Försvarsmaktens svar på frågor från Riksdagens utredningstjänst

Transkript

1 :64736 Sida 1 (8) Riksdagens utredningstjänst Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning LEDS PLANEK Försvarsmaktens svar på frågor från Riksdagens utredningstjänst Försvarsmakten lämnar härmed svar på nedanstående frågor. 1. Vad innebär begreppet väpnad strid hur har Försvarsmakten definierat begreppet? Väpnad strid Begreppet väpnad strid används av statsmakten för att styra utformningen och uppgifter till Försvarsmakten. Förmågan till väpnad strid bör utgöra grunden för att upprätthålla och utveckla ett militärt försvar. // Förmågan till väpnad strid är Försvarsmaktens unika bidrag till Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. (Prop. 2008/09:140 kap.5.1) Försvarsmakten ska upprätthålla och utveckla ett militärt försvar. Grunden för detta ska vara förmågan till väpnad strid. (Förordning med instruktion för Försvarsmakten) Försvarsmakten har ingen entydig definition av begreppet, men av den text som framgår i den nya Militärstrategiska doktrinen kan ändå en tolkning utläsas. Den bästa definitionen av begreppet enligt doktrinen är: Förmågan att genomföra väpnad strid bygger generellt på tillgängliga resurser i form av stridskrafter, kunskaper och föreställningar om hur resurserna ska ( ) Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post, Internet Högkvarteret Stockholm Lidingövägen exp-hkv@mil.se

2 :64736 Sida 2 (8) användas på ett effektivt sätt samt en uttalad vilja att använda det militära maktmedlet. (Militärstrategisk doktrin, kap 3.4, 2011 Vidare används begreppet i doktrinen som bl.a: Innehavet av det militära våldsinstrumentet och förmåga till väpnad strid är grunden för allt militärt engagemang. (Militärstrategisk doktrin, kap 3.2, 2011) Innehavet och närvaron av militära resurser har inflytande även när de inte direkt används för sitt yttersta syfte, det vill säga väpnad strid. (Militärstrategisk doktrin, kap 3.2, 2011) Det militära försvaret utgörs av den verksamhet som försvarsmyndigheterna står för, där Försvarsmakten ansvarar för förmågan till väpnad strid. (Militärstrategisk doktrin, kap 4.4, 2011) Kombinerade vapen kommer även i framtiden vara kärnan för framgång i väpnad strid och måste ges de bästa förutsättningar att komma till samverkan i organisation och träning. (Militärstrategisk doktrin, kap 5.3.7, 2011) Försvarsmakten ska förebygga och hantera konflikter, ytterst genom väpnad strid. // det är förmågan till väpnad strid som är dimensionerande för Försvarsmaktens utformning. (Militärstrategisk doktrin, kap 6.2, 2011) Väpnad konflikt och krig Nära knutet till begreppet väpnad strid är begreppet väpnad konflikt. Med väpnad konflikt menas ett krigsliknande tillstånd där krigets lagar och internationell rätt gäller även om inte stater kan identifieras som för krig i dess ursprungliga bemärkelse. Den situation som uppstår när en oförenlighet mellan parter resulterat i att dessa har tagit väpnat våld i bruk kan definieras som väpnad konflikt. Begreppet omfattar internationella väpnade konflikter mellan stater såväl som väpnade konflikter mellan olika parter inom en eller flera staters territorium. Gränsdragningen mellan väpnad konflikt och krig är däremot diffus, men krig ses vanligen som den yttersta formen av väpnad konflikt. Krigsbegreppet kan ha en kvantitativ aspekt och är ibland kopplat till antalet dödade i strid och ställer ibland krav på att åtminstone en part representerar en statsmakt. Vidare avser krigsbegreppet vanligen en situation av förlängd, väpnad och storskalig konflikt mellan två eller fler grupper av människor. Något formellt krav på krigsförklaring krävs inte för att krigstillstånd ska anses föreligga. Den internationella humanitära rätten, ibland kallade krigets lagar, är de regler som blir tillämpliga i en väpnad konflikt eller under ett krigstillstånd. (Militärstrategisk doktrin, kap 2.2, 2011)

