Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Transkript

1 Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte som hon tänkt sig MARTIN har en moped som är hans ögonsten - men en eftermiddag är mopeden borta från parkeringen. ADAM står en kväll och väntar på bussen när tre killar kommer fram och vill ha hans värdesaker. IDA i sin tur, blir trakasserad och hotad i skolan. När föräldrarna och rektorn får reda på det väcks hoppet hos Ida om en utväg.

2 FILMERNAS MÅLGRUPP Filmerna vänder sig främst till ungdomar (12-20 år). Men också till alla vuxna som kommer i kontakt med barn och ungdomar, och därmed kan möta unga brottsoffer. Det handlar exempelvis om polis, socialtjänst, skola, ungdomsmottagningar, brottsofferjourer, föräldraföreningar och andra ideella föreningar. Alla dessa grupper, förutom de unga själva, kan genom filmerna själva få kunskap om ungas utsatthet för brott, reflektera över sitt eget ansvar och bidra till att sprida denna kunskap. UNGDOMARS UTSATTHET FÖR BROTT Utsatthet Ungdomar råkar ut för brott i högre utsträckning än andra åldersgrupper. De brott som är vanligast är stöld, rån och misshandel i offentliga miljöer. Hot och sexuellt ofredande är också vanligt. Könsskillnader Pojkar är utsatta för gaturelaterad brottslighet, medan tjejer i större utsträckning är utsatta för våld inom familjen eller i parförhållanden och för sexuellt ofredande. Ny teknik På senare år har brottsligheten ändrat karaktär. Från att hot och trakasserier, förtal och ärekränkning, tidigare mest skedde verbalt öga mot öga, sker det nu ofta också skriftligt via mobiltelefonen eller datorn. 2 Brott & attityd Brottsofferjourernas Riksförbund enkätundersökning bland mer än 2000 elever i åk 8 om utsatthet och brott, visar att 1/3 av pojkarna och 1/6 av flickorna har blivit slagna av en jämnårig. Men bara en av fem uppger att de blivit utsatta för ett brott. Många unga brottsoffer berättar inte för någon vad som hänt. De skäms, är rädda för gärningsmannen, för att inte bli trodda och känner egen skuld i det som hände dem.

3 Få polisanmäler Även om gärningsmannen, offret eller vittnen berättar är det vanligt att brottet inte polisanmäls. Ett viktigt skäl till detta är att varken vuxna eller barnen själva ser händelsen som ett brott. Ett annat skäl är att många inte tycker att det är någon idé att polisanmäla. UNGA BROTTSOFFERS REAKTIONER OCH BEHOV AV STÖD De flesta som utsätts för ett brott upplever det som en kränkning. Den kränkning ett brott innebär är minst lika stark om brottet drabbar ett barn som en vuxen. Reaktioner på brott Andra vanliga reaktioner är uppgivenhet, ilska, rädsla, förlorad tilltro till omvärlden och sorg. Beroende på typ av brott, våra personligheter, livssituation och ålder reagerar vi olika på en kränkning. Unga brottsoffer kan därför ha skilda behov av stöd. Vuxna viktiga Eftersom ungdomar ofta inte har samma erfarenhet och referensramar som vuxna, kan de behöva prata med en vuxen för att sätta ord på vad de utsatts för. Likaså att man tillsammans hittar sätt att bearbeta händelsen. Ofta kan kompisar, föräldrar och andra vuxna i ungdomens närhet ge ett bra stöd, andra gånger finns behov av professionellt stöd. Detta gäller om inte annat i de fall där föräldrarna är förövarna. Brottsoffers rättigheter Brottsoffer oavsett ålder ska behandlas med medkännande och respekt för sin värdighet. De har rätt att få information och tillgång till rättsväsendet och upprättelse för den skada som de har tillfogats. För att få rättslig och ekonomisk upprättelse efter ett brott krävs det dock mycket tid, engagemang och kraft från brottsoffret. Det är mycket papper som ska fyllas i och kontakter med olika instanser. Ungdomar som blir utsatta för brott behöver handfast hjälp med olika praktiska saker. 3

