Konsekvensanalys. av kulturnämndens förslag till

Transkript

1 av kulturnämndens förslag till Sametingets Kulturpolitiska handlingsprogram

2 Innehåll Utgångspunkter för förslag till handlingsprogram... 2 Kulturanslagets utveckling... 2 Definitionen av Samisk kultur... 3 Kulturnämndets budget... 4 Medlemsintäkten som grund för verksamhetset... 5 Intäkt per medlem för respektive organisation... 6 Intäkt per medlem för respektive sameförening... 7 Bedömning av medlemskap... 7 Fördelning av medel enligt ny beräkningsmodell... 8 Sameföreningar... 8 Organisationer Riksorganisationer Samnordiska konst- och kulturorganisationer Idrottsorganisationer Särskilda intresseorganisationer Idrottsorganisationer Samernas svenska idrottsförbund Beräkning utan samebymedlemmar Riksorganisationer Svenska Samernas Riksförbund Sáminuorra Scenario; medlemmar anslutna via samebyar räknas inte med Ny fördelningsmodell; ett verktyg för att uppnå en omfattande och kvalitativ verksamhet Möjliga scenarier vid höjning av medlemsavgift Scenario 1, inklusive medlemmar anslutna via samebyn Scenario 2, inklusive medlemmar anslutna via samebyn Sammanfattande slutsatser

3 Utgångspunkter för förslag till handlingsprogram I detta dokument vill Sametingets kulturnämnd tydliggöra utgångspunkterna för det slutliga förslaget till samt vilka effekter förslaget till skulle ge. I Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Sametinget, från Landsbygdsdepartementet, anges att: Sametinget ska bidra till utvecklingen av ett starkt och mångfaldigt konst- och kulturliv. I Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende anslag 1:2, från Kulturdepartementet, anges att anslag 1:2 ap.5 Bidrag till samisk kultur som disponeras av Sametinget, ska gå till verksamhet med samisk bibliotekskonsulent samt till Giron Sámi Teáhter. Hur anslaget samt Samefondsmedlen har använts ska redovisas genom att ange antalet ssökande, antalet beviljade samt summan av beviljade. Redogörelsen ska delas upp på olika kulturyttringar såsom duodji, bild- och formkonst, musik och jojk samt litteratur. Redovisningen ska också delas upp i till media, forskning och utbildning samt till organisationer. Vidare är Sametinget förvaltningsmyndighet för samisk kultur, se 1 Förordning med instruktion för Sametinget. Kulturanslagets utveckling Trots att Sametinget har dessa viktiga och omfattande uppdrag har inte anslaget uppräknats sedan inrättandet. Anslaget till samisk kultur har däremot sänkts med totalt kr från 1995 till 2013, om man räknar bort det till Giron Sámi Teáhter som tidigare var öronmärkt. Bidraget till Giron Sámi Teáhter tillkom 1999 i kulturanslaget. Sedan dess har det övriga kulturanslaget minskat. Till detta ska tilläggas att anslagets värde förstås har minskat då kostnaderna i samhället stadigt ökar för varje år. Hela kulturanslaget, inklusive Giron Sámi Teáhter, uppgick år 1999 till en summa av kr. Enligt prisomräknaren, som tar hänsyn till inflationen, skulle kulturanslaget 2

4 2013 uppgå till kr för att motsvara värdet år För mer information om SCB:s prisomräknare se länk: För 2014 sänktes kulturanslaget återigen och uppgick till kr. Sametinget får alltså ett anslag till samisk kultur som är kr lägre i värde än Kulturanslagets utveckling (Tkr) År Kultur Teater Totalt * *1999 tillkom anslaget till Giron Sámi Teáhter i Kulturanslaget från Kulturdepartementet. Definitionen av Samisk kultur Som beskrivs i handlingsprogrammet så innefattar begreppet samisk kultur två aspekter. Den ena är den kultur man gör, det vill säga skapandet av konst- och kulturyttringar. Den andra är den man är, det vill säga att man är bärare av en samisk identitet och identifierar sig som same. Sametingets kulturnämnd har hela tiden, genom sin sgivning, försökt och kommer även fortsättningsvis att försöka stödja kulturprojekt som innefattar båda dessa aspekter. Sametingets kulturnämnd har dock det ovan beskrivna förutsättningarna för det statliga kulturanslaget att förhålla sig till. Ett anslag som inte har ökat sedan Det innebär att Sametingets kulturnämnd inte kan tillgodose alla de behov som finns. Kulturnämnden har 3

