Större avloppsanläggningar - skötsel och underhåll

Transkript

1 Större avloppsanläggningar - skötsel och underhåll

2 En avloppsanläggning kräver underhåll och skötsel. Främst genom att regelbundet titta till anläggningen för att se så den fungerar som den ska. Problem kan då förebyggas i tid, eventuella åtgärder planeras och onödiga merkostnader undvikas. När en anläggning inte fungerar tillfredställande riskerar det utgående avloppsvattnet att förorena närliggande vattentäkter. Otillräcklig rening bidrar även till att högre halter av näringsämnen når våra hav, vattendrag och sjöar vilket bidrar till övergödningen. Egenkontroll För att anläggningen ska fungera tillfredställande med så lång livslängd som möjligt krävs återkommande kontroller. Kontrollera anläggningen ungefär varannan månad. För att på ett enkelt sätt veta att ni har kontroll över anläggningen bör inspektionerna dokumenteras. Samla checklistor, beslut, inspektionsrapporter, slamtömning med mera så det enkelt kan går igenom i samband med ett tillsynsbesök. En checklista är ett enkelt redskap för att kontrollera och samtidigt dokumentera de punkter där eventuella problem kan uppstå. Följande punkter bör ingå i en kontroll av avloppsanläggning:

3 Slamavskiljare Slam En av de viktigaste åtgärderna är att regelbundet tömma slamavskiljaren. Normalt sker det årligen genom den kommunala slamtömningen, vid behov han extra tömning krävas. Slammet får inte nå över tilloppsledningens mynning, kontrollera hur mycket slam som finns i kammare 2 och 3. Den sista kammaren får inte ha mer än ett tunt slamskikt på ytan, annars riskerar bädden att sätta igen. Luftningsrör Exempel på slamavskiljare med tre kammare. Kontrollera att luftningsrör finns och att det inte är tätt. Slavavskiljare i plast är ibland täta och kan behöva ett luftningshål. Vattennivå Vattennivån i slamavskiljaren ska ligga i nivå med utloppsröret. Ligger nivån under finns det troligen en läcka som måste tätas. Pumpbrunn Inloppets placering Placera pumpens inlopp minst några centimeter över botten så att inte cementrester eller andra partiklar riskerar att sugas in.

4 Slam Inget slam ska finnas i pumpbrunnen, pumpen riskerar då att ta skada. Slam i pumpbrunnen tyder på att slamavskiljaren töms för sällan. I förebyggande syfte bör även pumpbrunn slamsugas regelbundet, ungefär vart tredje år. Frätskador Kontrollera om eventuella frätskador uppkommit i brunnen. Frätskador kan bero på dålig luftning. Luftningsrör Luftningsrör ska ha fri genomströmning av luft. Pump Kontrollera att pumpen fungerar som den ska. Nivålarm Pumpbrunnen ska vara försedd med ett nivålarm, kontrollera att larmet fungerar. Fördelningsbrunn Slam Exempel på pumpbrunn Avlägsna allt slam och påväxt i brunnen så att hålen i spridningsledningar inte täpps igen. Om slam förekommer i fördelningsbrunnen kan det vara tecken på att slamavskiljaren behöver tömmas. Brunnen ska slamsugas vid behov.

5 Frätskador Kontrollera så att frätskador inte uppstått i brunnen. Frätskador kan bero på dålig luftning. Luftning Fördelningsbrunnen ska ha en fungerande luftning. Jämn belastning på spridningsledningar Det är viktigt att vattnet fördelas jämt till alla spridningsledningar. Justera annars belastningen snarast. En ojämn belastning av anläggningen ger en sämre rening och förkortar dess livslängd. Inspektions-/luftningsrör Vatten i botten Exempel på fördelningsbrunn Kontrollera om vatten står kvar en längre tid i spridningsledningen genom att föra ner en mätsticka i inspektionsröret alternativt luftröret, eller titta med ficklampa. Det kan i så fall bero på ett extremt högt vattenstånd, igensatta hål i spridningsledningen, större vatten- och/eller föroreningsbelastning än vad anläggningen är dimensionerad för. Luftningsrör Kontrollera så att luftningsrören inte är igensatta.

6 Markbädd / Infiltration Växtlighet Undvik för mycket växtlighet på markbädden/infiltrationen. Rötter och liknande kan förstöra anläggningen och dess reningsförmåga. Djur kan beta området om bädden har fått en täckande grässvål, var dock uppmärksam så att hål inte sparkas upp i bädden eller att luftningsrör eller andra uppstickande delar skadas. Utgående vatten Det utgående vattnet från en markbädd bör vara klart, ofärgat och luktfritt. Annars är bädden troligtvis överbelastad eller för gammal. Principskiss för infiltration

7 Att tänka på Principskiss för markbädd Ett bra sätt att ha kontroll på belastningen av anläggningen är att installera en vattenmätare och regelbundet läsa av förbrukningen. Vissa pumpar har gångtidsmätare och utifrån pumpens kapacitet kan flödet sedan räknas ut. Om väldigt mycket vatten rinner genom anläggningen kan det tyda på ett inläckage, tex genom otäta ledningar eller att dagvatten är påkopplat till anläggningen. För stor vattentillförsel riskerar att avloppsanläggningens funktion och livslängd minskar. Om infiltrationen/markbädden är mer än 15 år bör anläggningen kontrolleras extra noga. Reningsfunktionen avtar successivt, men är också beroende på vilken belastning och skötsel anläggningen har. Vid normal belastning bör markbädden

8 grävas om efter ca. 15 år. Livslängden för en infiltration är normalt längre än för en markbädd. Illustrationer lånade ur Små avloppsanläggningar Hushållsspillvatten från högst 5 hushåll, Naturvårdsverket december 2009 Miljö och hälsoskyddskontoret tel: e-post: mhk@gotland.se