Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Transkript

1 Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016

2 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och i de särskilda utbildningsformer som skolplikten kan fullgöras i. Fritidshemmet ska enligt skollagen stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska vidare främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Uppdraget handlar om att stödja utvecklingen av såväl normer och värden som kunskaper, ansvarstagande och inflytande. I samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen, skolan och hemmet kan personalen skapa ett helhetsperspektiv på elevens utveckling, lärande och utbildning, där elevens bästa är i fokus för verksamheten. Läroplanen är, vid sidan om skollagen, det viktigaste styrdokumentet för verksamheten. I kapitel ett och två i läroplanen innefattat skrivningen skolan även fritidshemmet. Enligt regeringens förordningar om läroplaner ska läroplanen gälla i tillämpliga delar för fritidshemmet. 2

3 Värdegrund Utbildningen i fritidshemmet ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. 3

4 Fritidspedagogik Enligt skollagen ska utbildningen utgå från barnets bästa och en helhetssyn på eleven och elevens behov. En helhetssyn innebär bland annat att utgå från att lärandet sker i alla situationer under hela dagen. Det förutsätter en god kännedom hos personalen i fritidshemmet om i vilka olika sammanhang eleven och elevgruppen befinner sig under en dag. I fritidspedagogisk verksamhet ges eleverna: möjlighet att samtala om etik- och livsfrågor, tillgång till olika traditioner och kulturarv som lägger grunden för utveckling av mångkulturell kompetens, trygghet och ansvarskännande, möjlighet att utveckla egna uppfattningar liksom förståelse för andras samt att identifiera och hantera sina känslor demokratisk fostran och hjälp att utveckla förmågan att hantera konflikter och skapa mellanmänskliga relationer goda möjligheter att utveckla förmågan att ta egna initiativ och fördjupa sina intressen, lära sig olika uttrycksformer som breddar den kommunikativa kompetensen och förmågan att förverkliga idéer det som är grunden för framtida entreprenörskap tillfälle att utveckla sina färdigheter i att räkna, skriva och läsa, liksom samtal som ger sammanhang där språket utvecklas och digitala verktyg används möjligheter att utveckla relationen till natur och utemiljö med sinnliga upplevelser och rörelse det som är grunden till viljan och förståelsen för att värna miljön och ett hållbart handlande. En skola som inrymmer fritidspedagogisk verksamhet med upplevelse av meningsfullhet och som stödjer barnen i deras bildningsprocess bidrar till att förena bildning och utbildning för ett självständigt världsmedborgarskap. 4

5 Gemensamma utvecklingsområden för fritidshemmen Lek och lärande- pedagogisk verksamhet ute och inne Inflytande och demokrati Kost, hälsa och rörelse Fritidspedagogens roll i skolan Informations- och kommunikationsteknologi 5

6 Lek och lärande-pedagogisk verksamhet ute och inne Mål Eleverna ska ges möjlighet till lek och lärande i olika former varje dag. Att träna elevernas motorik. Att ge eleverna kännedom om sin närmiljö och dess natur. Att genom praktisk handling befästa teoretiska kunskaper. Syfte Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Metod Vi ser till att det finns tid och material till lek. Personalen är lyhörd och stöttar vid behov. Vi använder våra egna lokaler, vår utemiljö och andra tillgängliga lokaler på skolan till exempel idrottshall och slöjdsal. Vi erbjuder eleverna pedagogisk utomhusverksamhet varje dag Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig. Leken kan bidra till att skapa meningsfullhet för eleverna och den har en central plats i fritidshemmets verksamhet. I leken kan eleverna bland annat bearbeta intryck, utveckla fantasi och kreativitetet och utveckla sin samarbets- och kommunikations-förmåga. Leken ger även eleverna möjlighet att öva sig i tur-tagning, samförstånd, koncentration och uthållighet. Det här är erfarenheter och förmågor som i förlängningen kan bidra till ökad måluppfyllelse för eleverna. Det är värdefullt att det finns utrymme för både elevernas egen lek och för lek som är initierad av personalen. Då eleverna leker på eget initiativ behöver personalen ha en tydlig roll, vilket kan vara allt ifrån att observera grupprocessen och minimera sådant som stör till att stödja elever att komma in i leken eller att tillföra något nytt i syfte att utveckla den. 6

7 Inflytande och demokrati Mål Eleverna ska ges kunskap om demokratins principer och utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Syfte Att tydliggöra och återkoppla elevernas inflytande så att de förstår att deras åsikter har betydelse och att de får kunskaper om att det finns både informella och formella demokratiska forum. Metod Genom samlingar, fritidsråd, förslagslådor, planering, utvärdering, olika gruppaktiviteter men också genom samtal och aktiviteter under dagen ges eleverna möjlighet att påverka verksamheten. Observationer av eleven och elevgruppen. I Lgr 11 står det bland annat följande: Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Rättigheter och skyldigheter: Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar Riktlinjer: elevernas ansvar och inflytande främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Eleverna har möjlighet att uppleva fritiden som meningsfull när verksamheten är trygg och stimulerande samt formas utifrån deras ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter. En förutsättning för att eleverna ska uppleva meningsfullhet är att de görs delaktiga och får inflytande över utformningen av verksamheten. Genom att inventera vilka behov och intressen eleverna i den aktuella elevgruppen har, kan personalen få bättre förutsättningar att erbjuda eleverna en meningsfull och varierad fritid. Att eleverna har möjlighet att påverka och välja vad de vill göra i fritidshemmet är inte detsamma som att de alltid får bestämma vilka aktiviteter de vill ägna sig åt. För att eleverna ska uppleva att de har inflytande är det dock viktigt att personalen i fritidshemmet lyssnar på deras önskemål och åsikter, tar ställning till dessa samt kommunicerar med eleverna så att de förstår personalens prioriteringar och ställningstaganden. 7