5 länge sett behovet av ett ökat anslag och har vid varje budgetäskande påttalat behovet. Kulturnämnden ser dock att ett mer aktivt arbete för att utöka anslaget krävs för att nå resultat. Sametingets kulturnämnd har i sin sgivning sett att det är viktigt att, utöver ett utökat kulturanslag, jobba fram särskilt destinerade medel till tre områden där kulturnämndens resurser inte kan tillgodose behoven. Områden som till viss del berör de nytillkomna nämnderna; språknämnden, näringsnämnden och rennäringsnämnden. Dessa områden är de samiska språken, samiska näringar samt utbildning och forskning. Genom verksamhets och kulturprojekt stödjer dock Sametingets kulturnämnd även dessa områden till viss del: De samiska språken: såsom projekt till språkbad, litteraturutgivning, verksamhets till teaterverksamhet och media. Samiska näringar: såsom projekt till festivaler och andra evenemang där de samiska näringarna har möjlighet att synliggöras samt verksamhets till Sámi Duodji. Samisk forskning: såsom stipendier i samarbete med CeSam- Centrum för Samisk forskning. Det är mycket viktigt att stärka både den skapande samiska kulturen samt att revitalisera och stärka samisk identitet och kultur, i betydelsen den man är som same. Samisk litteratur, teater och bildkonst uttrycker och berättar om våra livsvillkor och hur det är att var same. Genom det är den skapande samiska kulturen också med och stärker och revitaliserar vår samiska identitet. Detta, i sin tur, bidrar till att uppnå målet om en livskraftig och hållbar samisk livsmiljö. Kulturnämndets budget De som kulturnämnden beviljar till verksamhets och projekt är ett verktyg för att stärka och främja mångfald i det samiska konst- och kulturlivet. Kulturnämnden har föreslagit en budget för mandatperioden som i princip följer tidigare fördelning. Kulturnämnden vill inte på något sätt bidra till försvårande omständigheter för samiska verksamheter som erhåller. Däremot ser kulturnämnden att situationen med den oförändrade budgeten sedan starten är akut. Ett aktivt arbete för utökade resurser måste inledas omgående. Det är med ett utökat anslag som utvecklingsinsatser kan genomföras. 4