4 FÖRE FILMEN Se gärna filmerna tillsammans med någon annan innan du visar den för andra. Samtala med varandra om vad ni tycker om det som händer i filmerna och hur ni tror att andra kan tänka om det. Starka känslor Filmerna kan väcka starka reaktioner hos både ungdomar och vuxna. Informera om att filmerna innehåller vissa känslomässigt starka scener. Igenkännande smärtar Vuxna människor kan bli påminda om sin egen utsatthet i barndomen när de ser filmerna och reagera oväntat. För unga kan filmerna vara en spegel av deras egen vardag. Statistiskt sett är det ett antal elever i varje klass som varit utsatta för de brott som händer i filmerna. Likaså finns ett antal förövare. Förbered visningen Fundera över vad som kan hända. Var beredd på frågor och ha beredskap på att lyssna och förmedla hjälp till personer som sett eller själva varit utsatta för liknande händelser. Innan du visar filmerna är det bra att ha tänkt ut vad DU skulle kunna och vilja göra för att hjälpa en person som råkat ut för motsvarande saker som i filmerna, fast i verkligheten. Skaffa dig kunskap om vilka möjligheter till stöd som finns i din kommun. Gruppdiskussion under ansvar Om möjligt är det bra att vara minst två vuxna när filmerna visas för ungdomar. Eftersom det i en grupp kan finnas både kända och okända offer och förövare, se till att efterföljande diskussion inte blir ytterligare en kränkning åt något håll. Som samtalsledare har du ett ansvar att skapa ett tryggt och öppet samtalsklimat där kränkande och/eller provocerande uttalanden inte får stå oemotsagda. 4

5 Tips för diskussion: Var uppmärksam på stämningar i gruppen- låt inte diskussionen bli ytterligare en kränkning! Ställ inte frågor som du själv inte är beredd att svara på. Uppmuntra deltagare att dela med sig av erfarenheter, men se till att det är frivilligt och ingen lämnar ut sig på ett sätt som kan antas skada personen. Diskutera gärna i allmänna ordalag varför människor bli utsatta för brott, men var försiktig med frågor om brottsoffrens egen skuld. Visa filmerna i ett sammanhang där det går att samtala om filmerna efteråt. Filmerna är 5-8 minuter långa. Beräkna minst 30 minuter per film, om tid ska finnas för förberedande diskussion, att se filmen och efterföljande diskussion. Filmerna är känslomässigt starka. Vänta gärna någon minut efter filmens slut innan du börjar ställa frågor. Risken är annars att det bara blir tyst. ATT DISKUTERA MED UNGDOMAR Vad händer i filmerna? Beskriv hur huvudrollsinnehavaren känner sig. Vad skulle du göra om det som händer i filmerna hände dig? Hur märker du om din kompis råkat ut för något? Många som drabbas av brott bryr sig inte om att polisanmäla. Varför tror du att det är så? 5

6 FÖRDJUPNINGSFRÅGOR Ida Ida säger Mamma sluta, det kommer bara bli värre, när mamman ska ringa rektorn. Varför tror du att Ida säger så? Vid mötet på rektorns rum får Ida ta Elin i hand och därmed anser rektorn att allt är bra. Hur skulle rektorn ha gjort för att hindra att Ida blev trakasserad? När Elin och den andra tjejen angriper Ida står det en tjej och tittar på. Vad tror du att hon tänker och känner? Varför gör hon inget för att stoppa det som händer? Filmen slutar med att Ida blir angripen igen. Vad ska Ida göra nu för att få ett stopp på det som händer, säga till rektorn igen? Vad skulle du ha gjort? 6 Ida blir utsatt för trakasserier, hot och kränkande behandling. Vad tror du händer om Ida skulle polisanmäla det hon varit utsatt för?

7 FÖRDJUPNINGSFRÅGOR Martin Martins kompis är arg på dem som tagit mopeden. Han säger i filmen Ja, men när vi hittar dem, då jävlar slår vi ihjäl dem. Eller hur? Är det rätt att hämnas om någon gör en illa eller tar något? Vad skulle du ha gjort? Martins pappa kontaktar polisen. Varför gör han det? Skulle du göra en polisanmälan om din moped blev stulen? I filmen säger Martin att polisen sa typ ingenting när han ringde dem. Vad skulle polisen behöva säga för att Martin skulle känna att de brydde sig? När Martin ringer sin pappa och säger Ja, jag är säker, Ja, den är bara borta låter det som om pappan inte tror på att mopeden är stulen. Varför tror du att pappan inte riktigt litar på vad Martin säger? 7

8 FÖRDJUPNINGSFRÅGOR Sofia Sofia blev våldtagen av Gustav som hon var kär i. Vad tror du att hon kommer att göra? Göra en polisanmälan eller bara låta det vara och försöka glömma allt? Gustavs kompis verkar inte fatta att något jobbigt har hänt mellan Sofia och Gustav. Skulle du ha gjort det? Kompisen tog kort med sin mobil på Sofia och Gustav. Vad tror du Sofia tycker om det nu i efterhand? Sofias kompis Mia vill gärna veta vad som hänt Sofia och tar också med henne till en kurator/skolsköterska. Gör Mia rätt? Hur skulle du gjort för att hjälpa en kompis? 8 Sofia vill först inte gå in till kuratorn/skolsköterskan och prata. Hon säger Kuratorn, vad kan hon göra? Vem skulle du vilja prata med om något liknande hände dig?

