Från internationell fostran till global fostran. Undervisningsväsendets strategi för global fostran i Karleby
|
|
- Ebba Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Från internationell fostran till global fostran Undervisningsväsendets strategi för global fostran i Karleby 1
2 Innehåll 1. Bakgrund till strategin för global fostran Global fostran i skolor Begrepp Förpliktelser, mål och nyttan Den internationella verksamhetens nivåer och sätt 8 3. Nuläget för utbildningsväsendets och skolornas internationella verksamhet i Karleby Skolornas internationella mobilitet och vänortsverksamhet i Karleby Nationell och regional internationalism Internationalism på hemmaplan Internationalism som tar sig uttryck i attityder, mod och förståelse Språkkunskaper och kommunikationsfärdigheter samt interkulturella färdigheter Visioner, värden och verksamhetsidéer ett genuint fördomsfritt undervisningsväsen Målbild och åtgärder 15 Källor 16 2
3 1. Bakgrund till strategin för global fostran Undervisningsväsendets strategi för global fostran i Karleby kompletterar de lokala läroplanerna för den grundläggande utbildningen och gymnasiet och utstakar utvecklingsarbetet inom området för global fostran. Värdegrunderna och temaområdena i läroplanerna för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen samt bl.a. millenniedeklarationen som antogs av FN 2000 ålägger genomförandet av global fostran. Millenniedeklarationens värderingar omfattar bl.a. frihet, jämlikhet, solidaritet, tolerans, demokrati, främjande av fred och skydd av miljön (Undervisnings- och kulturministeriet 2010:14). I denna strategi presenteras global fostran i skolor först på en allmän nivå och sedan på Karleby stads nivå genom att diskutera visionerna för och verksamhetsidéerna bakom global fostran samt dess samarbetsparter, bedömning och förnyelse. Avsikten med strategin är att den ska fungera som en utgångspunkt för och vara till hjälp vid planeringen av global fostran i skolor. Karleby stads riktlinjer för global fostran påverkas bl.a. av Utbildningsstyrelsens och Undervisnings- och kulturministeriets förordningar, CIMO:s samt regeringens rekommendationer gällande utbildningspolitiska riktlinjer och åtgärdsprogram (KESU). Mer information om skolornas internationella verksamhet finns på undervisningsväsendets webbsidor. Utvecklingschefen, skoldirektören och utbildningsplaneraren svarar för samordningen av det internationella samarbetet. Ett team för global fostran grundades våren 2012 för att stödja samordningen. Teamet för global fostran har i uppgift att utveckla, ge idéer till och styra verksamheten som är förknippad med skolornas internationalism och global fostran. Varje skolnivå har en representant i teamet. 3
4 2. Global fostran i skolor 2.1. Begrepp Fostran till internationalism i de finländska skolorna har gradvis övergått från grundskolans attityder som betonar solidaritet och utvecklingssamarbete till att verka i det globala medborgarsamhället (Kivistö, 2008). Därför har man gått in för att använda begreppet global fostran istället för fostran till internationalism (Undervisnings- och kulturministeriet 2010:14, Lampinen 2009). Begreppet global fostran är mer omfattande än begreppet fostran till internationalism och dess syfte är fostran till globalt ansvar för ett gott liv och en hållbar framtid (Undervisnings- och kulturministeriet 2010:14). Olika begrepp bygger på olika synpunkter och betoningar, Hyväri (2011) klassificerar några begrepp i följande tabell. Fältet för global fostran Mänskliga rättigheter Fredsfostran Utvecklingsfostran Interkulturalitet Hållbar utveckling Likvärdighet Jämställdhet FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, barnets rättigheter, minoriteter som möter diskriminering vardagliga konflikter, mobbning, att stödja gemenskapsandan, världens konflikter syd nord, utvecklingssamarbete, rättvis handel, världsomfattande jämställdhet kulturell mångfald, invandring, finländska kulturminoriteter ekologisk, social, kulturell, miljöfostran ansvarsfull konsumtion, klimatförändring icke-diskriminering (tolerans), mångfald i vidaste bemärkelse mellan könen, sexuella minoriteter TABELL 1. Fältet för global fostran (Hyväri 2011) 4
5 2.2. Förpliktelser, mål och nyttan Ett nytt beslut gjordes om målen för den grundläggande utbildningen i statsrådets förordning ( ). Mångkulturalitet och globalisering samt hållbar utveckling lyfts fram i förordningen mer genomgående än tidigare. I paragraf två Elevernas utveckling till humana människor och till samhällsmedlemmar fastställs att målet för utbildningen och fostran är att stödja elevernas utveckling till humana och etiskt ansvarsfulla samhällsmedlemmar. Undervisningen främjar förståelsen för och kännedomen om kulturer samt traditioner som baserar sig på ideella, ideologiska och religiösa, såsom kristna, grunder. Vidare främjar undervisningen kännedomen och förståelsen för den västerländska humanistiska traditionen. Undervisningen och fostran främjar respekten för livet, människovärdets integritet, de mänskliga rättigheterna, naturen och andra människor och stöder elevernas utveckling till harmoniska människor med en sund självkänsla. Målet är att främja elevernas hälsa och välfärd samt att eleverna lär sig goda seder. Globala värden främjas också genom att fastställa att undervisningen och fostran ska stödja elevernas utveckling till att respektera olikheter, att ta ansvar och samarbeta samt till verksamhet som främjar respekten och förtroendet mellan människogrupper, folk, idéer, religioner och kulturer. Undervisningen främjar elevernas utveckling till aktiva samhällsmedlemmar och ger dem förutsättningar för att verka i ett demokratiskt och jämlikt samhälle. Undervisningen främjar även en hållbar utveckling. Syftet med