3 :64736 Sida 3 (8) Krigets natur Doktrinens definition av Krigets natur är en filosofisk beskrivning om hur krig fungerar och inbegriper även strid (våld) och hot om strid (våld) som härrör från Carl von Clausewitz ( ). MSD väljer denna definition för att skapa referensramar för att analysera kriget. Ur Clausewitz filosofiska aspekt kan kriget ses som en tvekamp mellan parter som försöker påtvinga varandra sin vilja. Syftet med kampen är främst att bryta motståndarens vilja och påtvinga denne total eller partiell underkastelse alternativt förinta densamma. Hot om och bruk av våld utgör krigets väsen. Våldet är också krigets medel och kännetecknande för krig är att det är dödligt. En konflikt kan föras med flera medel till exempel politiska, ekonomiska, diplomatiska och så vidare men det är hot om eller bruk av det organiserade dödliga våldet, det vill säga det militära medlet, som innebär att konflikten kännetecknas som krig. En motståndares vilja kan brytas i en moralisk, mental och/eller en fysisk sfär. Det är främst mot den fysiska sfären som våldet i krig riktas, varefter effekter uppstår i den moraliska och mentala. Krigets natur är konstant och innebär i varierande grad oerhörda krav enligt nedan. En mänsklig aktivitet Strid karaktäriseras av dynamiken i mänsklig växelverkan, med all dess potential för djärva handlingar och kreativitet, men också oordning och osäkerhet. Genom att utnyttja det unika i människans förmåga, dess psyke, dess sociala arv och dess kapacitet för inlärning kan förutsättningarna för att hantera stridens osäkerhet och oordning uppfyllas. Dessa kvaliteter är avgörande för att kunna gripa och utnyttja tillfällen som kan leda till överläge. Till exempel ställs alltid stora krav på omdöme, kreativitet, initiativ, beslutsförmåga, moral, samarbetsförmåga, lydnad, mod, uppfattningsförmåga, snabbhet, precision och så vidare. Den specifika tillämpningen av dessa krav varierar dock starkt från gång till annan. (Militärstrategisk doktrin, kap 2.3, 2011) 2. Vilka resurser finns under innevarande år, 2011, att tillgå för att kunna lösa ovanstående uppgifter? - försvara Sverige och främja vår säkerhet genom insatser på vårt eget territorium, i närområdet och utanför närområdet, - upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet och i enlighet med internationell rätt värna suveräna rättigheter och nationella intressen i områden utanför detta och - med befintlig förmåga och resurser bistå det övriga samhället och andra myndigheter vid behov

4 :64736 Sida 4 (8) Försvara Sverige och främja vår säkerhet genom insatser på vårt eget territorium, i närområdet och utanför närområdet Insatsorganisation 2011 utgörs av ett antal armé-, flyg-, marin-, lednings- och logistikförband. Basen för organisationen är de gruppbefäl, soldater och sjömän, kontinuerligt och tidvis tjänstgörande (GSS/K och GSS/T) som ingår i respektive förband. Vid samtliga organisationenheter bedrivs dagligen övnings- och utbildningsverksamhet. Vid grundberedskap genomförs insatser på marken inom Sverige främst med insatsberedda skyddstyrkor (IBSS) som är tillgängliga året runt. För att skydda känsliga transporter inom landet finns transportskyddsstyrkor (TPSS) avdelade. Inom luft- och sjöarenorna är huvuddelen anställda kontinuerligt tjänstgörande och genomför verksamheten vid sina ordinarie krigsförband (exempelvis på fartyg, vid stridsledningscentraler och flygbaser), vilket medger hög beredskap. För strategisk underättelseinhämtning i närområdet disponeras ubåtar, signalspaningsflygplan och signalspaningsfartyg. TI Fasta radarstationer för övervakning på och över ytan längs svensk territorialgräns finns driftsatta dygnet runt. Förstärkning för dessa finns i form av fartygs-, flyg- och hjulburna radarstationer. I ledningscentraler för luft- och sjöläge övervakas informationen från radarstationerna dygnet runt. Luftrum Verkan kan insättas med incidentberedskap 39 Gripen. Beredskapen kan höjas så att samtliga divisioners resurser nyttjas. Luftvärn, landbaserat och fartygsburet, kan insättas när så behövs. Havsytan Övervakning av havsytan genomförs dygnet runt från sjöövervakningscentral. Fartyg, korvetter och bevakningsbåtar, genomför verksamhet av olika art och kan dirigeras att möta okända fartyg längs kusten. Land Insatsberedda skyddstyrkor finns avdelade på organisationsenheter över hela landet. Större styrkor i form av manöver- och funktionsbataljoner finns gripbara med anställd personal. Antingen med kontinuerligt tjänstgörande eller vid höjning av beredskap enligt regeringen även med inkallad personal. Bistå samhället Det meterologiska läget i Sverige följs både av insatsstaben centralt och lokalt på organisationsenheter. När så bedöms behövligt vidtas beredskapshöjande åtgärder för att kunna stötta med både personal och materiel. Personal utgörs i första hand av hemvärnsbataljonernas bemanning samt av de ovan nämnda IBSS. Med längre

