Något om uttal: Lösningar till uppgifter i kurskompendiet

Transkript

1 1 Lösningar till uppgifter i kurskompendiet Något om uttal: projekt allergi allergisk allergiker energi energisk garage passage strategi strategisk design, disajn enkät scenario region ingenjör slitage konstruktion produktion situation dimension funktion rekreation kommunikation applikation recension folkpensionsanstalten traditionell exceptionell kemi kisel kyla k+ e, i,y,ä,ö (tje-ljudet) känna köra men t.ex. kö, kör, Kiruna, Kemi skena skina skyskrapa sk + e, i, y, ä, ö (sch-ljudet) skör skära men t.ex. skelett, skeptisk skiva skjuta stjäla stjärna sk-skj-stj- + e, i, y, ä, ö (sch-ljudet) gen gift gynna gäst göra g+ e, i, y, ä, ö (=j) Lång eller kort vokal? lång: kort: bus Busholmen glas tal väg hal dam kal efter lång vokal står en likadan konsonant jfr. väg, vägskylt buss åka buss glass tall vägg hall damm kall efter kort vokal står dubbelkonsonant (två likadana) börja föra ö framför r uttalas störa med ett ljud mellan förstöra /u och ö/ sätta / ä=e / oftast förändra ärende före bokstaven r färdig / ä=ä / ärftlig berg / e=ä/ oftast kraftverk men t.ex. ersätta, erforderlig

2 Nyttiga fraser då det gäller att uttrycka sin åsikt: Jag tycker/anser/menar att... Min åsikt/uppfattning är Vad har du för åsikt om?/vad tycker du? 2 Olen sitä mieltä että... Mielipiteeni/käsitykseni on Mikä on mielipiteesi...?/mitä mieltä olet? att vara av samma åsikt: Ja, det stämmer/det är sant. Precis. Det tycker jag också. Det håller jag med om. att vara av annan åsikt: Nej, det stämmer inte. Det tror/tror jag inte. Det låter faktiskt intressant men På den punkten har du rätt men att betona att något är sant: Jag garanterar att... Jag är säker på att... Faktiskt, verkligen. att tillägga eller avbryta: Får jag fråga om en sak? Kan jag komma med en kommentar? Ursäkta att jag avbryter men... Vad menar du? Hur motiverar du ditt påstående? Kan du förklara litet närmare? Faktiskt? Jag tror/ tycker nog Kyllä, se pitää paikkansa/se on totta. Täsmälleen. Olen samaa mieltä. Siitä olen samaa mieltä. Se ei pidä paikkaansa. En usko sitä./ En ole siitä samaa mieltä. Kuulostaa todella mielenkiintoiselta mutta Siinä kohdin olet oikeassa mutta Vakuutan, että... Olen varma siitä, että... Todella,todellakin. Saanko kysyä yhtä asiaa? Saanko esittää yhden kommentin? Anteeksi että keskeytän, mutta... Mitä tarkoitat? Miten perustelet väitteesi? Voitko selittää hieman tarkemmin? Ihanko totta? Luulen/Olen kyllä sitä mieltä Att visa att man lyssnar och är intresserad! Det låter intressant/spännande/som en god idé! Verkligen! Säger du det! Menar du det! Ser man på! Det menar du inte! ögonkontakt, nicka, hmm

3 3 Vilken typ av bostad? BOENDEMILJÖ o en studentbostad 3 *, opiskelija-asunto en studentlya 1 (talspr.) o en korridorbostad 3*, soluasunto en cellbostad 3* (talspr.) o en ägarbostad 3* omistusasunto o en hyresbostad 3* vuokra-asunto Vad för en bostad? o en etta 1, en enrummare 5 o en tvåa 1, en tvårummare 5 o en trea 1, en trerummare 5 o en lägenhet på 4 rum och kök 5 Hurdana är trafikförbindelserna i området där du bor? o o o Bussarna går med 10 minuters intervaller (mellanrum)/ två gånger i timmen; en busshållplats 3 åka II buss/ta IV bussen, åka tåg, metro, spårvagn, köra II bil, cykla I tvärtrafik, -en poikittaisliikenne, samåk, -et kimppakyyti Hurdana är trafikförbindelserna i området där du bor? o o o o Bussarna går med 10 minuters intervaller (mellanrum)/ två gånger i timmen; en busshållplats 3 åka II buss/ta IV bussen, åka tåg, metro, spårvagn, köra II bil, cykla I tvärtrafik, -en, samåk, -et promenera I, gå till fots, på gångavstånd kävelyetäisyydellä Var och hurdan miljö? o i högskoleområdet, i teknologbyn, i stadskärnan, på landet, i förorten lähiössä, ute på landsbygden o i/ på 3 våningen, översta våningen, bottenvåningen o naturskön, urban, fridfull o det är skönt med lugn och ro, o rastlös levoton, bullersam meluisa, trist och tråkig synkkä ja ikävä o en havsutsikt merinäköala 3, en utsikt 3 över havet, mot söder/ parkeringsplatsen/ parken o en gavellägenhet päätyhuoneisto med fönster i tre väderstreck ilmansuunta o Vilka tjänster har du i din boendemiljö? o en närbutik 3, ett köpcentrum, -centra, ett snabbköp 5, en livsmedelskiosk 3, ett bibliotek 5, en hälsovårdscentral 3, ett apotek 5 videouthyrning, -en o Inga! Jag måste alltid åka II/fara IV till centrum

4 4 Bli ett mångsidigt proffs på elektroteknik Vid Högskolan för elektroteknik finns tre olika examensprogram: Automations- och informationsteknologi, Bioinformationsteknologi, Elektronik och elektroteknik Vi använder datanät i kommunikationen mellan människor och apparater, i informationssökningen, och för att få veta vad som händer i världen. Det nuvarande nykyinen näringslivet elinkeinoelämä och industrin är redan nu helt beroende av nätet. I framtiden blir nätet ännu viktigare då även automationssystem och vanliga, vardagliga apparater är anslutna liitetty till internet. Studier i automations- och informationsteknologi öppnar dörrarna till olika områden inom internetteknologi, mobil telekommunikation, robotik och industriautomation. Den här teknologin förenar system, människor och apparater. Systemen nätverkar såväl med varandra som med databanker på internet och de människor som använder sig av dessa. Styrningen av processerna skall vara exakt och man ska kunna förflytta siirtää informationen mellan de autonoma systemen snabbt, säkert varmasti och tryggt turvallisesti. Automations- och informationsteknologin förenar bit- och maskinvärlden och är en utmärkt erinomainen väg till olika områden inom tekniken. Man får en god grund så att man också senare myöhemmin kan uppdatera sitt kunnande tietotaito inom en teknisk värld som är i ständig jatkuva förändring. Man får också verktyg så att man kan utveckla nya tillämpningar och lösa problem med dessa tillämpningar. Inom bioinformationsteknologi löser man problem inom bio-och hälsovårdsbranschen. Växelverkan vuorovaikutus mellan flera traditionella ingenjörsområden gör studierna tvärvetenskapliga poikkitieteellinen och garanterar ett brett laaja tillämpningsområde. Inom studierna i bioinformationsteknologi får man speciellt erityisesti kännedom om mekanismerna bakom de levande elävä vävnaderna. Man undersöker hur man kan få information från biomolekyler, celler, vävnader, organ och hela den mänskliga kroppen och hur den här informationen blir kunskap tieto och produkter, till exempel nya metoder för dosering av mediciner, reservdelar för människan, metoder att mäta processerna i hjärnan eller en ny apparat för behandling tässä:hoito; käsittely av cancer. Hur skulle livet vara utan elektricitet? En bil utan centrallåsning, krockkudde eller parkeringssensor? Vill du vara med att påverka vardagens arkipäivän utveckling? Studier i elektronik och elektroteknik ger goda baskunskaper inom den moderna och framåtskridande edistyvä branschen. I studierna sätter man sig in i förklaringar till elektriska naturfenomen. Man vill också leta etsiä efter sätt att utnyttja dessa fenomen.