undervisningen är att eleven ska få en bred allmänbildning samt vidga och fördjupa sin världsbild. (Statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen, 2012) De mänskliga rättigheterna, alla människors lika värde, demokrati, en vilja att bevara naturens mångfald och omgivningens livskraft samt tolerans och vilja att slå vakt om den kulturella mångfalden är de värden som den grundläggande utbildningen ska gestalta och förmedla enligt grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Den grundläggande utbildningen ska också främja social gemenskap, ansvarskänsla och respekt för individens friheter och rättigheter. Undervisningen i gymnasiet skall utgå från vördnad för livet och respekt för de mänskliga rättigheterna. Bildningsidealet är en strävan efter sanning, mänsklighet och rättvisa. Gymnasieutbildningen skall främja öppen demokrati, jämlikhet och välfärd. I läroplanerna för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen ingår temaområden som ska integreras i undervisningen av olika läroämnen och vara synlig i skolans dagliga arbete och verksamhetskultur. Temaområdet för den grundläggande utbildningen är kulturell identitet och internationalism och kulturell identitet och kulturkännedom för gymnasieutbildningen. (Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004; Grunderna för gymnasiets läroplan 2003) 5
6 Målen för internationellt kunnande enligt grunderna för läroplanen visas i följande figur: Figur 1. Målen för internationellt kunnande enligt grunderna för läroplanen (Utbildningsstyrelsen & CIMO, 2011). Eleverna lär känna olika kulturer och livssyner genom skolans internationella verksamhet, och verksamheten i sig själv ökar elevernas färdigheter att vara verksamma i ett mångkulturellt samhälle och i internationellt samarbete. Läroplanen ålägger skolorna att erbjuda alla elever möjlighet att delta i internationellt samarbete. De olika sätten och nivåerna för internationellt samarbete, som t.ex. internationalism på hemmaplan, ger alla lika möjlighet att delta i internationellt samarbete, eftersom projekt och resor utomlands oftast berör endast en del av skolans elever och personal (Utbildningsstyrelsen & CIMO, 2011). Det primära målet för utbildningen är att förbereda barn och unga för det framtida samhället och arbetslivet (Luukkainen 2011). Internationalisering är förutom en förpliktelse också en möjlighet. 6
7 Vilka möjligheter ger den internationella verksamheten olika aktörer? Eleven Undervisningspersonalen Skolan och utbildning - språkkunskaperna och kommunikationsfärdigheterna förbättras - stiftar bekantskap med nya människor och länder - de sociala färdigheterna utvecklas - kännedomen om det egna landet förbättras när förståelsen för andra kulturer vidgas - får färdigheter att handla i internationella sammanhang - självförtroendet ökar - särskilt kunnande och know-how ökar via projekt och internationell verksamhet. - språk- och kulturkännedomen ökar - projektarbetsfärdigheter - samplanering mellan olika ämnen och lärare - arbetsmotivationen växer - det egna arbetet och arbetet i skolan utvecklas då man får synpunkter om praxis i andra länder och kollegialt stöd av utländska experter - eventuell karriärutveckling - färdigheter i datateknik. - nya förfaringssätt - genom nätverksbildning i hemlandet stiftar man bekantskap med det egna områdets och landets utvecklingsarbete och man garanterar spridningen av reformerna - i nätverken kan uppgifterna fördelas -> ingen enskild aktör belastas för mycket och de bästa experterna fås med i verksamheten - benchmarking; att leta fram/hitta de bästa modellerna, experterna och idéerna inom utbildning utomlands - om utbildningsanordnaren/landskapet/länet deltar i den internationella verksamheten, blir hållbara lösningar vid valet av samarbetsprioriteringar, arbetsfördelningen och resurseringen möjliga. TAULUKKO 2. Den internationella verksamhetens möjligheter (Utbildningsstyrelsen & CIMO, 2008) Internationell verksamhet ökar kunnandet och allmänbildningen hos både skolans personal och elever (Utbildningsstyrelsen & CIMO 2008). 7
8 2.3. Den internationella verksamhetens nivåer och sätt Internationellt samarbete kan utföras på flera olika nivåer som skiljer sig från varandra. Nivåerna kräver olika grad av engagemang och att man sätter sig in i internationell verksamhet och mobilitet. Internationell verksamhet uppfattas ofta endast som mobilitet fastän den är en mycket större helhet, såsom undervisningsministeriets kvalitetsrekommendation för den internationella verksamheten visar i figuren nedan: FIGUR 2. Nivåerna inom internationell verksamhet (Utbildningsstyrelsen & CIMO, 2011) Utbildningsministeriets kvalitetsrekommendation för den internationella verksamheten (2011) använder fortfarande begreppet internationalism när det hänvisas till global fostran. Internationellt samarbete kan utföras på flera olika nivåer som skiljer sig från varandra på basis av antalet deltagare, men de olika nivåerna uppvisar också drag från de andra nivåerna (Mattila 2008). Med mobilitet avses studieresor och dylikt som görs utomlands. Nationell internationalism innebär att man stiftar bekantskap med det internationella kunnandet i hemlandet. Man kan t.ex. besöka högskolornas internationella center, språkskolor eller stifta bekantskap med nationellt betydande internationella samarbetsnätverk. Internationalism på hemmaplan avser de metoder och möjligheter som man kan använda inom den egna skolan och i närmiljön genom att lägga märke till den internationalism och kulturella mångfald som redan existerar där. Internationalism på hemmaplan tar internationalismen till den egna skolan. (Mattila 2008; 4 5) Internationalismen startar från individens attityder, kunskaper och färdigheter. Alla kan ta del av internationalism som tar sig uttryck i attityder. (Utbildningsstyrelsen & CIMO 2011) Syftet är att utveckla undervisningsväsendets och skolornas verksamhet inom global fostran genom att utnyttja de olika nivåerna för internationalism allt bättre; mobilitet, nationell och regional internationalism, internationalism på hemmaplan och internationalism som tar sig uttryck i attityder, mod och förståelse. 8