6 Med verksamhetsen till föreningar, organisationer och stiftelser säkerställer kulturnämnden att den samiska allmänheten har mötesplatser, aktörer som arbetar aktivt med viktiga samiska intressefrågor och organisationer och institutioner som, med sin sakkunskap, förvaltar och utvecklar samiska kulturyttringar. Med de fristående medlen, som beviljas till samiska kulturprojekt, har Sametingets kulturnämnd möjlighet att bedriva en aktiv kulturpolitik och säkra att de uppsatta kulturpolitiska målen uppnås. Genom att fastställa kriterier, som ska uppfyllas i de projekt som beviljas, kan kulturnämnden styra beviljade till att uppnå såväl de kulturpolitiska målen som Sametingets övergripande mål. På så sätt kan kulturnämnden, tills utökade resurser erhålls, säkerställa att de små resurser som finns ändå ger ett resultat som utvecklar och stärker det samiska konst- och kulturlivet. En stor brist i den samiska kulturpolitiken, som kulturnämnden vill åtgärda, är att ge samiska konstnärer möjligheten att ansöka om arbetsstipendium inom litteratur, duodji, bildkonst, dans, film, musik, foto och teater. Detta och många andra utvecklingsinsatser kan möjliggöras genom att kulturanslaget utökas. Medlemsintäkten som grund för verksamhetset Medlemsintäkten utgör ett slags kvalitetsmått på hur aktiv en organisation är och vilken kvalitet på verksamheten som organisationen kan erbjuda sina medlemmar. Antalet medlemmar kan vara mycket stort i en förening/organisation. Men det behöver inte betyda att verksamheten som bedrivs varken är omfattande eller av hög kvalitet. Om föreningen/organisationen har valt att ta ut en mycket liten, eller ingen, medlemsavgift kräver inte heller medlemmarna lika mycket tillbaka, i form av högkvalitativ verksamhet, som om en förening/organisation skulle ta ut en högre avgift. En förening/organisation som bedriver en verksamhet av hög kvalitet och som ger medlemmarna något som de värdesätter högt har också större möjlighet att ta ut en lite högre medlemsavgift. Därför kan medlemsintäkten fungera som ett kvalitetsmått på föreningens/organisationens verksamhet. I dagsläget är den genomsnittliga intäkten per medlem i de samiska organisationerna mycket låg. Den genomsnittliga intäkten för en medlem, om man tittar på de samiska organisationerna som helhet, är 63,25 kr. För sameföreningarna är den genomsnittliga intäkten totalt för en medlem 58,81 kr. Det krävs alltså inga stora höjningar av medlemsavgifter för att höja medlemsintäkterna avsevärt för såväl föreningar som organisationer. Se sammanställning nedan för genomsnittlig intäkt per medlem för respektive organisation samt respektive sameförening. 5

7 Intäkt per medlem för respektive organisation Uppgifterna är hämtade från ansökningar om verksamhets Sökande Medlemsantal Medlemsintäkt Riksorganisationer Intäkt per medlem Sáminuorra ,85 LSS-Landsförbundet Sv Samer ,85 Slow Food Sápmi ,63 Renägarförbundet ,13 Same Ätnam ,64 Riksorganisation Samerna ,65 SSR-Svenska Samernas Riksförbund ,79 Samnordiska kost- och kulturorganisationer Sámi Komponisttat ,00 Juoigiid Searvi ,32 Sámi Dáiddačehpiid Searvi ,56 Sámi Teáhter Searvi ,14 Sámi Girječálliid Searvi ,50 Sámi Jienat ,12 Idrottsorganisationer Samisk fotbollsförbund* Genomsnitt totalt ,25 * Inga uppgifter då ansökan inte var komplett. 6

8 Intäkt per medlem för respektive sameförening Uppgifterna är hämtade från ansökningar om verksamhets Sameförening Medlemsantal Medlemsintäkt Intäkt per medlem Soppero Sf ,35 Silbonah Sámesijdda ,76 Noerthe naestie/vnl sf ,21 Kiruna sameförneing ,18 Fatmomakke Sf ,57 Ammarnäs Sf ,08 Lule-Boden Sf ,14 JulevSámega ,17 Samer i Syd (SiS) ,33 Arjeplogs samefö ,62 Vueltjere Duodji ,00 Vadtejen Saemiej Sijte ,64 Duoddaras ,64 Sameföreningen i Göteborg ,13 Storlule sf ,12 Faepmie Saavreme Sibrie ,30 Malå sf ,96 Lycksele sf ,57 Sf i Stockholm ,81 Vaisa Sf ,66 Arvidsjaurs sf ,40 Unna Čeruš G.S ,67 Pessinki sf ,67 Orrestaare saemien sibrie/ö-viks sf ,27 Staare Sibrie/ Östersunds Sf ,26 Såhkie, Umeå Sf ,03 Vaapsten Sijte ,50 Totalt Genomsnitt ,81 Bedömning av medlemskap Bedömningen av medlemskap, som presenteras på sidan 13, är möjlig att införa inför ansökan om verksamhets Detta för att tydlig information ska hinna gå ut till berörda organisationer samt att de ska hinna anpassa sina redovisningsdokument som ska finnas med i ansökan om verksamhets. Denna bedömning av medlemskap görs därför att Sametingets kulturnämnd anser det viktigt att medlemskap i föreningar och organisationer ska bygga på individens 7