5 5 Elektroteknik är energi, telekommunikationsteknik, elektronik, rymdteknik, fysik och radiovetenskap. Den omfattar allt från radioastronomi till nanoteknologi på atomnivå och allt från vardagliga apparater till framtida innovationer. Man behöver elektronik och elektroteknik för så gott som melkein alla apparater som man framställer idag, vilket gör att de utexaminerade inom branschen alalta valmistuneet lätt hittar jobb. Våra experter arbetar vid elföretag, vid företag som tillverkar el- och elektronikapparater och vid deras forskningsinstitutioner. UTTAL: Automations- och informationsteknologi, Bioinformationsteknologi kommunikationen mellan människor och apparater dörrarna till olika områden inom internetteknologi, mobil telekommunikation, robotik och industriautomation ett brett tillämpningsområde teknologin förenar system, människor och apparater Systemen nätverkar såväl med varandra som med databanker på internet informationen mellan de autonoma systemen Automations- och informationsteknologin förenar bit- och maskinvärlden bio-och hälsovårdsbranschen förklaringar till elektriska naturfenomen Elektroteknik är energi, telekommunikationsteknik, elektronik, rymdteknik, fysik och radiovetenskap nanoteknologi på atomnivå vid deras forskningsinstitutioner I Etsi substantiivit tekstistä, kirjoita ruotsiksi taivutuksineen ja käännä suomeksi. kielioppia: googlaa Språknät Substantiivit Taivutus asiantuntija proffs 5 expert 3 koulutusohjelma examens-/ utbildningsprogram 5

6 6 tietoverkko 5 ett datanät, -et, =, -en lähde en källa 1 automaatiojärjestelmä automationssystem 5 ovi dörr 2 ala, toimiala område 4 bransch 3 tietokanta databas 3 ohjaus styrning 2 bitti en bit 2 pohja, perusta grund 3 tietotaito kunnande muutos (för)ändring 2 tie väg 2 työkalu verktyg 5 terveydenhoito tuntemus, tieto hälsovård kännedom kudos vävnad 3 solu cell 3 elin organ 5 tuote produkt 3 aivot en hjärna 1 laite apparat 3 käsittely behandling 2 keskuslukitus centrallåsning 2 turvatyyny krockkudde 2 peruutustutka parkeringssensor 3 selitys förklaring 2 ilmiö fenomen 5 tapa sätt 5 tietoliikenne telekommunikation taso nivå 3 innovaatio, keksintö innovation 3 yritys företag 5 (tieteellinen) tutkimus forskning 2

7 7 laitos (koulutus- yms.) institution 3 asiantuntija 5 ett proffs, -et, =, -en (en expert, -en, -er, -erna 3) koulutusohjelma 5 tietoverkko 5 lähde 1 ett examens- / utbildningsprogram, -met, =, -men ett datanät, -et, =, -en en käll/a, -an, -or, -orna automaatiojärjestelmä 5 ett automationssystem, -et, =, -en ovi 2 ala, toimiala 4 tietokanta 3 ohjaus 2 bitti 2 pohja, perusta 3 en dörr, -en, -ar, -arna ett område, -t, -n, -na en databas, -en, -er, -erna en styrning, -en, -ar, -arna en bit, -en, -ar, -arna en grund, -en, -er, -erna tietotaito kunnande, -t muutos 2 tie 2 työkalu 5 terveydenhoito tuntemus, tieto kudos 3 solu 3 elin 5 tuote 3 aivot 1 laite 3 käsittely 2 keskuslukitus 2 turvatyyny 2 peruutustutka 3 selitys 2 ilmiö 5 tapa 5 tietoliikenne en (för)ändring, -en, -ar, -arna en väg, -en, -ar, -arna ett verktyg, -et, =, -en hälsovård, -en en kännedom, -en en vävnad, -en, -er, -erna en cell, -en, -er, -erna ett organ, -et, =, -en en produkt, -en, -er, -erna en hjärn/a, -an, -or, -orna en apparat, -en, -er, -erna en behandling, -en, -ar, -arna en centrallåsning, -en, -ar, -arna en krockkuddd/e, -en, -ar, -arna en parkeringssensor, -n, -er, -erna en förklaring, -en, -ar, -arna ett fenomen, -et, =, -en ett sätt, -et, =, -en telekommunikation, -en

8 8 taso 3 en nivå, -n, -er, -erna innovaatio, keksintö 3 en innovation, -en, -er, -erna yritys 5 ett företag, -et, -=, -en (tieteellinen) tutkimus 2 en forskning, -en, -ar, -arna laitos (koulutus- yms.) 3 en institution, -en, -er, -erna finnas IV finns, fanns, funnits olla det finns använda IIa använ/der, -de, -t käyttää veta IV vet, visste, vetat tietää hända IIa hän/der, -de, -t tapahtua nätverka I nätverk/ar, -ade, -at verkostoitua kunna IV kan, kunde, kunnat osata, voida uppdatera I uppdater/ar, -ade, -at päivittää lösa IIb lös/er, -te, -t ratkaista undersöka IIb undersök/er, -te, -t tutkia få IV får, fick, fått saada mäta IIb mät/er, -te, -t mitata påverka I påverk/ar, -ade, -at vaikuttaa jhk ei prepositiota! sätta IV sätter, satte, satt asettaa sätta sig ryhtyä jhk; istuutua vilja IV vill, ville, velat haluta, tahtoa ei ilmaise tulevaisuutta! framställa IIa framställ/er, -de, -t valmistaa hitta I hitt/ar, -ade, -at löytää träffa på ngt=osua jhk laitos (koulutus- yms.) 3 en institution, -en, -er, -erna II Taivuta alleviivatut verbit ja käännä suomeksi. III Etsi tekstistä ruotsinkielinen vastine. 1) sähkötekniikan ammattilainen expert / proffs på elektroteknik 2) täysin netistä riippuvainen helt beroende av nätet 3) sekä että såväl som både och 4) tämänhetkinen elinkeinoelämä det nuvarande näringslivet 5) tulevaisuudessa i framtiden 6) prosessien ohjaus styrning(en) av processen, processtyrning(en) 7) esimerkiksi till exempel

9 9 8) ihmisten varaosia reservdelar för människan 9) tulevaisuuden innovaatiot framtidens innovationer 10) hyvät sähkötekniikan pohjatiedot goda baskunskaper i elektroteknik IV Kerro omasta alastasi ja laitoksestasi ruotsiksi Studentens ekonomi räcka = riittää ett studiestöd, -et, -, -en 5 opintotuki FPA = Kela studiepenning, -en opintoraha leva på sparpengar från sommarjobbet ett studielån, -et, -, -en en besparing 2 = säästö ett bostadsbidrag, -et, -, -en asumistuki en hyra 1 =vuokra boendekostnader, -na asumiskustannukset levnadskostnader, -na elinkustannukset grundskydd, -et perusturva jag med = niin minäkin köpkraft, -en ostovoima indexbinda(-binder, -band, bundit) IV sitoa indexiin en utgift-en, -er, -erna 3 meno Vilka löpande utgifter har du? en inkomst 3 tulo höj/a, -er, -de, -t II korottaa # sänka II öka I lisätä # minska I vähentää stiga (stiger, steg, stigit) IV nousta # sjunka IV laskea med 2,5 procent underskrida (-skrider, -skred, -skridit) IV alittaa # överskrida IV ýlittää jobba I vid sidan av studierna... opintojen ohella Förvärvsarbete

10 10 arbetstid Jag har flextid. (liukuva työaika) fast arbetstid. (kiinteä työaika) skiftarbete. (vuorotyö) distansarbete. (etätyö) Jag jobbar i två skift. (kahdessa vuorossa) på heltid. (kokoaikaisesti) på deltid. (osa-aikaisesti) på frilansbasis. (free lancerina) arbetsförhållande Jag är vikarie. (sijainen) fast anställd. (vakituinen työntekijä) heltidsanställd. (kokoaikainen työntekijä) deltidsanställd. (osa-aikainen työntekijä) Jag har korttidsarbete/korttidsjobb/ kortjobb. (pätkätyö) Jag har ett vikariat. (sijaisuus) en anställning för bestämd tid/ visstidsanställning/ tidsbegränsad anställning (määräaikainen työsuhde) en fast anställning/ en tillsvidareanställning (ns. vakituinen työ) lön Jag har månadslön/ timlön. (kuukausi-/ tuntipalkka) Jag är timanställd. (tuntipalkkainen) Jag jobbar på provision. (provisiopalkalla) på ackord. (urakalla) I Vilka typer av arbetsuppgifter skulle du helst jobba med? I framtiden skulle jag helst jobba med produktplanering produktionsplanering produktion materialutveckling tillverkning av komponenter eller apparater planering av utrustning drift och underhåll kvalitetsstyrning ledning testning modellering forskning inköps- och materialfunktioner administration marknadsföring försäljning utbildning annat. Vad? Orden till vänster på finska, tyvärr inte i rätt ordning. hallinto johtaminen koulutus laadun ohjaaminen laitteiston/kaluston suunnittelu käyttö ja huolto mallintaminen markkinointi materiaalien kehittäminen myynti, osien tai laitteiden valmistus osto- ja materiaalitoiminnot tuotanto, tuotantosuunnittelu tuotesuunnittelu tutkimus

11 11 Var jobbar du / har du jobbat? Är du / Har du varit deltidsanställd? Hur många timmar i veckan? Vilka arbetsuppgifter har du / har du haft? Hur många timmar per dag har du jobbat som värst? Vad har du / Vad har du haft/ för arbetstider? Hur fick du arbetsplatsen/ arbetsplatserna? Hurdan chef/ Hurdana chefer har du / har du haft? Är du / Har du varit/ nöjd med lönen och arbetstiderna? TÄNKA TYCKA TRO I Översätt meningarna till svenska. 1) Vad anser/tycker ni om det nya boendeområdet? 2) Jag anser/ tycker att området inte alls är trivsamt. 3) Jag tycker/ Jag är av den åsikten att invånarna/ de boende inte kommer att trivas här. 4) Är ni säkra på att alla är ense/...alla har samma åsikt? 5) Jag tycker/anser att området borde/ skulle planeras på nytt. Enligt min mening borde/ skulle området planeras på nytt / om. 6) Vad menar du egentligen? 7) Jag medger att uppgiften kräver kreativitet. 8) Det betyder inte att planerarna inte kunde göra det. 9) Hurdan boendemiljö är trivsam, vad tycker du? Mått och mängd I Återge på svenska. en procent 38 procent ett land 7 länder en timme 4,5 timmar (fyra och en halv timmar) ett dussin många dussin en kilometer 110 kilometer / 11 mil ( maili = en engelsk mil merimaili`= en nautisk mil/ en sjömil)