9 3. Nuläget för utbildningsväsendets och skolornas internationella verksamhet i Karleby Utvecklingschefen, skoldirektören och utbildningsplaneraren svarar för samordningen av det internationella samarbetet tillsammans med teamet för global fostran. De ansvariga lärarna i teamet för global fostran stöder globalfostringsarbetet i skolorna. Samordningsgruppen och teamet för global fostran har följande uppgifter: starta och stödja nya utvecklingsprojekt inom global fostran utarbeta och uppdatera anvisningar för utvecklingsprojekt och samarbete som gäller global fostran bereda finansieringen av skolornas internationella samarbete (bildningsdirektörens beslut i januari) informering planera och genomföra kompletterande utbildning utnyttja skolornas expertis uppföljning av hur målen för strategin för global fostran uppnås Skolornas internationella mobilitet och vänortsverksamhet i Karleby I skolorna i Karleby deltar man i internationellt samarbete genom att samarbeta med vänskolor samt genom studieresor och mobilitet. Skolorna kan inom december månad ansöka om understöd av undervisningsväsendet för finansiering av internationellt samarbete. Beslut om understöd fattas i januari. Understödet söks med undervisningsväsendets blankett. Skolorna kan också ansöka om understöd för internationella samarbetsprojekt och mobilitet av bl.a. CIMO och Utbildningsstyrelsen. Skolorna i Karleby deltar bl.a. i Comenius-projekt som finansieras av CIMO och genom vilka man samarbetar med olika skolor runtom i Europa. Comenius-stipendierna, som beviljas av CIMO, har möjliggjort och möjliggör bl.a. lärarutbyte och kompletterande utbildning för lärare som ordnas utomlands. Syftet med programmet Comenius är att hjälpa ungdomar och undervisningspersonal att förstå de europeiska kulturernas och språkens mångfald, och värdet av dessa (CIMO). Karleby har flera olika vänorter, och verksamheten mellan städerna är aktivt. Samarbetet har ofta långa anor. Skolorna kan ansöka om understöd av stadsstyrelsen för vänortsverksamheten mellan skolorna. Utöver vänortsverksamheten deltar en del skolor i internationellt samarbete med skolor utanför Europa. 9
10 3.2. Nationell och regional internationalism Ett av Karleby stads strategiska mål är att modigt sträva efter att bli mer internationellt (Karleby stad, 2009). Karleby är områdets ekonomiska och kulturella centrum samt centrum för trafik och kommersiella tjänster. Karleby är en mycket mångkulturell och internationell stad, och i staden bor människor med olika språk- och kulturbakgrund. I Karleby har cirka fjorton procent av invånarna svenska som modersmål medan cirka två procent av invånarna har ett annat modermål än finska eller svenska. I Karlebytrakten bor cirka 550 invandrare eller personer med invandrarbakgrund och de representerar över femtio olika nationaliteter. Till Karleby har man bl.a. flyttat från Ryssland, Estland, Vietnam, Kina, Sverige, Sudan, Thailand, Iran, Irak, Turkiet, före detta Burma samt Storbritannien (Maailmankoulu). Studeranden från ett flertal olika länder studerar inom de engelskspråkiga utbildningsprogrammen vid Mellersta Österbottens Yrkeshögskola. Antalet internationella studeranden ligger över det nationella medeltalet (ca 560). (Mellersta Österbottens yrkeshögskola) 3.3. Internationalism på hemmaplan Internationalism på hemmaplan uppmanar skolorna att öppna sinnena för multikulturalism både i skolan och också utanför skolan. Internationalism på hemmaplan kan utföras i skolans egna lokaler och närmiljö samt bl.a. i samarbete med skolor, företag, föreningar, församlingen och motsvarande instanser i den egna kommunen. I många av Karleby stads skolor finns elever med olika språk- och kulturbakgrund. Skolorna i Karleby ordnar i växlande grad verksamhet som är inriktad på internationalism på hemmaplan bl.a. med hjälp av skolornas egna temadagar och besök av utomstående personer samt genom samarbetsprojekt med den egna staden eller regionala samarbetsprojekt. Internationalism på hemmaplan är ett utmärkt sätt för eleverna att lära känna de kulturer och kulturbakgrunder som redan finns runtomkring dem. Antalet barn med olika språk- och kulturbakgrund inom småbarnsfostran och den grundläggande utbildningen ökar bl.a. genom arbetskraftsbaserad invandring Internationalism som tar sig uttryck i attityder, mod och förståelse Världsskolan i Karleby Världsskolan är en stödtjänst för lärare och fostrare som omfattar global fostran. Syftet med Världsskolan är att introducera material om global fostran, som testats och konstaterats fungera i skolvärlden, för att stödja och underlätta genomförandet av global fostran i skolor. De centrala arbetsmetoderna för Världsskolan är att erbjuda material samt stöd och handledning till undervisnings- och fostringspersonal, upprätthålla och uppdatera den 10