5 :64736 Sida 5 (8) framförhållning kan även GSS från stående förband sättas in. Materiel utgörs bland annat av transportflyg, -fordon, elverk, ledningscontainrar, kokutrustning, sambandsutrustning, tält (sjukvård 1, reparation och förläggning) och sandsäckar. 3. Försvarsmakten aviserade i budgetunderlaget att myndigheten behöver förstärkta anslag till insatsorganisationen under Hur mycket extra anslag rör det sig om, och vilka blir konsekvenserna om Försvarsmakten inte får de extra medlen? Försvarsmakten redovisade behovet att frigjorda ekonomiska medel som kan realiseras m.a.a. de åtgärder som följer av Försvarsstrukturutredningen kan nyttjas i Försvarsmaktens verksamhet, framförallt inom anslag 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap. Till grund för Försvarsmaktens planering förutsattes att 700 mnkr tillgängliggjordes och kunde nyttjas från 2013 och framåt. För närvarande pågår beräkningar av den verksamhet som ska genomföras 2013 och framåt och som inkluderar ovanstående. Av den anledningen är det för tidigt att kvantifiera storlek på behoven, dessutom skulle en sådan innebära betydande osäkerheter. Inför BU 13 är ambitionen att behoven ska vara synliggjorda. Nedan listas exempel på kostnadsdrivare. Kraven på insatsorganisation 2014, högre tillgänglighet, beredskap och användbarhet - kräver ökad rekrytering, utbildning och övning samt investeringar i materiel. Materielen kommer att vara i bruk i större omfattning. Försvarsmakten har de senaste åren föreslagit och genomfört omfördelning av medel från anslagen 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar och 1:4 Vidmakthållande, avveckling av materiel och anläggningar, till förbandsverksamhet (anslaget 1:1). Omfördelningen har medfört att behov av omsättning av materiel skjutits framåt i tiden. Behovet har även föranletts av inplanering av nya system inom tillgängligt ekonomiskt utrymme. Flera äldre materielsystem behöver moderniseras eller omsättas. Vidmakthållande på sikt av insatsorganisation 2014 kräver ökade medel för anskaffning av materiel eftersom det från 2015 finns ett ackumulerat behov över givna anslagsramar. Sammanfattnigsvis innebär det att Försvarsmakten bedömer att vidmakthållande av insatsorganisation 2014 från år 2015 kommer att behöva ekonomiska investeringar utöver nu liggande planering. 1 Avses mindre förbandsplatser, inte fältsjukhus.