12 12 en liter 2 liter en euro 15 komma 70 euro en krona 128 kronor en miljon 4 miljoner en miljard 7 miljarder en grad 60 grader en pixel tusen pixlar ett varv / en rond 4250 varv / rond i minuten / per minut II a) siffror och räkenskaper första, andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde, nionde, tionde, elfte, tolfte, trettonde, fjortonde, femtonde, sextonde, sjuttonde, artonde/ adertonde, nittonde, tjugonde, trettionde, fyrtionde, femtionde, sextionde, sjuttionde, åttionde, nittionde, hundrade b) år 2014 / på 2000-talet andra augusti (andra i åttonde) nittonhundra fyrtiofyra tre åttondedelar sannolikheten 2 på 5 6 komma 78 sekunder noll komma två (vara anträffbar) tjugofyrasju x upphöjt till en tredjedel lika med tredje roten ur x/ kubikroten ur x inom parentes 27 / 27 inom parentes 400 gram/ 4 hekto 10 kvadratmeter / kubikmeter 6 våningen (obs. ingen punkt efter ordningstalet om det inte följa av en annan siffra: den volt 2 ampere 5 kilowatt 5 megawatt

13 komma 73 pascal 380 kelvin 9 komma åtta noll newton skalan ett till femhundratusen 55 gånger 55 plus trefemåtta sjuttio trefemnio åttiotvå sextiosex ( ) http kolon dubbelsnedstreck www punkt aalto punkt fi bibliotek snabel-a/ ätt kth punkt fi Finland ska bli bättre på innovationer En uppfinning må vara hur bra som helst. Men av sig själv blir den inte en färdig produkt som går att sälja. Den måste fylla en viss uppgift och vara skräddarsydd för ett visst ändamål. Det finns de som får en snilleblixt under veckoslutet. Och så finns det de som går flera år och grunnar på ett problem, kanske någonting de dagligen går och stöter på i sin närmiljö. - Nästan alla uppfinningar har sitt ursprung i ett problem som måste lösas, tycker Juha Jutila, verksamhetsledare på Uppfinningsstiftelsen. År 2011fyllde den här stiftelsen 40 år. Oavsett hur en produkt har fötts är steget ofta långt till en färdig produkt. Uppfinningsstyrelsen har en viktig uppgift att vara en länk mellan uppfinnaren och marknaden. Det är också viktigt att skapa trovärdighet kring produkten inför kunderna. Ofta kan det vara svårt att bedöma vilken potential en idé har. Det är också viktigt att ta reda på om det finns marknad för en uppfinning. Att patentera en idé som inte går att sälja är onödigt hur bra den än är. Det gäller också att bedöma den internationella potentialen. Det vore önskvärt att hitta lämpliga kontakter i olika länder redan vid produktens utvecklingsprocess. Typiska uppfinningar i dag är IT-lösningar och tjänster. Också uppfinningar inom energiområdet är vanliga. I laboratoriemiljöer finslipas innovativa idéer kring medicin. Hur länge det tar från en idé till en kommersiell produkt beror mycket på branschen. Inom mjukvaruområdet eller tjänstesektorn kan det gå snabbt, medan det kan ta åratal innan till en medicinsk uppfinning blir en färdig produkt. Den stora majoriteten av uppfinnarna är män. Ändå är kvinnorna säkert innovativa i vardagslivet, både män och kvinnor stöter ju hela tiden på problem som måste lösas.

14 14 av sig själv itsestään fyll/a, -er, -de, -t s. täyttää skräddarsy/dd, -tt, -dda a. räätälöity viss, -t, -a a. tietty en snilleblixt 2 s. neronleimaus grunn/a, -ar, -ade, -at på ngt v. miettiä, pohtia jtk stöt/a, -er, -te, -t på ngt v. törmäta jhk ett ursprung 5 s. alku, alkuperä lös/a, -er, -te, -t v. ratkaista oavsett ngt huolimatta jstk en marknad 3 s. markkinat skap/a, -ar, -ade, -at v. luoda en trovärdighet, -en s. uskottavuus bedöm/a, -er, -de, -t v. arvioida ta IV reda på ngt selvittää, ottaa selville onödig, -t, -a a. tarpeeton önskvär/d, -t, -a a. toivottava en utveckling 2 s. kehitys finslip/a, -ar, -ade, -at v. hioa bero, -r, -dde, -tt på ngt v. riippua jstk Finland ska bli bättre på innovationer Uttal: innovation skräddarsydd den internationella potentialen uppfinningar inom energiområdet IT-tjänster en kommersiell produkt bedöma uppgift av sig själv det gäller ändå män inspirationsköp

15 15 På svenska? valmis tuote tietty tehtävä tietty tarkoitus viikonloppuna useita vuosia päivittäin Tuotteella on alkunsa lähiympäristössään. vuonna 2011 tämä säätiö 40 vuotta askel valmiiksi tuotteeksi tärkeä tehtävä linkki keksijän ja markkinoiden välillä mikä potentiaali kansainvälinen potentiaali sopivia kontakteja eri maissa tuotteen kehitysprosessi energia-alan keksintöjä innovatiivisia ideoita ideasta kaupalliseksi tuotteeksi ohjelmistoalalla vuosikausia keksijöiden suuri enemmistö miehiä valmis tuote en färdig produkt tietty tehtävä en viss uppgift tietty tarkoitus ett visst ändamål viikonloppuna under veckoslutet useita vuosia flera år päivittäin dagligen Tuotteella on alkunsa lähiympäristössään. Produkten har sitt ursprung i sin närmiljö. vuonna 2011 år 2011 tämä säätiö den här stiftelsen 40 vuotta 40 år askel valmiiksi tuotteeksi steget till en färdig produkt tärkeä tehtävä en viktig uppgift linkki keksijän ja markkinoiden välillä en länk mellan uppfinnaren och marknaden mikä potentiaali kansainvälinen potentiaali vilken potential den internationella potentialen

16 16 sopivia kontakteja eri maissa tuotteen kehitysprosessi energia-alan keksintöjä innovatiivisia ideoita ideasta kaupalliseksi tuotteeksi ohjelmistoalalla vuosikausia keksijöiden suuri enemmistö miehiä lämpliga kontakter i olika länder produktens utvecklingsprocess uppfinningar inom energiområdet innovativa idéer. från en idé till en kommersiell produkt inom mjukvaruområdet åratal den stora majoriteten av uppfinnarna män I Fyll i luckorna, böj substantiven i alla former, vilken deklination? dekl. singular singular best plular obest. plular best. på finska? obest. 5 ett problem problemet problem problemen ongelma 3 en produkt produkten produkter produkterna tuote 2 en uppfinning uppfinningen uppfinningar uppfinningarna keksintö 2 en lösning lösningen lösningar lösningarna ratkaisu 2 en länk länken länkar länkarna linkki 5 en uppfinnare uppfinnaren uppfinnare uppfinnarna keksijä 3 en tjänst tjänsten tjänster tjänsterna palvelu 3 en bransch branschen branscher branscherna toimiala 5 ett ändamål ändamålet ändamål ändamålen tavoite 3 en uppgift uppgiften uppgifter uppgifterna tehtävä 3 en miljö miljön miljöer miljöerna ympäristö 3 en tid tiden tider tiderna aika 3 en sektor sektorn sektorer sektorerna ala, sektori 5 ett ursprung ursprunget ursprung ursprungen alkuperä 3 ett land landet länder länderna maa 3 ett laboratorium laboratoriet laboratorier laboratorierna laboratorio 5 ett steg steget steg stegen askel 5 ett ansvar ansvaret ansvar ansvaren vastuu 4 ett område området områden områdena alue, ala 1 en mjukvara mjukvaran mjukvaror mjukvarorna ohjelmisto II Käännä lauseet/ ilmaukset ruotsiksi. 1. Produkten går inte att sälja. Produkten går inte åt.

17 17 2. under veckoslutet 3. flera / många år 4. Vd:n /Verkställande direktören tycker/ anser att (en vd, vd:n, vd:ar, vd:arna) (tekstissä en verksamhetsledare, -n, -, -ledarna toiminnanjohtaja ) 5. hur bra produkten än är 6. länge 7. i vardagslivet IV Skriv uttrycken i rätt form. 1) mina intressanta länkar 2) de här innovativa branscherna 3) samma gamla uppfinning 4) varje ny mjukvara 5) denna onödiga uppfinning 6) produktens önskvärda framgång I Taivuta taulukon substantiivit kaikissa muodoissaan. Mikä deklinaatio? dekl. singular obest. singular best plular obest. plular best. på finska? 5 ett problem uppfinningen produkter III Några frågor för diskussion. 1. Varför uppstår uppfinningar, vad tror du? 2. Varför tar det vanligen en lång tid, innan uppfinningen kan lanseras? 3. I Finland har man gjort många viktiga uppfinningar, vilka? 4. Vilka uppfinningar / innovationer är viktiga inom din bransch? Motivera! 5. Vilka uppfinningar / innovationer har man gjort inom din bransch på senare tid? 4. Är du någon sorts Oppfinnar-Jocke? Motivera ditt svar! I Käännä ruotsiksi 1) ja 2) yks. ja mon. epämääräinen ja määräinen muoto

18 18 1) uusi keksintö (positiivi, komparatiivi, superlatiivi) 2) Tämä uusi keksintö on tarpeellinen. 3) Kaikki uudet keksinnöt eivät ole tarpeellisia. 4) sama uusi keksintö 5) jokainen uusi keksintö 1) yks. epämääräinen mon. epämääräinen ja määräinen muoto ja määräinen muoto positiivi : en ny uppfinning, den nya uppfinningen, nya uppfinningar, de nya uppfinningarna komparatiivi: en nyare uppfinning, den nyare uppfinningen, nyare uppfinningar, de nyare uppfinningarna superlatiivi den nyaste uppfinningen, de nyaste uppfinningarna 2) Den här nya uppfinningen/ Denna nya uppfinning är inte nödig. 3) Alla nya uppfinningar är inte nödiga. 4) samma nya uppfinning 5) varje ny uppfinning IV Skriv uttrycken i rätt form. 1) mina intressanta länkar 2) de här innovativa branscherna 3) samma gamla uppfinning 4) varje ny mjukvara 5) denna onödiga uppfinning 6) produktens önskvärda framgång 1) uusi keksintö 2) nämä uudet keksinnöt 3) harvat uudet keksinnöt 4) sama uusi keksintö 5) jokainen uusi keksintö V Vad har du för åsikter om de här uppfinningarna/ innovationerna.