11 omfattande läromedelbanken som finns på nätet samt utbilda undervisningspersonalen. Materialet består av undervisningspaket i utvecklingsfostran och global fostran, alltså Världsskolans kappsäckar, ett referensbibliotek i global fostran samt en materialbank som erbjuder avgiftsfritt läromedel till lärare för genomförandet av global fostran. Världsskolan har ett nära samarbete med inhemska och internationella medborgarorganisationer vad gäller utbildningar och material. Medborgarorganisationerna producerar årligen gott om studiematerial för global fostran och utvecklingsfostran samt ordnar utbildning i anknytning till dessa med utrikesministeriets understöd för utveckling och kommunikation. Tyngdpunkten i de material som Världsskolan prioriterar är praktisk och engagerande inlärning. Världsskolans lokaler finns i anslutning till stadsbiblioteket. Läraren får från Världsskolan läromedel om global fostran som anknyter sig till olika teman och läraren kan också låna ett omfattande kappsäckspaket till undervisningen via bibliotekets reserveringssystem. I Karleby finns fem finskspråkiga och två svenskspråkiga kappsäckspaket. Kappsäckarna lämpar sig för olika åldersgrupper och innehåller material som fokuserar på temat i fråga samt färdiga lektionsplaner för lärare. Fostrare för Fred r.f. startade projektet Världsskolan i Uleåborg Verksamheten spred sig till Åbo och Helsingfors 2010 och till Karleby Från början av 2010 har Institutet för Fredsfostran ansvarat för verksamheten. Olika medborgarföreningar fungerar som Världsskolans samarbetsparter. Utrikesministeriet stöder projektet. (Världsskolan) 3.5. Språkkunskaper och kommunikationsfärdigheter samt interkulturella färdigheter I läroplanen och språkprogrammet för den grundläggande utbildningen och gymnasiet i Karleby eftersträvas goda och mångsidiga språkkunskaper. Syftet med undervisningen i främmande språk är att ge eleverna och studerandena färdighet att handla i kommunikationssituationer på olika språk. Det är också viktigt att fostra eleverna och studerandena till att sätta värde på livsformerna i andra kulturer. Läroplanens bilaga Kokkolan kaupungin eri kieli- ja kulttuuriryhmien opetus esi- ja perusopetuksessa (Undervisning i olika språk- och kulturgrupper inom förskoleundervisningen och den grundläggande undervisningen i Karleby, på finska) beskriver noggrannare hur språkundervisningen ordnas i olika språk- och kulturgrupper i Karleby. Språkprogrammet i läroplanen för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen i Karleby definierar vilka språk man undervisar i och i vilken omfattning. Undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen ordnas i tre grupper i Karleby. Två av grupperna får undervisning i en skola med årskurserna 1 6 inom den grundläggande utbildningen och en grupp i en skola med årskurserna 7 9. Eleverna studerar individuellt i 1 2 (3) år i undervisningsgruppen som förbereder för den grundläggande 11
12 utbildningen. Redan i början av den förberedande undervisningen integreras eleverna i konstoch färdighetsämnen i de basgrupper som motsvarar deras åldernivå. Språkbadsundervisning I Karleby finns två daghem och två grundskolor som erbjuder språkbadsundervisning. Språkbadsundervisningen är en frivillig undervisningstjänst inom den grundläggande utbildningen som man söker sig till i början av förskoleundervisningen i Karleby. Den svenskspråkiga språkbadsgruppen fungerar i Hakalax daghem och den engelskspråkiga språkbadsgruppen i Engelska daghemmet. Båda grupperna fortsätter efter förskolan till Hållhagens skola och börjar årskurs 7 i Västra parkens skola. Det ordnas inget inträdesprov till språkbadsundervisningen utan eleverna antas via daghemmens förskolegrupper. 12
13 4. Visioner, värden och verksamhetsidéer ett genuint fördomsfritt undervisningsväsen Hurdana värden och målsättningar värdesätts i framtidens skola? Undervisnings- och kulturministeriet planerar att det ska läggas allt större vikt på respekten för de mänskliga rättigheterna vid sidan om respekten för livet och naturen i den kommande läroplanen. Dessa planer reflekteras även i visionerna för global fostran inom undervisningsväsendet. En allmän vision för undervisningsväsendet i Karleby är framtidsinriktning och strävan efter att skapa en elevorienterad, livslång lärstig och ett kulturellt kapital för alla. Visionen för global fostran har nära samband med undervisningsväsendets allmänna vision om att bygga en hållbar gemensam framtid. Visionen för global fostran Personalen inom undervisningsväsendet är genuint fördomsfri och fördomsfriheten reflekteras i studerandenas attityder och beteende. Personalen inom undervisningsväsendet är fostrare till globalt ansvar som tar aktivt ansvar. Alla barn och vuxna, elever och medlemmar av personalen har lika möjligheter till positiva erfarenheter av internationalism och att få känna sig som en del av ett internationellt samfund. På så sätt fostrar man medborgare som respekterar mångfald, är internationella och tar ansvar för hållbar utveckling. 13
14 Värden för global fostran Målet för undervisningsväsendet är att fostra eleverna till aktiva samhällsmedlemmar, som har förutsättningar att verka förutom i ett demokratiskt och jämlikt samhälle men också för egen del främja globalt ansvar, hållbar utveckling och respekten för olikheter i samhället (OKM 2012:6). Värdegrunderna i global fostran styr till fördomsfria attityder, förståelse för globala fenomen och teman samt att vara aktiv och ha mod i verksamheter för fostrare, barn och unga. Värden i den allmänna strategin för Karleby bildningsväsen är hållbar utveckling, samhällelighet, välfärd och trygghet samt kreativitet. Dessa anknyter till de värden som finns i undervisningsväsendets strategi för global fostran. Internationella projekt och mobilitet ökar känslan av samhörighet i skolan. Global fostran skapar en tryggare värld eller i alla fall ökar elevernas känsla av trygghet ute i världen (jfr en skrämmande, främmande omvärld) samt globala välfärd. Det är enkelt att använda metoder som mångsidigt främjar kreativitet och innovationer (bl.a. kontakt via internet) inom global fostran. Dessutom främjar elevernas och personalens internationella erfarenheter undervisningsväsendets mål om en högklassig, dynamisk och lärande organisation. Verksamhetsidé Varje skola erbjuder både personalen och eleverna möjligheter att genomföra och uppleva global fostran. I Karleby lär man sig om internationalism genom att bekanta sig med den internationalism som finns i omgivningen, utnyttja informations- och kommunikationsteknik i kommunikationen samt att lära sig om andra kulturer vid sidan om studier i den egna kulturen. Mobilitet och de projekt som byggs kring dem är också en viktig del av skolornas internationella verksamhet. 14