6 :64736 Sida 6 (8) 4. Det har aviserats att JAS-Gripen behöver en förmågelyft vilket innebär investeringar på ca 50 miljarder. ÖB har i olika sammanhang sagt att också andra materiel faller för åldersstrecket i början av 2020 talet. Vilka material rör det sig i om sett på 5, 10 respektive 15 år? Frågställningen Begreppet faller för åldersstrecket medför att viss tolkning måste ske, såtillvida att om det är operativ förmåga mot en hotbild eller om det är teknisk livslängd hos de tekniska systemen som är dimensionerande. Svar är utarbetat som syntes av båda kategorierna, dels för att inte klarlägga operativa brister, dels för att det är mycket svårt att exakt avgöra när end of life rent tekniskt uppnås beroende på nyttjandefrekvens och miljö där de nyttjas. För tydlig redovisning delas perioderna upp, där den första utgör Materielplaneperioden (MP, B+1 till B+11) och den andra utgör perioden för Långsiktig BehovsÖversikt (LBÖ, B+12 till B +21). Ett inledande resonemang om mängdmateriel beskrier bl.a. den materiel som omsätts kontinuerligt, där det enskilda objektet inte utgör större ekonomisk volym men där mängden objekt blir betydande. Bl.a. skall datorer, elektronisk utrustning, fordon beskrivas. Därefter beskrivs i stort vilka större objekt (> 500 mnkr) som ligger i MP resp LBÖ. Redovisning Att ett system faller för åldersstrecket beror på flera anledningar. Det är bl.a. att strukturen i den tekniska plattformen inte längre håller rent fysiskt, att det inte går att få tag på reservdelar för att vidmakthålla systemet (tex datorer av äldre snitt) och att det inte är ekonomiskt försvarbart att avdela ekonomiska medel på systemet eftersom det är dyrare än att ersätta. En annan aspekt är hur väl systemen möter hotbilden och dess utveckling. Generellt finns det behov att ständigt omsätta mängdmateriel av typen uniformer, fordon (såväl normala som splitterskyddade), ledningsmateriel, elverk, fältkok etc. Anledningarna till detta omsättningsbehov är slitage, förändring av lagar (t.ex. trafiksäkerhet och miljökrav) samt tillgången till reservdelar (delar där civil elektronisk utrustning inte går att få tag på). Nedan redovisas exempel på större systems/områdens omsättningsbehov. Under perioden 2012 till 2021 bedöms följande system ha ett behov av omsättning (minst påbörjas) Äldre bandfordon typ bv 206 och pbv 302. Bv 206 anskaffades under 1980 talet och pbv 302 under 1960-talet. Del av luftvärnsförmågan med ursprung från 1980-talet

7 :64736 Sida 7 (8) Taktisk UAV som dels är ersättning för ett provsystem och dels är en uppbyggnad av förmågan. Brobandvagn. Del av artillerisystemet där haubits 77 ersätts. Eldhandvapen och undersödsvapen där Ak 5 utgör den största delen. Förslitning p.g.a. ny miljöanpassad ammunition har förkortat livslängden betydande. Ubåtar i Västergötland klassen som levererades under 1980-talet. Korvetter typ Göteborgsklass som levererades under 1990-talet. Stödfartygen Carlskrona (lev. 1982) och Trossö (köptes begagnat talet). Lätt torped som anskaffats i flera varianter sedan 1980-talet. Signalspaningsfartyget ORION som anskaffades 1984 och inte kunde livstidsförlängas. Äldre vedettbåtar som har olika ursprung. Vedettbåtarna har tidigare tjänstgjort med andra uppgifter och sedan byggts om till vedettbåtar. Fjärrspaningsradar PS 871 Skolflygplan SK 60 Under perioden 2023 till 2032 Del av artilleri/understödsfunktionen där bland annat granatkastare från perioden 1940-talet till 1980 talet behöver omsättas. Pansarvärnsrobotar Pansarskott och granatgevärsammunition Eldhandvapen och undersödsvapen Stridsfordon 90 Stridsvagn 122 Bandvagnar Bromateriel Del av luftvärnsförmågan Taktisk och stridsteknisk UAV Minröjfratyg Bevakningsbåtar Röjdykfartyg Stridsbåtssystemet Ubåt typ Gotland Sjömålsrobotar Ubåtsräddningssystemet (URF och ev Belos) Tung torped Fpl 100 Fpl 102 Radarsystem PS 861 Sjukvårdsmateriel

8 :64736 Sida 8 (8) - o 0 o - Beslut i detta ärende har fattats av konteramiral Odd Werin. Föredragande har varit kommendörkapten Roger Lodin. Odd Werin Roger Lodin