19 19 A myydä räätälöidä ratkaista linkittää ottaa selville syntyä ottaa yhteyttä jhk kehittää riippua jstk toivoa jtk kestää, ottaa bero III (berodde, berott) på ngt slipa I / finslipa I hioa, viimeistellä finnas IV (fannas, funnits) gälla II ngt (gällde, gällt) / vara fråga om ngt skapa I stöta II på ngt (stötte, stött) bedöma II (-dömde, -dömt) tjäna I tycka II (tyckte, tyckt) / anse IV (-såg, -sett) hitta I på ngt / uppfinna IV (-fann, -funnit) producera I B riippua jstk hioa olla (olemassa) olla kyseessä luoda törmätä jhk arvioida palvella (esim. kone) olla jtk mieltä keksiä tuottaa sälja IV (sålde, sålt) skräddarsy III (-sydde, -sytt) lösa IIb (löste, löst) länka I ta IV (tog, tagit) reda på födas II (föddes, fötts) / uppstå IV (-stod, stått) kontakta I ngn / ta IV kontakt med ngn/ngt önska I ngt / hoppas I (hoppades, hoppats) på gt bero III (berodde, berott) på ngt önska I / hoppas (hoppades, hoppats) på ngt ta IV (tog, tagit

20 20 Nätet I Taivuta substantiivit, käännä suomeksi.. ett sms 5 ett sms, -et, =, -en Ta en paus från nätet ett e-brev 5, ett mejl 5 ett e-brev/mejl, -et, =, -en Ha en helt internet fri dag i veckan en smartmobil 3 _en smartmobil, -en, -er, -erna Låt sovrummet vara en teknikfri zon. en laptop 2 en laptop, -en, -ar, -arna Inga teknikprylar kring matbordet. en surfplatta 1 (en padda 1) en surfplatt/a, -an, -or, -orna Sätt en tidsgräns för internetanvändningen. ett nät 5 ett nät, -et, =, -en Gör saker IRL (in real life). en uppkoppling 2 en uppkoppling, -en, -ar, -arna Motionera. II Frågor för diskussion. Översätt dem först till svenska. 1) Oletko sitä mieltä, että s-postit, kännykkäviestit ja sosiaalinen media ovat mukana sekä ihmisten yksityiselämässä että työajassa aivan liian paljon? Perustele. 1) Tycker du att e-brev, sms och social media är alltför mycket med i både människornas privatliv och arbetstid? Motivera! 2) Man säger att medievanorna har ändrats, på vilket sätt / på vilka sätt? 3) Vad gör du på nätet? (twittra, blogga, whatsappa, mejla, facebooka, skypa, instagramma ) Hur många timmar om dygnet? 4) Med vilka knep kunde man hålla paus från nätet? III Välj rätt alternativ. 1) Över hälften av finländare/ Över hälften av finländarna använder internet. 2) Unga vuxna är mest uppkopplade per dag/ per dagen. 3) Små barn kan sitta och spela många timmar om dag/ om dagen. 4) Många finländare/ Många finländarna är väldigt skickliga på teknik. 5) De är Europas mest uppkopplade människor/ Europas mest uppkopplade människorna.

21 21 6) Marcin De Kaminski är nätforskare/ en nätforskare. 7) Han är nätforskare/ en nätforskare som alltid är tillgänglig på nätet. 8) Han har olika apparater/ olika apparaterna för att komma ut på nätet. 9) Samma apparat/ Samma apparaten kan ha olika funktioner. 10) De olika apparater/ De olika apparaterna är tekniskt avancerade. 11) Hans forskning/ Hans forskningen gäller medievanor. 12) Den pågående teknikförändring/ Den pågående teknikförändringen kan påverka hur vi beter oss mot varandra. 13) Våra medievanor/ Våra medievanorna har förändrats. 14) Man kan tappa kontakt/ kontakten med verkligheten. 15) Dagens meddelande/ Dagens meddelanden är ofta fragmentariska. 16) Alla/ Allt behöver inte läsas på nätet. 17) Man ska läsa också riktiga tidningar/ riktiga tidningarna. 18) Varje finländare/ Varje finländaren har ännu inte en egen smarttelefon. Något om laptopar Uttal: kylare dator - datorer bortglömd kylningsförmåga självfallet processor- processorer fungera (g+e,i,ä, y, ö) nyköp (k+e, i, ä, y, ö) datorernas interna kylning (e+r)

22 22 fläkt stationära datorer den ergonomiska aspekten föredra I Skriv orden och uttrycken på svenska jäähdytys kylning, -en oheislaitteisto kringutrustning, -en, -ar, -arna virtasyöppö strömslukande virheetön felfri, -tt, -a olla tarpeeksi hyvä håll/a, -er, -höll, hållit måttet pöly damm, -et tuuletin en fläkt, -en, -ar, -arna sisäänrakennettu inbygg/d, -t, -da puhdistaa rengöra IV jkn takia på grund av ngt ominaisuus en egenskap, -en, -er, -erna näppäimistö ett tangentbord, -et, -, -en näyttöruutu en skärm, -en, -ar, -arna kallistus lutning, -en kiinteä tietokone en stationär dator jäähdytyskyky en kylningsförmåg/a, -an, -or, -orna På svenska? jonkun ajan kuluttua kaikkein viimeisin vaikkakin hieman erittäin subjektiivinen pitempiä aikoja tosin jonkun ajan kuluttua kaikkein viimeisin efter någon tid allra senast

23 23 vaikkakin även om hieman litet, en bit erittäin subjektiivinen högst / ytterst subjektiv, -t, -a pitempiä aikoja längre tider / under längre perioder tosin visserligen sätta IV på en dator # stänga II av en dator Frågor till texten. 1. Hur avkyler man en dator? 2. Vad gör damm åt datorn `tietokoneelle? 3. Vad måste man beakta ottaa huomioon när man köper en dator? 4. Varför försvagas heikentyä bärbara datorers interna kylning med tiden? 5. Varför finns det många därute som anser ovat sitä mieltä att kylare till bärbara datorer är helt onödiga turhia? 6. Varför lyfts bakdelen på datorn upp i jämförelse verrattuna mot den främre delen av datorn? 7. Hur kan man förbättra datorns kylningsförmåga? 8. Varför kan det vara svårt att rengöra datorerna? 9. Vad är trenden med datorer? 10. Varför är det svårt att rengöra de nya bärbara datorerna? 11. Varför är det viktigt att datorn har en effektiv fläkt? 12. Vad har fläkten som uppgift tehtävänä i en dator? 13. Vad kompromissar det vad den kompakta datordesignen innehåller? 14. Var går trenden med laptopar? 15. Varför är det svårt att rengöra de allra senaste datorerna? Varför kan det vara svårt att rengöra de allra senaste datorerna? 16. Vad händer med den interna kylningen efter en tid? inf. presens imperfekt supinum på finska glömma IIa glömmer glömde glömt unohtaa uppskatta I uppskattar uppskattade uppskattat arvioida, arvostaa tycka IIb tycker tyckte tyckt olla jtk mieltä - -

24 24 anse IV anser ansåg ansett hålla IV håller höll hållit pitää använda IIa använder använde använt käyttää lyfta IIb lyfter lyfte lyft nostaa föredra IV föredrar föredrog föredragit pitää parempana bära IV bär bar burit kantaa räcka IIb (till) räcker (till) räckte (till) räckt (till) riittää, (olla tarpeeksi) lida IV lider led lidit kärsiä bygga IIa bygger byggde byggt rakentaa skriva IV skriver skrev skrivit kirjoittaa byta IIb byter bytte bytt vaihtaa rengöra IV rengör rengjorde rengjort puhdistaa kyla IIa ner/ned kyl ner/ned kylde ner/ned kylt ner/ned jäähdyttää fungera I fungerar fungerade fungerat toimia jämföra IIa jämför jämförde jämfört verrata ge IV ger gav gett antaa sluka I slukar slukade slukat niellä avancera I avancerar avancerade avancerat edistyä köpa IIb köper köpte köpt ostaa III Ordet är fritt. 1) Vad är viktigt vid valet av dator? 2) Berätta om din dator. 3) Går det att återvinna datorer? Vilka delar av en dator går det inte att återvinna? 4) Har du planer på en ny dator? Vad för slags planer? 5) Hur ser datorn ut om fem år? Förklara ord. ett nyköp 5 en komponent 3 en fläkt 2 strömslukande