9 självständiga val och inte på tvång. Detta i linje med delmål 5, Ökad jämställdhet och demokratisk utveckling i det samiska samhället. Då man i Sverige, enligt lag, måste vara medlem i en sameby för att få bedriva renskötsel så kan en kollektivanslutning av samebymedlemmar till en organisation inte betraktas som ett frivilligt medlemskap. Det är inte rimligt att konsekvenserna av att välja bort medlemskapet i en riksorganisation ska beröra hela din försörjning och livssituation, vilket blir fallet om du måste välja bort rennäringen. En kollektivanslutning av en sameförening till en organisation är en helt annan sak. Varje enskild medlem kan, utan stora konsekvenser, välja att vara medlem i en förening som är medlem i en organisation eller att säga upp sitt medlemskap om man personligen inte vill förknippas med aktuell organisation. Fördelning av medel enligt ny beräkningsmodell Vid införandet av fördelningen enligt den nya beräkningsmodellen ska tydlig information gå ut till organisationer och föreningar så att de har möjlighet att anpassa sig till de nya förutsättningarna. Sameföreningar Nedan finns en sammanställning över sameföreningarna som blev beviljade verksamhets Uppgifterna är hämtade från ansökningarna om verksamhets I den nya beräkningsmodellen utgör 20 % ett grund som är lika för alla föreningar. Föreningens medlemsintäkter är den faktor som avgör storleken på det rörliga et, som utgör 80 % av verksamhetset. I den blå kolumnen framgår vad grundet för respektive förening skulle bli, enligt den aktuella budgeten och det aktuella antalet sameföreningar. I den gröna kolumnen framgår vad det rörliga et skulle bli för respektive förening utifrån siffrorna för medlemsintäkt i ansökningarna om verksamhets I den gula kolumnen framgår vad det totala verksamhetset skulle bli för respektive förening, utifrån den nya beräkningsmodellen. I den lila kolumnen framgår det beviljade verksamhetset för respektive förening år

10 Sameföreningar Ny modell för beräkning Sameförening Antal Medlem Andel medlem (%) Medlems intäkt Andel medlems intäkt Intäkt per medlem Grund 20 % Rörligt 80 % Summa Bidrag Beviljat 2014 Soppero Sf 170 4,7% ,4% 42, Silbonah Sámesijdda 203 5,6% ,4% 35, Noerthe naestie/vnl sf 95 2,6% ,3% 74, Kiruna sf 304 8,4% ,2% 64, Fatmomakke Sf 70 1,9% ,1% 123, Ammarnäs Sf 167 4,6% ,6% 58, Lule-Boden Sf 88 2,4% ,1% 26, JulevSámega 127 3,5% ,7% 12, Samer i Syd (SiS) 75 2,1% ,9% 53, Arjeplogs sf 47 1,3% ,4% 63, Vueltjere Duodji 125 3,4% ,5% 26, Vadtejen Saemiej Sijte 55 1,5% ,8% 29, Duoddaras 198 5,5% ,1% 76, Sameföreningen i Göteborg 80 2,2% ,3% 87, Storlule sf 103 2,8% ,3% 26, Faepmie ss 132 3,6% ,9% 15, Malå sf 283 7,8% ,3% 69, Lycksele sf 35 1,0% ,8% 48, Sf i Stockholm ,0% ,1% 107, Vaisa Sf 116 3,2% ,2% 39, Arvidsjaurs sf 125 3,4% ,4% 58, Unna Čeruš G.S 60 1,7% 700 0,3% 11, Pessinki sf 150 4,1% ,9% 40, Orrestaare ss 75 2,1% ,0% 56, Staare Sibrie/ Östersunds Sf 76 2,1% ,1% 30, Såhkie, Umeå Sf 128 3,5% ,4% 57, Vaapsten Sijte 140 3,9% ,7% 102, % % 58, Budget Andel grund Andel rörligt

