Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg:

Transkript

1 Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Daniel Östlund, fil dr Universitetslektor i pedagogik inr specialpedagogik Högskolan Kristianstad Seminariets upplägg: Varför inkludering? Utmaningar för skolan Några exempel -IFOUS projektet Inkluderande lärmiljöer att forma skolan efter eleverna. - Studien om Essunga kommun - Två skolor i Los Angeles 3 Bild från Skolverket 1

2 Varför inkludering? Utbildningsresultat Sociala värden Styrdokument Ekonomi Se t.ex. Mitchell (2008). 4 Varför kan inkluderingsidén uppfattas som utmanande? Stark och lång tradition av att särskilja elever som avviker från normen Speciella elever bör få specialundervisning på en speciell plats Dvs. Dual systems 5 Utmaningar I mätningarnas tidevarv.blir det viktigt att vara medveten om att: Låga eller ofullständiga betyg från årskurs 9 ökar risken för framtida psykosociala problem. Exempelvis är allvarlig kriminalitet i ung vuxen ålder 8 10 gånger så vanligt bland dem med låga betyg som bland dem med medel/ höga betyg. Detta mönster finns i alla socioekonomiska grupper (Socialstyrelsen, 2010, s. 228) 6 2

3 Vad vet vi om konsekvenserna av organisatorisk differentiering? Stigmatiseringseffekter: Både självvärdering och motivation påverkas om eleverna placeras i negativt differentierade grupper Förväntningar från lärare och kamrater: Lärare tenderar att sänka krav och förväntningar i dessa elevgrupper. Även bland kamraterna sänks förväntansnivån. (Persson & Persson, 2012, s. 49). (se även Skolverket, 2009). 8 Stödjande strukturer och aktiviteter 3

4 Stödjande strukturer och aktiviteter Bakgrund Differentiering av eleverna En önskad avveckling/minskning av dual systems En önskan om att utveckla kunskap och förståelse om: organisationsformer; pedagogiska metoder och modeller på gruppnivå; resurspersoners medverkan och hur de används; arbetslagens samarbete i klassrummet; 10 resurs- och kompetensnyttjande; Studiens syfte Syftet med rapporten är att sammanfatta och analysera de åtta skolteamens process och strävan efter att utveckla stödjande strukturer och aktiviteter som bidrar till utvecklingen av inkluderande lärmiljöer 11 Flexibilitet och pluralism som struktur Temats benämning stödjande strukturer och aktiviteter, och då särskilt begreppet struktur, kan ge en idé om att utvecklingsarbetet som genomförts handlar om något som fastlagt och förutbestämt. Men tvärtom bör struktur i det här sammanhanget betraktas som synonymt med flexibilitet och lösningsfokuserade skolorganisationer där lärare, rektor, specialpedagoger, speciallärare och resurspersoner samarbetar och lär av varandra för att skapa goda lärandemiljöer för alla elever. 12 4

5 Sammanfattande resultat Medvetenhet och samsyn Tvålärarsystem Fokus på resurspersoners utveckling Systematiska uppföljningar Färre elever i särskilda undervisningsgrupper Färre klagomål från vårdnadshavare om att SUG avvecklats EHT en mer proaktiv funktion Gemensamma förhållningsregler Flexiblare stödfunktioner 13 Några röster: Personligen tänker jag mer på inkludering i allt jag gör. Ser inkludering på ett annat sätt än att "alla ska vara i samma rum". Skolan som helhet har blivit mer kreativ och försöker lösa de olika "händelserna" själva, innan man säger att man inte kan hantera någon elev. Genom projektet har en samsyn skapats på skolan. Det skapas trygghet och stabilitet då vi har samma tänk. Jag måste hela tiden tänka på hur jag på bästa sätt kan serva eleven i sin ordinarie undervisningsgrupp. Ibland specialtränar jag naturligtvis elever utanför den ordinarie undervisningsgruppen. Några röster: Att jag hållit ut och fortsatt att arbeta med våra "goda lärmiljöer", t ex har arbetet med självvärdering och kamratbedömning blivit en naturlig del av undervisningen. Eleverna i förberedelseklassen har blivit snabbare inkluderade i sin klass. Samarbetet med andra kollegor och speciallärare är också en framgångsfaktor. Framgångsfaktor för oss på fritids är att vi pratar mycket med varandra och känner ett stort förtroende för varandra och vi kan säga vad vi vill. Vi pratar mycket om hur vi ska vara mot varandra och mot eleverna. Vi har många pedagogiska diskussioner kontinuerligt. 5

6 Essunga kommun Inkludering och måluppfyllelse att nå framgång med alla elever (2012) Bengt Persson och Elisabeth Persson Liber Utgångspunkter: 2007 placerade sig Essunga bland den fem sämsta kommunerna i Sverige sett till niondeklassarnas meritvärden. Resultat: 2010 hade samtliga elever gymnasiebehörighet och placerade sig i topp 10 bland Sveriges kommuner. Några erfarenheter från skolor i Los Angeles: CHIME (Children's Center Handicapped Integration Model Educational) startade 1990 WISH (Westside innovative school house) startade 2009 med CHIME som förlaga CHIME utsågs 2005 till USA:s bästa Charter school. Några framgångsfaktorer: Samarbete med universitetet (CSUN, LMU, UCLA, CHAPMAN) Forskningsbaserad undervisning Utgångspunkt i att allt stöd ges inom klassens ram Klasstorlekar ca 20 elever/klass. Totalt hade ca 25 % av skolornas elever behov av olika slag. Handledning Inga fasta elevassistenter i klasserna 6

7 Undervisningsmetoder/arbetssätt - generella pedagogiska stödinsatser Kamratlärande (peer tutoring) Samarbetslärande (cooperative learning) Explicit undervisning (direct instruction) Metakognitiva strategier Individuellt lärande Innehållsområden med generella och ämnesspecifika pedagogiska stödinsatser Läsning och skrivning Matematik 19 (se Almqvist, Malmqvist & Nilholm, 2015) Områden att utveckla: Elevassistenters - resurspersoners roll och kompetens Relationsarbete/relationskompetens Pedagogiskt ledarskap Didaktisk kompetens Elevers delaktighet Avslutande reflektion Forskning om inkluderande praktiker bör ha en inkluderande design och engagera lärare och elever i att själva generera och analysera data. the belief that children can facilitate the process of identifying aspects within a given context that could hinder or promote inclusion (Messiou, 2012, p. 1311) 21 7

8 Förslag på framtida läsning: Jones, P., Whitehurst, T., & Hawley, K. (2012). Creating meaningful inquiry in inclusive classrooms: Practitioners stories of research. Abingdon: Routledge. Biesta, G., Allan, J., & Edwards, R. (2011). The theory question in research capacity building in education: Towards an agenda for research and practice., British Journal of Educational Studies. 59 (3), pp Messiou, K. (2012). Collaborating with children in exploring marginalisation: An approach to inclusive education. International Journal of Inclusive Education.16, Nind, M. (2014). Inclusive research and inclusive education: why connecting them makes sense for teachers and learners democratic development of education. Cambridge Journal of Education, 44 (4), pp , 22 8