25 25 damm, -t en egenskap 3 en förmåga 1 bärbar, -t, -a en jämförelse 3 en kringutrustning 2 ett tangentbord 5 en lutning, -en ergonomisk, -t, -a en investering 2 Para ihop de nedanstående datatermerna. asentaa 27 bitti 2 hakukone 16 hiiri 11 (en mus, -en, möss, -en) huolto 31 keskusyksikkö 5 kirjautua sisään 29 käyttäjätunnus 19 käyttöjärjestelmä 24 laajakaista 20 laitteisto 7 liitetiedosto 1 modeemi 23 muisti 22 asema 15 napsauttaa 28 ett batteri 3 akku näppäimistö 26 näyttö 13 ohjain 14 ohjelma 25 ohjelmisto 10 palomuuri 3 palvelin 12 piiri 8 poistaa 30 salasana 21 selain 17 tallentaa 33 tavu 4 tiedosto 6 tulostaa 32 valikko 9 en kartong 3 pahvilaatikko verkkosivu 18 i detta nu / i nuläget tällä hetkellä ett yttre fel en sönderriven kartong hos oss meillä en anskaffning 2 hankinta kräva II kompensation frakt, -en försiktig, -t, -a varovainen A

26 26 laskea, upottaa lyf/ta, -ter, -te, -t (ett lock) vähentää, pienentää anse, -såg, -sett / tyck/a, -er, -t edistyä byt/a, -er, -te, -t (ut mot ngt) varustaa jämför/a, -för, -de, -t (med ngt) muotoilla höj/a, -er, -de, -t rakentaa (kehittää) ansvar/a, -ar, -ade, -at (för ngt) kantaa uppskatt/a, -ar, -ade, -at unohtaa komm/a, -er, kom, -it ihåg / minn/as, minns, mindes, mints mitata räck/a, -er, -te, -t till käynnistää (laite) föredra, -r, -drog, -dragit (ngt framom ngt) odottaa (toivoa) stäng/a, -er, -de, -t av (en apparat) vastata (kysymykseen) kyla, kyl, kylde, kylt ner/ ned lisätä funger/a, -ar, -ade, -at vaikuttaa jhk inverk/a, -ar, -ade, -at på ngt / ha IV en effekt (vaikutus, teho) på ngt B nostaa (esim. kansi) sänk/a, -er, -te, -t olla jtk mieltä minsk/a, -ar, -ade, -at vaihtaa (jhk) avancer/a, -ar, -ade, -at / göra IV framsteg verrata utrust/a, -ar, -ade, -at (med ngt) nostaa (esim. hintaa) design/a, -ar, -ade, -at olla vastuussa bygg/a, -er, -de, -t (bygga upp) arvioida, arvostaa bär/a, bär, bar, burit muistaa glömm/a, -er, glömde, -t riittää mät/a, -er, -te, -t pitää parempana sätt/a, -er, -satte, satt på (en apparat) sulkea (laite) förvänt/a, -ar, -ade, -at sig jäähdyttää svar/a, -ar, -ade, -at (på en fråga) / besvara I en fråga toimia (esim. kone) ök/a, -ar, -ade, -at vaikuttaa jhk påverk/a, -ar, -ade, -at ngt / ha IV en effekt (vaikutus, teho) på ngt Att rätta till problem: Reklamation och svar på reklamation Kunden: Det har uppstått något/några fel eller du har upptäckt några defekter på din dator, för vilken garantin ännu gäller. Du är inte alls nöjd med produkten. Nu ska du till tillbaka till affären. Beskriv ditt problem sakligt och be affären reda ut ärendet.

27 Repetera och träna grammatik på Sanajärjestys (Ordföljd) 27 A. Päälause (huvudsats): suora sanajärjestys 1 SUBJ 2 PRED 1 3 LM 4 pred2 5 objekti 6 tavan määre 7 paikan adv. 8 ajan adv Jag studerar också elteknik. Han brukar ofta gå på gym Mobilerna har faktiskt blivit små datorer De gör alltid allt mycket effektivt. på tisdagarna. idag. B. Päälause (huvudsats): käänteinen sanajärjestys 1 määre tai sivulause 2 PRED 1 3 SU BJ 4 liikkuva määre 5 pred2 6 objekti 7 tavan adv. 8 paikan adv. 9 ajan adv I morse åt jag tyvärr bara lite. Tidskrifter brukar jag inte ofta läsa på biblioteket under veckan. Om jag är trött hinner jag vanligen inte dricka kaffe på morgonen. På partajen vill jag alltid börja sjunga spontant. Päälauseessa predikaattiverbi on sarakkeessa kaksi ja liikkuva määre tulee predikaattiverbin jälkeen. A) Jos lause alkaa subjektilla, on kyseessä suora sanajärjestys (subjekti + predikaatti). B) Jos lause alkaa jollain muulla lauseenjäsenellä tai jos päälausetta edeltää sivulause, on sanajärjestys käänteinen (predikaatti + subjekti). Jos lauseessa on useita määreitä, järjestys on usein: tapa- paikka- aika Jag studerar intensivt på biblioteket varje onsdag morgon.

28 28 Sivulause (Bisats) 1 alistuskonjunktio relatiivipronomini kysymyssana 2 subjekti Sivulauseessa on suora sanajärjestys (subjekti + predikaatti) ja liikkuva määre tulee ennen predikaattia (siis subjektin ja predikaatin väliin). Liikkuvia määreitä ovat esim.: 3 liikkuva määre 4 predikaatti 5 6 objekti Det var något som jag sällan har sett förut. 7 ajan, paikan, tavan määre Vet du vad han egentligen tänker bli efter att ha blivit färdig med studierna Jag vet inte om det verkligen stämmer. Jag minns vilka det egentligen fanns där. inte Han säger att han alltid läser tidningen med största hast. 1) kieltosanat (inte, aldrig, ingalunda, ingenstans, knappast) 2) lauseadverbit (kanske, väl, möjligen, tyvärr, knappast, trots allt) 3) epämääräistä aikaa ilmaisevat adverbit (ofta, sällan, alltid, genast, vanligen) 4) adverbit, jotka ilmaisevat miten (gärna, noga, snabbt, lätt, lugnt, sakta) OBS! 1) inte ofta, inte alltid o.s.v. mutta: vanligen inte 2) faktiskt inte, troligen inte o.s.v. mutta: inte gärna aldrig alltid alltjämt antagligen dessutom då och då efteråt egentligen fortfarande jatkuvasti förmodligen förr förstås gärna ibland ingalunda inte ens kanske knappast länge naturligtvis ei koskaan aina yhä, jatkuvasti luultavasti sitä paitsi joskus jälkeenpäin varsinaisesti edelleen, luultavasti aikaisemmin tietysti mielellään joskus ei suinkaan ei edes ehkä tuskin kauan tietysti noga tarkasti noggrant tarkasti nyligen äskettäin nyss äskettäin någonsin koskaan nödvändigtvis välttämättä ofta usein omedelbart välittömästi regelbundet säännöllisesti sakta hitaasti (Sakta men säkert!) snart pian strax heti ständigt jatkuvasti sällan harvoin tidigare aikaisemmin troligen luultavasti vanligen tavallisesti vanligtvis tavallisesti visserligen tosin äntligen lopulta, lopultakin

29 29 Konjunktiot 1) Rinnastuskonjunktiot (Samordnande konjunktioner) och (ja) men (mutta) för (sillä) eller (tai) utan (vaan) aloittavat samt (sekä) päälauseen! antingen eller både och varken eller (joko tai) (sekä että) (ei eikä) 2) Alistuskonjunktiot (Underordnande konjunktioner) att (että) för att (jotta) eftersom, då (koska) när, då (kun) om (jos) fastän, fast (vaikka) även om (vaikkakin) aloittavat innan (ennen kuin) sivulauseen! inte förrän (ei ennenkuin) medan (sillä aikaa kun, kun taas) tills (kunnes) trots att (huolimatta että) därför att (siksi että) sedan sitten kun I Muodosta lauseita, aloita alleviivatulla ilmauksella. 1. jag vid har Aalto-universitetet börjat min tredje termin - nu Nu har jag börjat min tredje termin vid Aalto-universitetet. 2. mina gymnasiekompisar - om studera frågar tycker du att där Tycker du om att studera där, frågar mina gymnasiekompisar. 3. alldeles jag för tittar - mycket på tv på kvällarna På kvällarna tittar jag alldeles för mycket på tv. 4. ha avlagt jag- mina grundstudier - nästa vår borde Mina grundstudier borde jag ha avlagt nästa vår. 5. jag att få 40 studiepoäng kommer under här terminen. Under den här terminen kommer jag att få 40 studiepoäng.