15 5. Målbild och åtgärder Genuint fördomsfritt undervisningsväsen. Barn och unga fostras till globalt ansvar. Strategiska mål Kritiska framgångsfaktorer Mål Åtgärder Mätare Global fostran som en del av skolans vardag. Global fostran beaktas i årsplanen. Skolorna förhåller sig positivt till internationalism Stöd till och samordning av global fostran Egen kultur och kulturidentitet stärks. Konkret internationellt samarbete. Arbete i enlighet med strategin för global fostran i undervisningen. Atmosfär där olika kulturer accepteras. Utbildning erbjuds för global fostran. Aktivt nätverkssamarbete regionalt, nationellt och internationellt. Internationella nivåer utnyttjas i undervisningen. Varje skola utnämner en kontaktperson för global fostran. Uppföljning av utbildningarna och antalet deltagare. Antalet utvecklingsprojekt och projektens kontinuitet på den internationella verksamhetsnivån. Antalet undervisningspersonal samt elever och studeranden som deltar i utvecklingsprojekt i global fostran. Gemensam verksamhetsmodell och praxis för global fostran. Regelbunden bedömning av strategin för global fostran. Kvalitativ bedömning av verksamheten i teamet för global fostran. 15
16 Källor CIMO [online]. Tillgänglig: Grunderna för gymnasiets läroplan Utbildningsstyrelsen. Vammala: Vammalan Kirjapaino Oy. Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen Utbildningsstyrelsen. Vammala: Vammalan Kirjapaino Oy. Hyväri, P (2011). Maailmankoulu. Globaalikasvatuksen verkostohanke ja tukipalvelu opettajille [online]. Tillgänglig: Maauilmankansalaiseksiverkostoitumalla-Compatibility-Mode.pdf (på finska) Karleby plan för kulturell mångfald i småbarnsfostran och grundläggande undervisning (2010) [online]. Tillgänglig: uunnitelma/?textsize=4 Karleby stad (2009). Karleby stads strategi [online]. Tillgänglig: Kivistö, J. (2008). Globaaliin vastuuseen kasvaminen. Näkökulmia maailman hahmottamisen pedagogiikkaan. Helsinki: Ulkoasiainministeriö. 2. painos. (på finska) Kokkolan suomenkielisen perusopetuksen opetussuunnitelma (2011) [online]. Tillgänglig: telma/ (på finska) Lampinen, J (2009). Kasvatusta kansainväliseen yhteistyöhön, ymmärrykseen ja rauhaan. I:Tulevaisuus meissä. Kasvaminen maailmanlaajuiseen vastuuseen. Undervisningsministeriet publikationer 2009:40. Tillgänglig: (på finska) Luukkainen, O (2011). Kansainvälisyyteen on koulutuksessa panostettava. Rexi (3/2011) Sure Fire. (på finska) Maahanmuuttajaopetus [online]. [Citerat ]. Tillgänglig: s/ (på finska) Maailmankoulu [online]. [Citerat ]. Tillgänglig: (på finska) Mattila, P (2008). Internationalism från festtal till skolans vardag. Information till kommunala beslutsfattare och rektorer. Utbildningsstyrelsen & CIMO [Online]. Tillgänglig: 16
17 Mellersta Österbottens yrkeshögskola. [Citerat ]. Tillgänglig: (på finska) OKM = Opetus- ja kulttuuriministeriö (2012). Tulevaisuuden perusopetus valtakunnalliset tavoitteet ja tuntijako. Opetus- ja kulttuuriministeriön työryhmämuistioita ja selvityksiä 2012:6 [online]. (på finska) Statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen /422. Undervisnings- och kulturministeriet (2010). Fostran till globalt ansvar. Slutrapport från styrgruppen för projektet om globalt ansvar. Undervisningsministeriets publikationer 2010:14 [online]. Tillgänglig: Utbildningsstyrelsen & CIMO (2008). Är jag kunnig nog? Törs jag? Javisst! Handledning för skolornas internationalisering [online]. Tillgänglig: Utbildningsstyrelsen & CIMO (2011). Kvalitetsrekommendation för den internationella verksamheten den allmänbildande utbildningen [online]. Tillgänglig: 5_oph_KV_laatukortit_SWE_LOWRESLOPUL.pdf Världsskolan [online]. Citerat Tillgänglig: 17
KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag
KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär
Läs merVärlden finns nära dig
Världen finns nära dig Bli internationell med oss Internationalisering angår alla Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO är en fördomsfri vägvisare för internationaliseringen
Läs merA. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen
VARFÖR OCH I VILKET SYFTE BEHÖVS DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? Sammandrag av kommentarer till den första frågan i den öppna diskussionen på nätet om mål och timfördelning för den grundläggande utbildningen
Läs merRELIGION. Läroämnets uppdrag
1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras
Läs merLäroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo
Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Resultatenheten Svenska bildningstjänster, 6/2016 Innehåll INLÄGG... 3 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR DEN FÖRBEREDANDE
Läs merRELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9
RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
Läs merPlan för global fostran. Småbarnspedagogik och undervisningstjänster i Karleby
Plan för global fostran 2018 2021 Småbarnspedagogik och undervisningstjänster i Karleby Utarbetad av styrgruppen för global fostran Eeva-Liisa Kiiskilä, eeva-liisa.kiiskila@edu.kokkola.fi, är kontaktperson
Läs mer3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN
KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala
Läs merINTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla
INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...