11 Organisationer Nedan finns sammanställningar på organisationerna, indelade i de nya kategorier som föreslås i kulturpolitiskt handlingsprogram. Uppgifterna är hämtade från ansökningar om verksamhets För respektive kategori framgår vad verksamhetset skulle bli per organisation, utifrån den nya beräkningsmodellen. Grundet, som utgör 20 % av verksamhetset, framgår för respektive organisation i kolumnen Grundbelopp att fördela. I nästföljande kolumn, Medlemsintäkt relaterat, framgår storleken på det rörliga et. Detta utifrån siffror för medlemsintäkter i ansökningarna om verksamhets Sedan framgår den slutliga summan för verksamhetset, i kolumnen Totalt verksamhets, utifrån den nya beräkningsmodellen. I den sista kolumnen, Beviljat 2014, framgår vad respektive organisation beviljades i verksamhets för Riksorganisationer Riksorganisationer Budgeterat Förslag 20 % / 80 % Organisationer Medlems intäkter 2012 Procentuell andel medlemsintäkt Grundbelopp (20 %) kr Medlemsintäkt relaterat (80 %) kr Totalt verksamhets Beviljat 2014 Sáminuorra ,1% LSS-Landsförbundet Sv Samer ,4% Slow Food Sápmi ,6% Renägarförbundet ,4% Same Ätnam ,3% Riksorganisation Samerna ,2% SSR-Svenska Samernas Riksförbund ,1% % % / 80 % Grund Rörligt Summa

12 Samnordiska konst- och kulturorganisationer Samnordiska konst- och kulturorganisationer Budgeterat Förslag 20 % / 80% Organisationer Medlems intäkter 2012 Procentuell andel medlemsintäkt Grundbelopp (20 %) kr Medlemsintäkt relaterat (80 %) kr Totalt verksamhets Beviljat 2014 Sámi Komponisttat ,3% Juoigiid Searvi ,6% Sámi Dáiddačehpiid Searvi ,2% Sámi Teáhter Searvi ,9% Sámi Girječálliid Searvi ,6% Sámi Jienat ,5% % % / 80 % Grund Rörligt Summa Idrottsorganisationer Budgeterat Idrott Organisationer SSIF- Samernas Svenska Idrottsförbund Medlems intäkter 2012 Procentuell andel medlemsintäkt Beviljat 2014 Ingen uppgift Ingen uppgift 0 Beviljat Kommentar 2013 Ej komplett ansökan

13 Särskilda intresseorganisationer Särskilda intresseorganisationer undantas från medlemsintäktsbaserat verksamhets. Detta för att de bedriver verksamhet som är av särskild vikt för det samiska samhället. Inför decembermötet var det två ansökningar som inte var kompletta. En inkom för sent och den andra saknade obligatoriska uppgifter. Därmed fick de avslag. Särskilda intresseorganisationer Budgeterat Beviljat för Organisationer 2014 Totalt beviljat 2014 Beviljat 2013 Sámi Dáiddárraddi Sámi Dáiddaguovddáš Samerådet- sv sektionen* Samiska rättsförbundet** *Ansökan avslogs i december, ej komplett. Beviljades verksamhets i februari ** Ansökan inkommen för sent, behandlades ej. Idrottsorganisationer Samernas svenska idrottsförbund Sametingets kulturnämnd anser att kulturmedel inte ska gå till idrottsverksamhet. Sametingets kulturnämnd anser det självklart att samiska idrottsorganisationer ska få ta del av de statliga medel som varje år fördelas till idrott i Sverige. Sametingets kulturnämnd följer med intresse det regeringsuppdrag som Centrum för idrottsforskning har fått 1. CIF ska svara på om idrottsrörelsen uppnår statens mål om att idrotten ska nå så många som möjligt