30 30 6. i gymnasiet mig all teknik redan intresserade jag All teknik intresserade mig redan i gymnasiet. 7. ska som biämne något- studera jag inom produktionsekonomi. Som biämne ska jag studera något inom produktionsekonomi. II Jatka virkeitä suluissa olevilla lauseilla. 1. Jag stannade hemma (sillä olin valitettavasti sairas) för jag var tyvärr sjuk. 2. Han kan inte komma i morgon (koska hänellä on kaikesta huolimatta paljon töitä) då/eftersom han trots allt har mycket att göra / att jobba med / har många uppgifter att göra. 3. Jag känner honom inte (vaikka hän opiskelee samassa koulutusohjelmassa kuin minä) fastän / även om = vaikkakin han studerar på samma utbildningsprogram som jag. 4. Min kompis säger (ettei aina tarvitse olla myöhässä) att man inte alltid behöver vara sen / att man inte alltid behöver komma sent. 5. Vi ska äta ute (koska kotona ei todellakaan ole ruokaa) då / eftersom vi verkligen inte har (någon) mat hemma. 6. Vi ska sitta på biblioteket (kunnes lopultakin lakkaa satamasta) tills det äntligen / sist och slutligen slutar (att) regna /. upphör att regna. Relatiivilauseet Relatiivipronomit: Relatiivipronomini viittaa edelliseen sanaan = korrelaatti, tai koko edelliseen lauseeseen. Relatiivilause aloittaa sivulauseen. som joka, mikä ( yleisin relatiivipronomini), siihen liittyvä prepositio lauseen loppuun. Jos som ei ole subjektina, sen voi jättää pois. vilken, vilket, vilka joka, mikä, käytetään kirjakielessä, taipuu pääsanansa mukaan. Prepositio useimmiten sen edessä. vilket / något som mikä viittaa aina edelliseen lauseeseen vars jonka, joiden vilkas joiden allt vad, allt som kaikki mikä

31 31 som: Aalto-universitetet är ett universitet som bildades av tre olika högskolor. Utbytestuderandena, som studerar vid Aalto, kommer från många olika länder. Studiekompisen (som) jag talade med är en bekant från gymnasiet. Han säger ofta saker (som) jag inte tror på. vilken, vilket, vilka: Utbytestuderandena, av vilka två kommer från Frankrike, är för första gången i Finland. Smartmobilen, vilken nyttig uppfinning gör livet lättare, har blivit en riktig dator. (Smartmobilen, om vilken alla talar, är verkligen intressant.) (som alla talar om, ) vilket / något som (viittaa koko edelliseen lauseeseen): Det har blivit mycket kallare vilket / något som höjer energiförbrukning. vars, vilkas: Den där bilmodellen, vars nya version kom ut på marknaden förra veckan, väcker intresse. De där bilmodellerna, vars / vilka nya modeller kom ut på marknaden förra veckan, väcker intresse. allt vad, allt som: Allt vad du ( du= subjekti) säger är så intressant. Allt som (= subjekti) sägs är inte sant. relatiiviadverbit: där jossa, dit jonne, då jolloin Institutionen, där jag studerar, är den största vid Aalto-universitetet. På institutionen dit jag byter nästa år finns väldigt intressanta huvudämnen. Dagen då jag började här var kall och regnig. Kertaa relatiivilauseet Relatiivilauseet I Täydennä relatiivipronomit- ja adverbit. I Fyll i med relativpronomina. Det var en gång en man vars jonka dröm var att bli lite rikare. Han bodde i ett äldre hus som joka låg avsides. Han hade också en hund med_vilken jonka kanssa han brukade göra långa promenader. De hade båda mycket god kondition vilket mikä var lätt att förstå. Hunden var en vallhund som joka alltid höll ett

32 32 öga på honom vilket mikä nog är naturligt för en vallhund. Mannen drömde också om en resa till Amerika där jossa allt är stort och vackert. Han ville också se Niagarafallen dit jonne han ville göra en avstickare under resan. Han hade lämnat in en Lottokupong vilket / något som mitä han tidigare inte hade gjort. Han hade glömt det hela tills han en dag råkade läsa på kvällstidningens löpsedel där jossa`det stod Var är den som joka har vunnit alla tiders största penningsumma?. Då kom han att tänka på dagen då jolloin han hade lämnat in sin kupong. Det hade varit en speciellt solig dag. Är det månne jag vars jonka Lottorad vann? Han gick raka vägen hem med sin hund som josta han så mycket tyckte om. Men kupongen var inte kvar på hyllan där jossa han tyckte den skulle vara. Han frågade sin hund som `jonka kanssa han brukar prata med om hunden råkade komma ihåg. Hunden förstod allt vad kaikki minkä han sade. Hunden skällde glatt en gång: Javisst! Kupongen låg på köksbordet under blomkrukan. Det stod faktiskt på kupongen de nummer med vilka joilla`mannen med sin hund vann en väldigt stor penningsumma vilket / något som mikä han hade svårt att tro. Han ville inte längre resa till Amerika dit jonne det är en så lång väg och där jossa allt är så stort. Allt som kaikki mikä finns där har vi också här, tyckte mannen Han köpte ett nytt hus med alla tänkbara bekvämligheter som joista han bara hade kunnat drömma om. Det var ett trevligt hus där jossa mannen med sin hund levde lyckliga hela livet ut.

33 33 II Yhdistä lauseet niin, että jälkimmäisestä tulee relatiivilause. 1) Utomlands lyssnar man mycket på finländsk musik som inte längre är tango eller klassisk musik. 2) Det finns många unga artister vars/ vilkas musik har blivit speciellt populär. 3) Fler och fler artister är välkända utomlands vilket/ något som är en riktigt bra sak. 4) Det finns finländska artister som man har skrivit om i utlandet. om vilka man har skrivit i utlandet. 5) Många åker till England eller USA där man har större publik. Epäsuorat kysymyslauseet: I Muodosta oikean palstan kysymyksistä epäsuorat kysymyslauseet. 1) Hon vill veta.. Är produkten faktiskt användbar? Hon vill veta om produkten faktiskt är användbar. käyttökelpoinen 2) Jag har ingen aning om Vilka bensinsorter är inte miljövänliga? Jag har ingen aning om vilka bensinsorter som inte är miljövänliga. 3) Jag vet inte Varför är det nya bränslet så dyrt? Jag vet inte varför det nya bränslet är så dyrt. 4) De undrar Har du redan läst om forskningen? De undrar om du redan har läst om forskningen. 5) Vet du Vad har hänt? Vet du vad som har hänt. 6) Ingen vet Vad tycker du om den här idéen? Ingen vet vad du tycker om den här idéen. 7) Minns du Vad står det om forskningen på nätet? Minns du vad det (= subjekti) står om forskningen på nätet. 8) Kan du säga Vilka japanska bilar säljs mest? Kan du säga vilka japanska bilar som säljs mest.

34 34 9) Hon frågade Tänker han verkligen byta sin nya bil? Hon frågade om han verkligen tänker byta sin nya bil. 10)Har du hört Vilken bil drar minst bensin? Har du hört vilken bil som drar minst bensin. II Käännä lauseet ruotsiksi. 1. Missä Aalto-yliopiston korkeakoulussa opiskelet? Vid / på vilken högskola vid / på Aalto-universitetet studerar du? Vid vilken av Aaltos högskolor studerar du? 2. Mikä korkeakouluista Otaniemessä on suurin? Vilken av högskolorna i Otnäs är störst? 3. On sinun korkeakoulusi kampuksen paras? Perustele! Är din högskola den bästa på campuset? Motivera! Är din högskola campusets bästa? Frågebisatser: Jag ville veta vid vilken högskola vid Aalto-universitetet du studerar? vid vilken av Aaltos högskolor du studerar. Kan du säga vilken av högskolorna i Otnäs som är störst? Jag undrar om din högskola är campusets bästa. Du tycker så, kunde du motivera din åsikt. Persoonapronominit Subjekti Objekti Refleksiivi Omistaja jag mig (minua) mig (itseni) min, mitt, mina du dig dig din, ditt, dina han honom (häntä, hänelle) sig (itsensä) sin, sitt, sina * -nsa, -nsä Per otti läppärinsä mukaan. Per tog sin laptop med. hans hänen Per otti vahingossa hänen läppärinsä.=ollen

35 35 hon henne (häntä, hänelle) sig (itsensä) den, det (se) den, det (sitä) sig (itsensä) Per tog hans laptop av misstag. sin, sitt, sina * hennes sin, sitt, sina * dess, deras sen, niiden vi oss oss vår, vårt.våra ni er er er, ert, era de dem sig sin, sitt, sina * deras heidän o Vaikka puhekielessä yleisesti käytetään muotoa di/dom kirjakielen de sijaan ja muotoa dom kirjakielen dem sijaan, näitä ei pidä käyttää asiallisessa kirjakielessä. o sin, sitt sina käytetään vain viitattaessa saman lauseen subjektiin, muuten käytetään hans/henns/dess/deras (Jos sivulauseessa viittaat päälauseen subjektiin, käytät hans/hennes/dess/deras). Myös subjektina käytetään hans/hennes/dess/deras: Hans bil är splitterny. Herr Svensson och hans fru köpte en elbil. o o Det-pronominia käytetään myös viittaamaan asiaan (ilman substantiivia): Han hade redan glömt det. Det on myös muodollinen subjekti : Finns det för många universitet och högskolor i Finland? Det är säkert att antalet studerande ökar. Det sägs att flera utbildningsprogram kommer att slås ihop. Det regnar. huom. ruotsissa du = sinä, vrt, engl. you Käännä: 1. Olkaa hyvä ja istuutukaa! Var så god och sätt er! =yks. teiteittely Olkaa hyvät ja istuutukaa! Var så goda och sätt er! 2. Oletteko jo ilmoittaneet hänelle muutoksesta aikataulussa? Har ni redan meddelat/ informerat honom/ henne om ändringen i tidtabellen? 3. En osannut kuvitellakaan (inbilla I sig/ tänka I mig) mitään sellaista. Jag kunde inte ens inbilla/ tänka mig något sådant.