9 FÖRDJUPNINGSFRÅGOR Adam När Adam blir rånad står det två vuxna vid andra hållplatsen och ser på. Varför gör de inget? Hur skulle du reagera om samma sak hände dig? I filmen ser man hur Adam är vaken på natten när föräldrarna sover och hur han försöker titta ut genom persiennerna. Varför kan han inte sova? Vad tror du han tänker? Varför säger inte Adam som det är, när hans pappa frågar var mobilen är? Killen som rånar Adam säger Du säger inte ett ord. Då kommer vi tillbaka, då blir det värre. Hör du det! I slutet på filmen ringer Adam polisen. Tror du att han kommer berätta vad som hänt? 9

10 ATT DISKUTERA MED VUXNA Vad behöver ungdomarna i filmerna för information och stöd? Om behov av stöd finns, hur kan vi hjälpa ungdomarna i filmerna? Föräldrarna i filmerna försöker på olika sätt få reda på vad som hänt och stötta sina barn. Hur kan vi stötta föräldrarna så de kan stödja sina barn? Vad kan man säga till Martin i filmen som undrar varför polisen inte letar efter hans moped? Sofia blev utsatt för en våldtäkt. Hur kan vi prata med henne om det som hänt, så hon känner sig hjälpt och bekräftad? Varför berättar inte Adam vad som hänt för sin pappa när pappan frågar om något har hänt? Varför ingrep inte de vuxna som såg Adam bli rånad? Hur kan olika instanser i samhället samverka för att ge stöd till barn och ungdomar utsatta för brott? BROTTSOFFERJOURERNA I SVERIGE Brottsofferjourernas Riksförbund (BOJ) är en ideell organisation som arbetar för bättre villkor för brottsoffer. BOJ har drygt 100 lokala brottsofferjourer runt i landet. 10 Brottsofferjourerna ger information, hjälp och stöd till brottsoffer, vittnen och deras anhöriga. Den som drabbats av brott, exempelvis rån, misshandel, våldtäkt eller hot om våld kan behöva stöd och tid att bearbeta vad som hänt. Ofta upplever den drabbade att han eller hon förlorat kontrollen över sitt liv. Då kan det vara särskilt viktigt att ha någon som lyssnar och bekräftar dig som person.

11 För allmän information och för få kontaktuppgifter till en brottsofferjour, ring Brottsofferjourernas telefoncentral eller se Brottsoffret får då kontakt med en erfaren person som kan lyssna på akuta problem, ge råd, svara på frågor och förmedla kontakt med den lokala jourarbetaren. Våren 2007 kommer Brottsofferjourernas Riksförbund ge ut en bok om barn och ungdomar som råkar ut för brott. ANDRA INSTANSER SOM GER UNGA BROTTSOFFER STÖD Socialtjänsten Ungdomsmottagningar BUP Skolan Ideella organisationer, finns ett stort antal, se MER OM RÄTTSVÄSENDET, UTSATTHET OCH BROTT Brottsofferjourernas Riksförbund Brottsförebyggande Rådet Polisen Domstolsverket Sveriges Advokatsamfund Rättshjälpsmyndigheten Brottsoffermyndigheten Justitiedepartementet Barn och elevombudet på Skolverket Föreningen Friends Stödcentrum för unga brottsoffer i Göteborg Kvinnofridsportalen Rädda barnen BRIS Text: Elin Jägervall Grafisk form: Ninna Mörner Brottsofferjourernas Riksförbund Kopiera gärna men förvanska ej. 11

12 Handledning En vanlig dag Med dessa filmer vill vi visa hur det kan vara att drabbas av ett brott i sin vardag, i en situation där man borde vara trygg. För ungdomar kan filmerna visa de känslomässiga konsekvenserna av brott. Likaså hur utsatta många ungdomar är. Filmerna har också som syfte att väcka tankar, frågor och lust att diskutera brott mot unga. Brottsofferjourernas Riksförbund önskar att filmerna även kan bidra till att uppmärksamma unga brottsoffers behov av stöd och att de får det. Brottsofferjourernas Riksförbund Box boj.riks@boj.se Bondegatan 40 tel Stockholm fax