14 Beräkning utan samebymedlemmar En ny bedömning av medlemskap är möjlig att införa inför ansökan om verksamhets Här följer en redovisning av vad den nya bedömningen skulle innebära om den nya bedömningen infördes idag, då en del organisationer har medlemmar som är kollektivanslutna via sin sameby. Presentationen visar effekten både för de organisationer som har samebyar som medlemmar och för de organisationer som inte har samebyar som medlemmar. Om den nya bedömningen av medlemskap skulle införas idag skulle ändringen få följande effekt: Riksorganisationer Bland riksorganisationerna finns två organisationer med samebyar som medlemmar. Det är SSR och Sáminuorra. Svenska Samernas Riksförbund Enligt uppgifter från ansökan om verksamhets 2014 så hade SSR, år 2012, 43 samebyar som medlemmar och 17 betalande sameföreningar. Det betyder en medlemsintäkt på kr. Från den totala medlemsintäkten ska medlemsintäkten från samebyar, på kr, dras bort. Det betyder en medlemsintäkt på kr för SSR. Sáminuorra Enligt uppgifter från ansökan om verksamhets 2014 hade Sáminuorra, år 2012, 20 samebyar anslutna till organisationen. Samebyarna betalar en medlemsavgift på 500 kr. Det betyder att kr ska dras bort från den totala medlemsintäkten, som var på kr. Den totala medlemsintäkten blir då kr. Se sammanställning av effekterna för Riksorganisationer nedan (jämför med sista kolumnen, där framgår per organisation om samebymedlemmar räknas in): 13

15 Scenario; medlemmar anslutna via samebyar räknas inte med Budgeterat Riksorganisationer- utan samebymedlemmar Förslag 20 % / 80 % Organisationer Medl antal Medlems intäkter 2012 Genomsnitt medl avgift Andel medl intäkt (%) Nytt antal utan sameby medl Ny medl intäkt Ny andel medl intäkt (%) Grund (20 %) kr Rörligt (80 %) kr Totalt verksamhets Beviljat 2014 Differens fr grund förslag Totalt, m sameby medl, grundförslag Sáminuorra* ,85 11,1% ,2% LSS-Landsförbundet Sv Samer ,85 0,4% ,5% Slow Food Sápmi ,63 5,6% ,0% Renägarförbundet ,13 1,4% ,2% Same Ätnam ,64 1,3% ,9% Riksorganisation Samerna ,65 6,2% ,1% SSR-Svenska Samernas Riksförbund** ,79 74,1% ,1% % % * Här beräknas att medlemmarna som ej tillhör en sameby utgör 75,2 % av medlemsantalet, då intäkten från dessa medlemmar utgör 75,2 % av den totala medlemsintäkten. **Här beräknas att medlemmarna som ej tillhör en sameby utgör 4,7 % av medlemsantalet, då intäkten från dessa medlemmar utgör 4,7 % av den totala medlemsintäkten. 20 % / 80 % Summa Ny fördelningsmodell; ett verktyg för att uppnå en omfattande och kvalitativ verksamhet Sametingets kulturnämnd föreslår att medlemsintäkten ska vara den faktor som styr den rörliga delen av verksamhetset. Detta då, som ovan beskrivet, medlemsintäkten kan ses som ett kvalitetsmått på organisationens/föreningens verksamhet. Genom att införa den nya beräkningsmodellen ges organisationerna/föreningarna ett incitament till att höja medlemsintäkten. Som tidigare redovisats krävs en mycket liten höjning av medlemsavgiften för att avsevärt höja medlemsintäkten. Höjningen av medlemsintäkten bidrar till att stärka organisationernas/föreningarnas egenfinansierade bas vilket gör dem mindre sårbara och beroende av. Men dessutom bidrar den nya modellen till att ju högre medlemsintäkt en organisation/förening har desto högre blir 14