36 36 4. Kalle on jo hoitanut kaikki tehtävänsä. Kalle har redan skött alla sina uppgifter. 5. Kalle ei vielä ole hoitanut kaikkia hänen (=Oven) tehtäväviään. Kalle har inte ännu skött alla hans uppgifter. 6. Herra Olsson ja hänen vaimonsa matkustavat usein ulkomaille. Herr Olsson och hans fru åker / reser/ far ofta utomlands/ till utlandet. (ei: går utomlands) 7. Kaupunki ympäristöineen on oikein viihtyisä. Staden med sin omgivning är riktigt/ mycket trivsam. 8. Kaupunki ja erityisesti sen vanha osa kiinnostaa meitä. Staden och speciellt dess gamla del intresserar oss. Omistusmuodon ilmaiseminen (Att ange ägare) A. Useimmiten s-genetiiviä käytetään ruotsissa vain, kun ilmaistaan 1) omistajaa Aalto-universitets huvudbyggnad, apparatens design, ABB:s farmtidsutsikter 2) omistusmuoto ilmaiseee tekijää rektorns tal = rektorn talar studerandenas val= studenterna väljer B. Prepositiorakenne korvaa s-genetiivin 1) aina, kun omistusmuoto ilmaisee tekemisen kohdetta tillverkning av bilar = man tillverkar bilar (tai yhdyssana biltillverkning, jos mahdollista) valet av studerande = man väljer nya studerande 2) usein, kun omistusmuoto ilmaisee aikaa tai paikkaa tenterna under evalueringsperioden =arviointijaksen tentit studerandena vid Aalto-universitetet C. Ruotsissa ei vi olla kahta s-genetiiviä samassa virkkeessä exporten av maskinindustrins produkter = koneteollisuuden tuotteiden vienti poikkeus erisnimen yhteydessä: Lisas väns bil I Käännä omistusmuodot ruotsiksi. 1) SKF:n uusimmat rullalaakerit SKF:s nyaste / senaste kullager 2) Fortumin ydinvoimalahanke Fortums kärnkraftsprojekt 3) Larsin vanhan auton avain nyckeln till Lars gamla bil 4) kasvihuonekaasujen päästöt växthusgasutsläpp utsläpp(en från

37 37 5) prosessin valvonta styrning av processen, processtyrning 6) tuotteen huono laatu produktens dåliga kvalitet 7) ympäristöystävällisten materiaalien valmistus tillverkning av miljövänliga material 8) Suomen energiateollisuus Finlands energiindustri den finska energiindustrin 9) Rautaruukin tehtaan myynti försäljning av Rautaruukkis fabrik 10) uuden asuinalueen sähköistäminen elektrifiering av det nya bostadsområdet 11) tuulienergian tariffi tariffen för vindenergi 12) syys. tenterna/ proven under höstterminen 13) 1 millimetrin tarkkuudella på en millimeters precision 14) ingången till huvudbyggnaden 15) teollisuusalueen kartta en karta över industriområdet I Täydennä vasemman sarakkeen substantiivit oikeissa muodoissaan oikealle puolelle. en lägenhet, -en, -er, -erna en förort, -en, -er, -erna en lägenhet, -en, -er, -erna ett rum, -met, -, -men ett vardagsrum - - ett sovrum - - ett kök, -et, -, -en vardagsrum, -met, -, -men en balkong, -en, -er, -erna Jag har just flyttat in i en lägenhet i en förort i Helsingfors. puhutaan ensimmäistä kertaa Lägenheten är ganska liten. Där finns två rum: vardagsrum och sovrum. luettelo Köket är på 4 kvm, så brukar han äta i vardagsrummet. sen asunnon olohuone Om det är varmt ute, äter han på balkongen. sen asunnon parveke

38 38 en människ/a, -an, -or, -orna gat/a, -an, -or, -orna en skog, -en, -ar, -arna, en park,-en, -er, -erna ett område, -t, -n, -na en studerande, -n, -, -na glass, -en glass, -en ett fönst/er, -ret, -, -ren en dörr, -en, -ar, -arna en tambur, -en, -er, -erna. maskinteknik, -en byggteknik, -en en diplomingenjör, -en, -er, - erna ett system, -et, -, -en Då kan han samtidigt sitta och titta på människorna som går förbi nere på gatan. relatiivilause Som tur är finns det flera skogar och parker i området. metsiä ja puistoja vrt. Alueen metsät ja puistot ovat hyvin hoidettuja = Skogarna och parkerna i området är välskötta. Det är inte lätt att vara studerande. ammatti, toimi Jag tycker om glass. Glassen måste vara lite smält, tycker jag. lajinsa edustaja, tietty asia Är du snäll och stänger fönstret och dörren till tamburen. prepositiorakenne substantiivin jäljessä Jag studerar maskinteknik men tänker kanske byta till byggteknik. Men: Maskintekniken har alltid varit mitt stora intresse. Jag ska bli en diplomingenjör som planerar välfungerande system. hyvintoimivia järjestelmiä vrt. hyvin toimivat järjestelmät= de välfungerande systemen Hur många kvadratmeter finns det i din bostad? en invandrare 5 maahanmuuttaja ett höghus 5 kerrostalo ett flervåningshus 5 ett förråd 5 varasto oftast useimmiten Jag bor på / i 1 våningen. aamuin illoin = morgon och kväll dag och natt = päivin öin ett keldjur 5 lemmikki en granne 2 naapuri bullrig, -t, -a, bullersam, -t, -a meluisa vakna I herätä väcka II herättää Mikä substantiivin ja adjektiivin muoto joidenkin artikkelisanojen ja pronominien yhteydessä? Adjektiivi ja substantiivi epämääräisessä muodossa en ny dator ett nytt system nya datorer/system ingen ny dator inget nytt system inga nya datorer/system någon ny dator något nytt system några nya datorer/system en annan ny dator ett annat nytt system andra nya datorer/ system en sådan ny dator ett sådant nytt system sådana nya datorer/system många/flera/de flesta nya datorer/system få/färre nya datorer/system

39 39 varje ny dator varje nytt system alla nya datorer/ system vilken ny dator vilket nytt system vilka nya datorer/ system Adjektiivi määräisessä ja substantiivi epämääräisessä muodossa vår / Lasses lilla laptop vårt / Lasses lilla problem våra/ Lasses små laptopar/ problem denna lilla laptop detta lilla problem dessa små laptopar/ problem samma nya laptop samma nya system samma nya laptopar/ system följande/ nästa viktiga konferens föregående viktiga konferens följande/ nästa viktiga möte föregående viktiga möte Adjektiivi ja substantiivi määräisessä muodossa den nya datorn det nya systemet de nya datorerna/systemen den här nya datorn det här nya systemet de här nya datorerna/systemen den där nya datorn det där nya systemet de där nya datorerna/systemen båda (de nya) laptoparna hela (den långa) dagen hela (det nya) systemet I Skriv på svenska. 1) alla viktiga nätadresser /webbadresser den här viktiga nätadressen/ webbadressen samma viktiga nätadress/ webbadress 2) vårt långa möte detta långa möte följande långa möte 3) hans gamla plan de flesta gamla planer vilken gammal plan 4) de där enkla systemen några enkla system företagets enkla system 5) inget tjockt kompendium hela tjocka kompendiet få tjocka kompendier

40 40 6) samma lilla land varje litet land ett sådant litet land 7) Vilket fint byggprojekt! de här fina byggprojekten samma fina byggprojekt 8) Problemen är desamma som under föregående år / de föregående åren. 9) Trevligt veckoslut! -Tack, detsamma! Huom. sama 1) samma + substantiivi: samma cykel, samma tåg, samma bilar 2) densamma, detsamma, desamma itsenäisenä (= pääsanan ja den-, det-, desamma välissä on verbi): Tekniken är precis densamma i dag som för några år sedan. Systemet är precis detsamma också nu. Systemen blir desamma också i framtiden. II Valitse oikea vaihtoehto. Perstorp Plastic Systems erbjuder 1) sina kunder/ sina kunderna återvinningsgaranti på utslitna plastprodukter. Minst tre liv ska 2)samma plastvara/ densamma plastvara ha i återvinningscykeln innan det är dags för den slutliga lösningen: förbränning. Sedan två år tillbaka märker man plastvaror med 3)olika symboler/ olika symbolerna. Sedan den 1 januari finns också en återtagningsgaranti för 4)varje enskild plastvara/ varje enskilda 5)Vilken otrolig respons/ Vilken otroliga responsen företaget har fått från kunderna! Som 6)en/ ett av de senaste produkterna materialiserar Tur&Returlådan 7)hela återvinningsidé/ hela återvinningsidén. Varor skickas i 8)den här plastlåda/ plastlådan mellan Perstorp och underleverantörer under tio års tid. Tur&Returlådan har ersatt hälften av 9)vanliga pappkartongerna/ de vanliga pappkartongerna. Den är 10) plastens svar/ plastens svaret på skogsindustrins 11) brun pappkartong/ bruna pappkartong. Plastens 12) annat liv/ andra liv varar två-tre år. Hållbarheten är inte längre 13)samma/ densamma. Fördelen med en pall i plast är 14)dess vikt/ dess vikten. Fem år varar 15) nästa långa livscykel/ nästa långa livscykeln. Därefter återstår 16) ingenting annat/ ingenting andra än förbränning. Det sker i 17) sådana pannor/ sådana pannorna som är avsedda endast för plast. Plaståtervinningen kommer säkert att utvecklas i framtiden. I Tyskland sorteras plast, 18)samma/ detsamma gäller i 19)flera länder/ flera länderna.