Läs merRELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2
RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
Läs mer15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9
KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete
Läs merINKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK
INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK Bestämmelser, tillämpningar och reformförslag Gustav Wikström Grundskolans specialundervisning är lagstadgad GrUL 17 : Elever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter
Läs merFINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merKyrkbackens daghem Planen för småbarnsfostran
Kyrkbackens daghem Planen för småbarnsfostran 1 Planen för småbarnsfostran 2 Daghemmet Kyrkbackens daghem Ventusvägen 27 Daghemsföreståndare Leskelä Kristina Postnummer och postanstalt 67700 Tel:044-7809435
Läs merALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merINLEDANDE SEMINARIUM OM REVIDERINGEN AV LÄROPLANSGRUNDERNA STÖDMATERIAL 27.8.2012. UTBILDNINGSSTYRELSEN Irmeli Halinen undervisningsråd
INLEDANDE SEMINARIUM OM REVIDERINGEN AV LÄROPLANSGRUNDERNA STÖDMATERIAL 27.8.2012 UTBILDNINGSSTYRELSEN Irmeli Halinen undervisningsråd 1 Framtidsbilder Verksamhetsmiljön och kompetensbehovet förändras
Läs merAnordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010
Datum 26.5.2010 Anordnarna av gymnasieutbildning Dnr 37/520/2010 Ärende ANSÖKAN TILL PILOTPROJEKTET FÖR STUDIEHANDLEDNING I GYMNASIET OCH FINANSIERING SOM HÄNFÖR SIG TILL DEN Undervisnings- och kulturministeriet
Läs mer1. Undervisning i religion och livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen
1 OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I denna anvisning beskrivs de bestämmelser om undervisningen
Läs merHÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014 2020 STRUKTURFONDSPROGRAMMET FÖR FINLAND
HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014 2020 STRUKTURFONDSPROGRAMMET FÖR FINLAND Projektutlysning för internationellt samarbete som finansieras av europeiska socialfonden Ansökningsanvisning 15.4.2016 PROJEKTUTLYSNING
Läs merBarn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete
1 (6) Handläggare Ann Åslin Telefon +46 (0)498 26 94 26 E-post ann.aslin@gotland.se Diarienr 2010/88:60 Datum 2010-04-07 Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete Det är i mötet människor
Läs merEFFEKTERNA AV KOMPETENSUTVECKLINGEN FÖR UNDERVISNINGSVÄSENDETS PERSONAL
EFFEKTERNA AV KOMPETENSUTVECKLINGEN FÖR UNDERVISNINGSVÄSENDETS PERSONAL Syftet med kompetensutvecklingen för undervisningsväsendets personal är att förstärka ett kunnande som är konkurrenskraftigt och
Läs merVägkost från Utbildningsstyrelsen
Vägkost från Utbildningsstyrelsen LPstöd2016 Modul 2.2 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Vad nytt? Grunderna för förskoleundervisningens läroplan i bokform (20 ) http://verkkokauppa.oph.fi/epages/oph.sf/sv_fi/?objectpath=/shops
Läs merom allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen
BILAGA 3 Statsrådets förordning om riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen Given i Helsingfors den 14 november 2002 Statsrådets förordning om allmänna
Läs merRudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass
Global klass Arbetet med Global klass under tio år, där två andra gymnasieskolor i Västerås också är involverade, har inneburit ett systematiskt utvecklingsarbete vad gäller fältstudiemetodik och ämnesövergripande
Läs merFÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:
Läs merLäroplan för den grundläggande utbildningen Helsingfors
2016 Läroplanfördengrundläggande utbildningenhelsingfors Helsingfors stad 1.8.2016 Innehåll (ansvarsområden markerade i själva texten) KAPITEL 1. LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I HELSINGFORS...
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merArbetsplan. Textdelen
Arbetsplan Textdelen 2015-2016 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH DIREKTIV Verksamheten inom Södra Ålands högstadiedistrikt baserar sig på ett flertal styrdokument, av vilka de viktigaste nämns nedan. Grundskolelagen
Läs merDAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens
Läs merGEOGRAFI. Läroämnets uppdrag
GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får
Läs mer2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman
2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling
Läs merWorld Design Capital Helsinki 2012 Sammandrag av slutrapporten
World Design Capital Helsinki 2012 Sammandrag av slutrapporten Sammandrag 1 World Design Capital Helsinki 2012 World Design Capital Helsinki 2012 Helsingfors var världens designhuvudstad 2012 (World Design
Läs merUTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016
UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning
Läs merBildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst
Bildkonst Läroämnets uppdrag årskurs 1 2 Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt
Läs merVad är viktigast? Att mötas och bemöta på ett respektfullt sätt Kartlägg behoven Sätt upp tydliga mål Uppmuntra de starka sidorna Skapa struktur Anpassa miljön Var tydlig Var spännande Bemötande/att mötas
Läs merGymnasiediplom. Huslig ekonomi
Gymnasiediplom Huslig ekonomi 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:8 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Innehåll Allmänt 3 Mål och innehåll för gymnasiediplomet 3 Allmänt 3 Centrala mål 4
Läs merSärskilt mål 10.1 Förbättra arbets- och funktionsförmågan hos personer som står utanför arbetslivet
1 Nationellt tema: Delaktighet Åtgärdsområde 5: Social delaktighet och bekämpning av fattigdom Åtgärdshelheter: Stödjande av den sociala delaktigheten hos de personer som har den svagaste ställningen på
Läs merDe Grönas språkpolitiska linjedragning Godkänt på delegationens möte 3.10.2010
De Grönas språkpolitiska linjedragning Godkänt på delegationens möte 3.10.2010 Innehåll 1 Språkliga rättigheter...1 2 Nationalspråk...2 2.1 Definition...2 2.2 Ställning...2 2.3 Svenskan...2 3 Övriga i
Läs merVärdegrund för äldreomsorgen
Värdegrund för äldreomsorgen Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Vad menas med värdegrund? 1. Grundläggande värden för en organisation eller verksamhet.