16 verksamhetset. Ju högre inkomsterna blir desto mer omfattande och kvalitativ verksamhet kan också organisationerna/föreningarna bedriva. Risken med denna modell är förstås att det skulle kunna skapas en trend där medlemsavgifterna skjuter i höjden. Detta är dock inte någon större risk i nuläget då alla organisationer/föreningar har mycket låga medlemsavgifter. Det krävs därför inga stora höjningar för att uppnå effekt. Dessutom måste organisationerna/föreningarna räkna med att det finns en smärtgräns för medlemmarna vad gäller storleken på medlemsavgiften. Höjs den alldeles för mycket riskerar man istället att förlora medlemsintäkter då medlemmar väljer att gå ur organisationen/föreningen. Trots den minimala risken är detta dock en utveckling som ska bevakas. Genom den nya fördelningsmodellen kan Sametingets kulturnämnd främja en utveckling vad gäller såväl omfattning som kvalitet på verksamheten bland de samiska organisationerna och föreningarna som i sin tur bidrar till ett berikat och berikande samiskt samhälle. Möjliga scenarier vid höjning av medlemsavgift Genom en mycket liten höjning av avgiften per medlem kan organisationerna höja sin medlemsintäkt ganska mycket. Nedan presenteras två olika scenarier för riksorganisationerna som, bland organisationerna, har den lägsta genomsnittliga medlemsavgiften. 15

17 Scenario 1, inklusive medlemmar anslutna via samebyn Nedan visas utfallet om alla riksorganisationer, med en genomsnittlig medlemsavgift under 50 kr, skulle höja sin avgift till 50 kr/medlem. I kolumnen Höjning av avgift framgår vad den nya medlemsavgiften skulle bli. För Sáminuorra, Slow Food Sápmi och Same Ätnam som behåller sina gamla medlemsavgift framgår avgiften i kolumnen Genomsnitt medlemsavgift. I den mörkrosa kolumnen framgår vad det totala et per organisation skulle bli. I den gröna kolumnen framgår differensen från grundförslaget, som framgår i den sista, ljusrosa, kolumnen (finns också under rubriken Fördelning av medel enligt ny beräkningsmodell, Riksorganisationer). Scenario: Höjning av medlemsavgiften, till 50 kr/ medlem, för alla organisationer som har en genomsnittlig avgift under 50 kr Riksorganisationer Budgeterat Förslag 20 % / 80 % Organisationer Antal medl Medlems intäkter 2012 Genomsnitt medlems avgift Procentuell andel medlems intäkt Höjning avgift till 50 kr/ medlem Ny Medlems intäkt Ny procentuell andel medlems intäkt Grundbelopp (20 %) kr Medlintäkt relaterat (80 %) kr Totalt Diff fr grund förslag Grundförslag Sáminuorra ,85 11,1% ,5% LSS-Landsförbundet Sv Samer ,85 0,4% ,2% Slow Food Sápmi ,63 5,6% ,8% Renägarförbundet ,13 1,4% ,2% Same Ätnam ,64 1,3% ,1% Riksorganisation Samerna ,65 6,2% ,5% SSR-Svenska Samernas Riksförbunnd ,79 74,1% ,7% % % Grund Rörligt 20 % / 80 % Summa