41 41 Vad är 20)följande steg/ följande steget i plaståtervinningen, blir det 21) något nytt liv/ något nya liv till för plasten? utslit/en, -et, -na återvinning, -en en garanti, -er, -er, -erna en plast, -er, -er, -erna enskil/d, -t, -a en lösning, -er, -ar, -arna en vara, -n, -or, -orna en pappkartong, -er, -er, -erna en förbränning, -en ett steg, -et, -, -en loppuunkulunut kierrätys takuu muovi yksittäinen ratkaisu tavara, esine pahvilaatikko polttaminen, palaminen askel Verbien taivutus (Konjugaatiot Konjugationerna) Konjugaatio on verbin taivutusluokka. Ruotsissa niitä on neljä (tai viisi ). Verbit jaetaan heikkoihin ja vahvoihin. A. Heikot verbit Konjugaatio määräytyy imperfektin mukaan. Konjugaatio, infinitiivi preesens imperfekti supiini* I tala mejla spara talar mejlar spar(ar)** talade mejlade sparade talat mejlat sparat IIa) stänga glömma känna mala stänger glömmer känner mal** stängde glömde*** kände*** malde stängt glömt*** känt*** malt IIb) köpa byta köper byter köpte bytte verbinvartalo k, p, t, s, -x -te köpt bytt III må mår mådde mått IVa) sitta äta sitter äter satt åt suttit ätit

42 42 IVb) sätta lägga sätter lägger satte lade satt lagt *supiini on verbin viimeinen taivutusmuoto, joka ruotsissa päättyy aina t- kirjaimeen. Supiinista muodostuu perfekti ja pluskvamperfekti har/hade avulla: har/hade mejlat, stängt, malt, köpt, mått, suttit, satt **preseesin pääte voi usein jäädä pois, jos verbin vartalo päättyy l, -r ***imperfektissä ja supiinissa vain yksi m-, n-kirjain Kertaa vahvat ja epäsäännölliset verbit esim. HUOM! Verbit taipuvat ruotsissa preesensissä. I Täydennä verbimuodot. Man tar (ottaa) spel med i undervisningen enligt Hbl För ett par år sedan kallade (kutsua) man in guruer från spelbranschen (Sedan ett par åt tillbaka kallar man in guruer ). Man försöker utveckla (yrittää kehittää) undervisningen i matematik i skolan på detta sätt. Utbildningsstyrelsen presenterar / presenterade (esitellä) en undersökning som visar / visade (osoittaa) att elevernas intresse för matematik minskar (vähetä) ju längre de går (käydä) i skola. När intresset minskar (vähetä) blir (tulla jksk) också inlärningsresultaten sämre. Det framgår / framgick (tulla esille) ändå av undersökningen att elevernas kunskaper i matematik förtfarande håller (olla, pitää ) bra nivå. Undervisningsministern vill (haluta) vända utvecklingen. Man har satt (asettaa) en arbetsgrupp för att planera (suunnitella) matematikunder-visningen och ändra (muuttaa) den så att den faktiskt intresserar (kiinnostaa) allt flera. Toppförmågor från spelbranschen hjälper (auttaa) med sitt kunnande vid projektet. Man ökar (lisätä) elementen av spel i undervisningen, vilket kanske lockar (houkutella) och gör (tehdä) matematiken roligare och intressantare. Guruerna ger (antaa) tips hur man utnyttjar (hyödyntää) olika spel på ett inspirerande sätt. Undersökningen utfördes (tehdä, suorittaa ) åren bland elever från årskurs 3 till årskurs 9.

43 43 använda bidra bli framgå försöka ge gå göra hålla intressera kalla locka minska planera presentera sätta ta utföra utnyttja utveckla vara vilja visa ändra öka Varför är det viktigt att lära sig matematik? Motivera! Varför lockar matematik inte alls alla? Vad har du för åsikter om dataspelen i matematikundervisningen? Ökar de intresset för matematik, vad tror du? Hurdana spel skulle vara på sin plats i matematikundervisningen? Har du erfarenhet av dataspel i matematikundervisningen? Av vilka spel i så fall? Vahvat ja epäsäännölliset verbit (Starka och oregelbundna verb) be, ber, bad, bett binda, binder, band, bundit bita, biter, bet, bitit bjuda, bjuder, bjöd, bjudit bli, blir, blev, blivit brinna, brinner, brann, brunnit brista, brister, brast, brustit bryta, bryter, bröt, brutit bära, bär, bar, burit dra, drar, drog, dragit dricka, dricker, drack, druckit driva, driver, drev, drivit dö, dör, dog, dött dölja, döljer, dolde, dolt falla, faller, föll, fallit fara, far, for, farit finna, finner, fann, funnit finnas, finns, fanns, funnits flyga, flyger, flög, flugit flyta, flyter, flöt, flutit frysa, fryser, frös, frusit få, får, fick, fått försvinna, försvinner, försvann, försvunnit ge, ger, gav, gett/ givit glädja, gläder, gladde, glatt glida, glider, gled, glidit gripa, griper, grep, gripit gråta, gråter, grät, gråtit gå, går, gick, gått göra, gör, gjorde, gjort heta, heter, hette, hetat pyytää, rukoilla sitoa purra tarjota tulla jksn palaa murtua, särkyä murtua, katkaista kantaa vetää juoda viedä, ajaa, käyttää kuolla kätkeä pudota ajaa, matkustaa löytää olla olemassa lentää virrata, kellua palella, jäätyä saada kadota antaa ilahduttaa liukua tarttua itkeä mennä tehdä olla nimeltään

44 44 hinna, hinner, hann, hunnit hugga, hugger, högg, huggit hålla, håller, höll, hållit knyta, knyter, knöt, knutit komma, kommer, kom, kommit krypa, kryper, kröp, krupit kunna, kan, kunde, kunnat le, ler, log, lett lida, lider, led, lidit ligga, ligger, låg, legat ljuga, ljuger, ljög, ljugit låta, låter, lät, låtit lägga, lägger, lade, lagt njuta, njuter, njöt, njutit rida, rider, red, ridit rinna, rinner, rann, runnit riva, river, rev, rivit ryta, ryter, röt, rutit se, ser, såg, sett sitta, sitter, satt, suttit sjunga, sjunger, sjöng, sjungit sjunka, sjunker, sjönk, sjunkit skilja, skiljer, skilde, skilt skina, skiner, sken, skinit skjuta, skjuter, sköt, skjutit skrika, skriker, skrek, skrikit skriva, skriver, skrev, skrivit skryta, skryter, skröt, skrutit skära, skär, skar, skurit slippa, slipper, slapp, sluppit slita, sliter, slet, slitit sluta, sluter, slöt, slutit slå, slår, slog, slagit slåss, slåss, slogs, slagits smita, smiter, smet, smitit smyga, smyger, smög, smugit sova, sover, sov, sovit spricka, spricker, sprack, spruckit springa, springer, sprang, sprungit sticka, sticker, stack, stuckit stiga, stiger, steg, stigit stjäla, stjäl, stjäl, stulit strida, strider, stred, stridit stryka, stryker, strök, strukit suga, suger, sög, sugit supa, super, söp, supit svika, sviker, svek, svikit säga, säger, sade, sagt sälja, säljer, sålde, sålt sätta, sätter, satte, satt ta, tar, tog, tagit tiga, tiger, teg, tigit ehtiä hakata, iskeä pitää, pidellä solmia tulla ryömiä osata, voida hymyillä kärsiä maata, olla, sijaita valehdella kuulostaa, sallia asettaa nauttia ratsastaa virrata, valua repiä karjua nähdä istua laulaa upota, laskea erottaa paistaa, loistaa ampua, työntää huutaa, kirkua kirjoittaa kerskua leikata päästä tekemästä kuluttaa, raataa, kiskoa sulkea esim. silmät; tehdä esim. sopimus lyödä tapella livahtaa, livistää hiipiä nukkua haljeta juosta pistää nousta varastaa taistella, riidellä silittää imeä juoda, juopotella pettää sanoa myydä asettaa ottaa vaieta

45 45 tjuta, tjuter, tjöt, tjutit töras, törs, tordes, torts vara, är, var, varit veta, vet, visste, vetat vika, viker, vek, vikit vilja, vill, ville, velat vinna, vinner, vann, vunnit vrida, vrider, vred, vridit välja, väljer, valde, valt vänja, vänjer, vande, vant äta, äter, åt, ätit ulvoa uskaltaa, rohjeta olla tietää kääntää, taittaa haluta, tahtoa voittaa, saavuttaa vääntää, kääntää valita totuttaa syödä