hemmet Behov finns av sjukhusvård i livets slutskede Hemsjukvård och särskilda boenden Vård av äldre patienter med KOL utan behov av sjukhusvård men med behov av fortsatt omvårdnad och vissa sjukvårdsinsatser. Inom hemsjukvård och särskilda boenden bör finnas möjlighet att; Vårda patienter med kronisk oxygenbehandling Sköta nebulisatorbehandling Ansvara för nutritionsbehandling Ge god omvårdnad i livets slutskede Organisation, utrustning och utbildning Primärvård Allmänmedicin Enligt mångas erfarenhet underlättas handläggningen av KOL-patienter med ett strukturerat omhändertagande. Ett exempel på detta i primärvården är en sköterskeledd astma/kol-mottagning. Se exempel nedan! 2 / 5

3 Idag finns på många håll sköterskeledda astmamottagningar i primärvården som kan utvecklas till astma/kolmottagningar under förutsättning att det finns kompetens hos sköterska och läkare samt att det finns utarbetade vård- och behandlingsrutiner. Möjligheter att erbjuda patienter behandling av tobaksberoende skall alltid finnas oavsett vårdorganisation. och organisation för en astma/kol-mottagning i primärvården Ansvarig allmänläkare som ansvarar för astma/kol-mottagning (organisation, handledning, policyfrågor, kontaktperson etc.). Övriga allmänläkare där varje allmänläkare är medicinskt ansvarig för sina patienter vilket bl.a. innefattar utredning och fastställande av diagnos, ordination av lämplig behandling, uppföljning samt ställningstagande till remiss till sjukhusets specialister i icke akuta fall. Astma/KOL-sjuksköterska med kunskap i utförandet av spirometriundersökning. Specialutbildning i astma/kol (5-10 poängskurs eller motsvarande). utbildad för behandling av tobaksberoende. Möjlighet till stöd för rökstopp skall finnas. Möjligheter till samarbete skall finnas med sjukgymnast, arbetsterapeut och dietist med kompetens inom ämnesområdet. Arbetssätt för en astma/kol-mottagning i primärvården Regelbunden tidsbeställd sköterskemottagning. Tillgänglighet per telefon. Genomföra strukturerade utredningar med frågeställning astma eller KOL. Patientutbildning där sjukdomslära, rökavvänjningsstöd, medicineringsbehov samt råd om fysisk aktivitet och kost utgör basen. Följa patientens lungfunktion med regelbunden spirometri. Teamsamverkan mellan patientens egen läkare och övrig personal. Möjligheter till kontinuerlig fortbildning inom ämnesområdet. i primärvård Spirometer (Möjligheter att mäta FEV1, VC och utföra reversibilitetstest). Nebulisator för inhalationsbehandling. Oxygen för akutbehandling. Övriga hjälpmedel. Informations- och undervisningsmaterial. PEF-dagbok/kurva. Inhalatorer för demonstration. Fortbildning Möjligheter till fortbildning inom ämnesområdet för läkare och annan berörd personal Sjukhusbaserad vård Intensivvårdsklinik Läkare med erfarenhet av respiratorbehandling på patienter med KOL. Samarbete med lungspecialist är önskvärd. Sjuksköterska med erfarenhet av andningsvård. Sjukgymnast med profilering inom lungmedicin. 3 / 5

4 Respiratorer. Möjlighet att utföra bronkoskopisk bronkialtoalett. för Non Invasiv Ventilering Medicinklinik Läkare med profilering inom lungmedicin. (sköterska, undersköterska, sjukgymnast) med vana att instruera i inhalationsteknik, med spirometrikompetens samt med kompetens för behandling av tobaksberoende. Sjuksköterska med kunskap om KOL och intresse för omvårdnad och nutrition av KOL-patienter. Sjukgymnast med specialistkompetens i lungmedicin önskvärd. Arbetsterapeut med KOL erfarenhet. Dietist med KOL erfarenhet. Kurator med erfarenhet av patienter med KOL. Etablerade former för kommunikation med primärvård och lungmedicinsk specialistvård. För hemoxygenbehandling krävs oxygensköterska med erfarenhet av oxygenbehandling i hemmet samt fungerande samarbete med tekniker med kunskap om oxygenbehandling. Blodgasutrustning (provtagningsmaterial + tillgång till analysator). Spirometer. Undervisningsmaterial (inhalatorer för demonstration etc.). Tillgång till lungradiologi med CT och HRCT Geriatrik Läkare med kompetens och erfarenhet av äldre med KOL. Sjuksköterskor med kunskap om KOL och kompetens beträffande nutrition hos äldre. Sjukgymnast och arbetsterapeut med kompetens beträffande bedömning av funktionsförmåga och rehabilitering av äldre KOL-patienter. Dietist och kurator anslutna till avdelningen. med erfarenhet av att instruera i inhalationsteknik. Etablerade former för kommunikation med primärvård och lungmedicinsk specialistvård Hemsjukvård och särskilda boenden Tillgång till läkare med kunskap om KOL. Tillgång till sjuksköterska med kunskap om inhalationsbehandling, nutritionsbehand ling, oxygenbehandling och nebulisatorbehandling. Tillgång till sjukgymnast och arbetsterapeut med erfarenhet av KOL-patienter. Möjlighet att konsultera dietist och kurator Lungklinik Läkare med specialistkompetens i lungsjukdomar. Fortgående vidareutbildning enligt SLMF:s krav. 4 / 5

5 Powered by TCPDF ( Nationellt vårdprogram för KOL Sköterskor med erfarenhet av lungsjukvård och teoretisk kunskap om lungsjukvård motsvarande 5 poäng samt med speciell träning i inhalationsteknik och utbildning i arteriell blodgasprovtagning. Undersköterskor med erfarenhet av lungsjukvård. Sjukgymnast med specialistkompetens inom lungmedicin. Dietist med utbildning i utvärdering av nutritionsstatus samt kostrådgivning till KOL-patienter. Arbetsterapeut med utbildning i ergonomisk rådgivning och hjälpmedelsutprovning till KOL-patienter. Rökavvänjningspersonal med kunskap om KOL-patienter. Kurator med kunskap om KOL-patienter. Oxygensköterska med erfarenhet av oxygenbehandling i hemmet samt fungerande samarbete med tekniker med kunskap om oxygenbehandling. I förekommande fall personal med kunskap om NIPPV (Läkare, sköterskor och sjukgymnast). Blodgasutrustning (provtagningsmaterial + tillgång till analysator). Tillgång till klinisk fysiologi (lungfysiologi, diffusionskapacitetsbestämning, arbetsprov med bestämning av blodgaser). Tillgång till lungradiologi med CT och HRCT (high resolution computed tomography). Tillgång till ventilations- och perfusionsscintigrafi. I förekommande fall apparatur för NIPPV. Spirometer. Undervisningsmaterial (inhalatorer för demonstration etc.). Tillgång till spirometri. Möjlighet till blodgasanalys. 5 / 5