Läs merÅbo en traditionsrik och modern skolstad! turku.fi/undervisning
Åbo en traditionsrik och modern skolstad! turku.fi/undervisning 9 500 Småbarnsfostran Småbarnsfostran är växelverkan Åbo har ca 50 dagvårdsenheter, som kan bestå av flera olika daghem eller till exempel
Läs merINTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO
INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO Alla människor, oavsett ras, religion eller kön, äger rätt i frihet, ekonomisk trygghet och under lika förutsättningar arbeta i det materiella välståndets och den
Läs merVerksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8)
SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) Verksamhetsplan för Enköpings naturvetenskap och teknik 2015 2017 Foto: Mikael Bernövall Ansvarig för denna plan är styrgruppen för Enköpings naturvetenskap och teknik 2 (8) Del
Läs merGeografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag
Geografi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i geografiundervisningen är att stödja eleverna att skapa sig en världsbild. Eleverna ska vägledas att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och
Läs merLäroplan för förskoleundervisningen i Larsmo kommun
Läroplan för förskoleundervisningen i Larsmo kommun Namn Kommun Läroplan för förskoleundervisningen i Larsmo kommun Larsmo Träder i kraft 1.8.2016 Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och
Läs merRELIGION. Läroämnets uppdrag
BILAGA: Förslag till lärokurser i judendom, islam, katolsk tro, ortodox tro, livsåskådning åk 1-6, B-lärokurs i finska och engelska i åk 6, A-lärokurs i spanska och ryska samt lärokurs i svenska som andra
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merFolkuniversitetets internationella ramprogram
Folkuniversitetets internationella ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun
1(5) BILDNINGSNÄMNDEN 2012-06-12 Dnr Maria Kjällström, Förvaltningschef 054-515104 maria.kjallstrom@hammaro.se Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt
Läs merINFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019
INFORMATIONSMÖTE 15.2.2019 Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 En gemensam ansökningsomgång för statsunderstöd inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen,
Läs merStatsunderstöd för internationalisering av den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den kommunala småbarnspedagogiken 2019
1 (5) 15.2.2019 Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 Statsunderstöd för internationalisering av den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den
Läs merTrygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1
Sammanställning värdegrundsbegrepp personal. Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1 Begrepp som
Läs merInternationell policy för Bengtsfors kommun
2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella
Läs merNYTT SPRÅK NY KULTUR. Undervisning och handledning av elever med invandrarbakgrund. Guider och handböcker 2015:9
NYTT SPRÅK NY KULTUR Undervisning och handledning av elever med invandrarbakgrund Guider och handböcker 2015:9 Utbildningsstyrelsen Guider och handböcker 2015:9 ISBN 978-952-13-6182-1 (hft.) ISBN 978-952-13-6183-8
Läs merANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.
Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens
Läs merVÖRÅ KOMMUNS VERKSAMHETSMODELL FÖR ORDNANDET AV UNDERVISNINGEN INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I ÅK 1-6 FÖR INVANDRARE
VÖRÅ KOMMUNS VERKSAMHETSMODELL FÖR ORDNANDET AV UNDERVISNINGEN INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I ÅK 1-6 FÖR INVANDRARE INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Invandrarelev i skolan 1.1 Mottagandet till skolan 2.
Läs merUNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD
1 Ur pressmeddelande från Unesco den 2 november 2001: UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD Idag antog Generalkonferensen Unescos högsta beslutande organ det som kallas
Läs merBlackebergs gymnasium
Nästa: Kina Praktik i Kina För att ge eleverna på Stockholm stads gymnasieskolor en så bra utbildning som möjligt har en satsning genomförts de senaste två åren: Gymnasieskolorna har kraftigt utökat sitt
Läs merLikabehandlingsplan. Förskolan Norrskenet
Likabehandlingsplan Förskolan Norrskenet Bakgrund Denna likabehandlingsplan utgår från Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt Läroplan för förskolan (Lpfö-98)
Läs merBildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6
Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera och
Läs merLPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker
Läs merSexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument
Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.
Läs merMartin Koch-gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsplan
Martin Koch-gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling Trygghetsplan VT 2015 Innehållsförteckning 1. Martin Koch-gymnasiets vision och mål 3 2. Trygghetsplanens syfte 3 3. Arbetsgrupp
Läs merFramställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.
Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,
Läs merKulturen i Örnsköldsvik
Kulturen i Örnsköldsvik -barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation - rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet - uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter
Läs mer3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte
3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merKonstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.
Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste
Läs merInternationellt program för Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:
Läs merEtt rödare och varmare Kristinehamn
1 Plattform för en valseger 2010 Ett rödare och varmare Kristinehamn Det finns en viktig skiljelinje mellan socialdemokratisk politik och den politik som borgarna för och det är synen på hur välfärds skol-,
Läs merStort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.
a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska
Läs merLikabehandlingsplan läsåret 2014/2015. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling. Björkhälls förskola
Datum 2015-04-29 Sida 1/10 Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015 Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling Björkhälls förskola Karin Svensson Till förvaltningen senast
Läs merAnsökan till utvecklingsnätverk för gymnasier
Ansökan till utvecklingsnätverk för gymnasier Ansökningstid 17.3.2016 kl. 12.00 21.4.2016 kl. 16.15 Ansökan kan bearbetas ända till ansökningstidens slut. Ansökningarna behandlas efter ansökningstiden.
Läs merVärdegrund och uppdrag
MONTESSORIFÖRSKOLAN PÄRLUGGLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH FÖR LIKABEHANDLING. Lagar och förordningar som styr arbetet mot diskriminering och för lika behandling. Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen
Läs merSAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD
K KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA AVDELNINGEN FÖRSLAG SID 1 (14) 2011-08-30 SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD INLEDNING Detta dokument är kulturförvaltningens förslag till system för kulturstöd.
Läs merUFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet
UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett
Läs merNamn Kommun Kommun Kommun Kommun Träder i kraft. Sibbo Lovisa Kotka Borgå
Namn Kommun Kommun Kommun Kommun Träder i kraft Sibbo Lovisa Kotka Borgå Innehållsförteckning 1. Uppgörandet av läroplanen................................ 1 2. Läroplanens innehåll....................................
Läs merArbetsplan Förskolan Blåsippan
Arbetsplan Förskolan Blåsippan Vår vision: Barnen och deras föräldrar skall tycka att de är på världens bästa förskola och när barnen lämnar vår förskola skall de vara väl rustade för framtiden. 1. Inledning
Läs merRÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE!
RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! Ett skolmaterial om barnets rättigheter Källor: INNEHÅLL Rättigheter för varenda unge är baserat på UNICEF Finlands skolmaterial Dags för rättigheter. www.unicef.se Illustrationer:
Läs merUtbildning för hållbar utveckling
Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.
Läs merCarlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)
1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet
Läs merTill dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun
Till dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun Språkutvecklingsprogram 2 Till dig som är pedagog och arbetar med barn i våra förskolor i Vingåkers kommun Detta språkutvecklingsprogram
Läs merInternationell strategi
Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en
Läs merPolicy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun
Styrdokument, policy Stöd & Process 2015-11-06 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2013:346 Sofia.gullberg@upplandsvasby.se Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby
Läs merInternationella samhällsvetarprogrammet, 120/160/180 poäng The International Programme of Social Science, 180/240/270 points (ECTS)
Grundutbildningsnämnden för Dnr 626/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Internationella samhällsvetarprogrammet, 120/160/180 poäng The International Programme of Social Science, 180/240/270
Läs merKiVa Skola-programmet
KiVa Skola-programmet Åtgärdsprogram med målsättningen att förebygga och minska förekomsten av mobbning KiVa = Kiusaamisen vastainen, kiusaamista vastustava: mot mobbning Utvecklat vid Åbo universitet,
Läs mer5.3 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET
5.3 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5.3.1 Yrkesövergripande samarbete inom elevvården 5.3.2 Gemensam elevvård 5.3.3 Individuell elevvård 5.3.4 Elevvårdsplaner 5.3.5 Den enhetsspecifika
Läs merElevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?
Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara
Läs merLikabehandlingsplan 2015/2016
Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra
Läs merUnderstödet omfattar högst 75 % av projektets totala kostnader och sökandens självfinansieringsandel är därmed minst 25 %.
ANSÖKNINGSMEDDELANDE 24.2.2014 14/2014 Ärende ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2014 Yrkesutbildning Internationalisering av yrkesutbildningen Bakgrund Författningsgrund Statsunderstödslagen (688/2001) Statsbudgeten
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1
Läs merHandbok Delrapport. Athena utbyten
Handbok Delrapport Athena utbyten Förord Delrapportering Resultaten av beviljade utbyten mäts vid rapporteringen. Du rapporterar online genom ditt användarkonto för Athena utbyten. 1. När er ansökan beviljades
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merAllmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9
FRÄMMANDE SPRÅK, B2 - I ÅRSKURS 7 9 Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 Undervisningen i ett valfritt B2-språk inleds i Helsingfors svenska skolor i årskurs 7. B2-språket är det tredje språket
Läs merPLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN
PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Innehållsförteckning 1. Småbarnsfostran 2 2. Småbarnsfostran i Korsholms kommun 3 2.1. Syftet med småbarnsfostran 4 2.2. Målet för småbarnsfostran 4 2.3. Korsholms kommuns organisation
Läs merReviderad 111001. Handlingsplan för värdegrundsarbete. Bara förskolor. Vi har alla ett gemensamt ansvar för framtiden, och framtiden är våra barn
Reviderad 111001 Handlingsplan för värdegrundsarbete Bara förskolor Vi har alla ett gemensamt ansvar för framtiden, och framtiden är våra barn 1 VÄRDEGRUNDSARBETE Förbud mot diskriminering Lagen om förbud
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING PETERSLUNDSSKOLAN
LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING PETERSLUNDSSKOLAN 2014/2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING LIKABEHANDLINGSPLAN/PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 3 Vad säger skollagen 3 Vad säger läroplanen? 3 Vad
Läs merBakgrund och förutsättningar
Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2014/2015 Stråningstorpsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... 3 Skolans syfte och
Läs merErasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01
Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att
Läs merAVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR
Läs merVerksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
Läs merHandlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta
Läs mer