18 Scenario 2, inklusive medlemmar anslutna via samebyn Nedan visas utfallet om alla riksorganisationer, med en genomsnittlig medlemsavgift under 150 kr, skulle höja sin avgift till 150 kr/medlem. I kolumnen Höjning av avgift framgår vad den nya medlemsavgiften skulle bli. För, Slow Food Sápmi och Same Ätnam som behåller sina gamla medlemsavgift framgår avgiften i kolumnen Genomsnitt medlemsavgift. I den mörkrosa kolumnen framgår vad det totala et per organisation skulle bli. I den gröna kolumnen framgår differensen från grundförslaget, som framgår i den sista, ljusrosa, kolumnen (finns också under rubriken Fördelning av medel enligt ny beräkningsmodell, Riksorganisationer). Scenario: Höjning av medlemsavgiften, till 150 kr/ medlem, för alla organisationer som har en genomsnittlig avgift under 150 kr Budgeterat Organisationer Antal medl Medlems intäkter 2012 Genom- snitt medlems avgift Procentuell andel medlems intäkt Riksorganisationer Förslag 20 % / 80 % Höjning avgift till 150 kr/ medlem Ny Medlems intäkt Ny procentuell andel medlems intäkt Grundbelopp (20 %) kr Medlintäkt relaterat (80 %) kr Sáminuorra ,85 11,1% ,1% LSS-Landsförbundet Sv Samer ,85 0,4% ,4% Slow Food Sápmi ,63 5,6% ,9% Renägarförbundet ,13 1,4% ,5% Same Ätnam ,64 1,3% ,4% Riksorganisation Samerna ,65 6,2% ,2% SSR-Svenska Samernas Riksförbunnd ,79 74,1% ,5% Totalt Diff fr grund förslag Grundförslag % % % / 80 % Grund Rörligt Summa

19 Sammanfattande slutsatser Sametingets kulturnämnd lämnar över detta förslag till kulturpolitiskt handlingsprogram till Sametingets plenum. Sametingets kulturnämnd vill tydliggöra att förslaget till handlingsprogram har formats utifrån de förutsättningar som nämnden möter i sin sgivning. Resurserna, kulturanslaget och Samefondsmedlen, är knappa och räcker inte för att uppfylla varken det mål som anges i regleringsbrevet från Kulturdepartementet eller de egna mål som kulturnämnden har, utifrån de behov som finns inom samiskt kulturliv. Kulturanslaget har inte uppräknats sedan Sametingets kulturnämnd bildades, Sametinget får idag ett anslag till samisk kultur som är kr lägre i värde än Verksamhetsen är oerhört viktiga för samiska organisationer, stiftelser och föreningar. Aktörer som bidrar med samlingspunkter för det samiska samhället men också till arbetet med viktiga samiska samhälls- och kulturfrågor. Det är dock med de fria projekten som Sametinget, genom kulturnämndens sgivning, kan bedriva en aktiv kulturpolitik och uppnå de kulturpolitiska målen. Utifrån de beskrivna förutsättningarna ser kulturnämnden att ett aktivt arbete för att öka kulturanslaget är den enda möjliga vägen till utveckling. Verksamhetsen utgör 85 % av Sametingets kulturnämnds totala budget. Den nya beräkningsmodellen bidrar till att beviljandet av verksamhetsen blir mer objektiv då det är storleken på medlemsintäkten som avgör storleken på et. Åtgärden gör också organisationerna och föreningarna mindre sårbara. Detta genom att främja en utveckling där organisationerna/föreningarna stärker sin egenfinansierade bas, genom höjda medlemsintäkter. Kulturnämnden vill än en gång betona vikten av att få fram medel till språk-, närings-, utbildnings- och forskningsområdet är viktigt. I synnerhet nu då de nya nämndernas arbete är i full gång. Fortlöpande tvingas kulturnämnden, på grund av medelsbrist, avslå ansökningar om språkstudier, samisk forskning, läromedel, ordböcker med mera. Förslaget till kulturpolitiskt handlingsprogram innefattar de åtgärder som Sametingets kulturnämnd anser nödvändiga för att komma i närheten av det kulturpolitiska målet: Ett starkt och mångfaldigt samiskt konst- och kulturliv som, i sin tur, ska bidra till Sametingets övergripande mål: En livskraftig och hållbar samisk livsmiljö 18