8 Kost, hälsa och rörelse Mål Att ge eleverna kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället. Syfte Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället. Metod Erbjuda en utemiljö som ger utrymme för olika aktiviteter, lek och rörelse. Erbjuda lokaler som ger utrymme för olika typer av verksamhet, såväl livliga aktiviteter som lugnare och mer rofyllda. Arbeta utifrån Höörs kommuns kostpolicy. Barn och unga har rätt till respekt och god hälsa. Det är mänskliga rättigheter utifrån Barnkonventionen. Trygghet, delaktighet, inflytande och utbildning är förutsättningar för god hälsa. Utifrån de nationella styrdokumenten, där hälsoarbetet är tydligt framskrivet, är lärarens uppdrag att utveckla goda lärandemiljöer i skola och på fritidshem. Goda lärandemiljöer har fokus på hela barnet. 8

9 Fritidspedagogens roll i skolan Mål Att tillsammans med läraren arbeta för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Att varje elev kan lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga. Syfte Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten kan bidra till bästa möjliga förutsättningar för elevernas utveckling och lärande. Metod Vi ingår i ett arbetslag tillsammans med lärare och har gemensam planeringstid. Göra en analys utav gruppens/enskilda elevens behov för att sedan hitta ett lämpligt arbetssätt. Rastverksamhet. Pedagogisk verkstad. Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. När fritidshemmet ska komplettera förskoleklassens och skolans verksamhet kan personalen i fritidshemmet utforma innehållet utifrån sin kompetens i fritidshemmets pedagogik. Då kan de bland annat bidra med sina kunskaper om och erfarenheter av en utforskande, laborativ och praktisk metodik, och därigenom även medverka till att skolans kunskapsmål uppnås. Elever tar till sig kunskaper på olika sätt och fritidshemmet kan bidra med att i andra sammanhang och i andra miljöer och gruppkonstellationer än förskoleklassen och skolan stimulera elevernas utveckling och lärande. 9

10 Informations- och kommunikationsteknologi Mål Att varje elev lär sig grunder i användning av modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande Bilder, film och ljud ska erbjudas som inslag i skapandeprocesserna Samspel vid lärplattan med samtal som ger sammanhang och utveckling Att ge eleverna grundläggande kunskaper och förståelse om säker och kritisk användning av internet Använda IKT för att synliggöra vår verksamhet för vårdnadshavare Syfte Digital kompetens är en nyckelkompetens för att kunna anpassa sig i ett snabbt föränderligt kunskapssamhälle. Förmåga att använda och kunna kommunicera om olika digitala tjänster skapar produktivitet och motivation. Göra eleverna medvetna om möjligheter och risker på internet Visa att det sker en pedagogisk verksamhet för vårdnadshavarna Metod Lärplattan har ett pedagogiskt medvetet urval av appar och webbtjänster Vi ser till att det finns tid till att använda lärplattan Eleverna ges möjlighet att visa upp det de skapar Internet är en självklar del i barn och ungdomars vardag från tidig ålder. Vi kan via IKT främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Vårt medvetna förhållningssätt till lärplattan ger dem redskap att tillägna sig nya kunskaper och bli medvetna internetanvändare. 10

11 Förutsättningar för arbetet i fritidshemmet Rektorns inblick i och kunskap om arbetet Det är rektorn för fritidshemmet som ansvarar för att leda och samordna det pedagogiska arbetet i fritidshemmet. För att kunna vara pedagogisk ledare och chef och medverka till att det pedagogiska arbetet i fritidshemmet utvecklas i riktning mot de nationella målen som de uttrycks i läroplanen är det viktigt att rektorn har kunskap om fritidshemmets mål och uppdrag. Lärare i fritidshem/fritidspedagoger som kan leda och utveckla arbetet Personalens utbildning och kompetens är avgörande för kvaliteten i fritidshemmet. En god kvalitet förutsätter att det finns lärare i fritidshem och fritidspedagoger som kan leda och utveckla arbetet i enlighet med läroplanen samt omsätta kunskaper om aktuell forskning i den praktiska verksamheten. Utrymme att planera, följa upp och utveckla utbildningen Det är rektorns ansvar att se till att personalen i fritidshemmet kan arbeta mot de nationella målen. Rektorn behöver därför skapa tid och utrymme för personalen i fritidshemmet att, enskilt och tillsammans med arbetslaget, kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Det är också betydelsefullt att rektorn ser till att planeringstiden för fritidshemmets verksamhet inte påverkas negativt på grund av att personalen i fritidshemmet har uppdrag i förskoleklassen eller skolan. Dialog om personaltäthet samt elevgruppernas sammansättning och storlek Det är huvudmannen som har det övergripande ansvaret för kvaliteten i fritidshemmet och för att fördela resurser i förhållande till de olika behov som finns på varje fritidshem. I samband med resursfördelningen är det viktigt att huvudmannen och rektorn för en dialog om vad som är en lämplig personaltäthet samt lämpliga gruppstorlekar och gruppsammansättningar på det enskilda fritidshemmet. 11

12 Lokaler och utemiljö Skollagen anger att huvudmannen ska se till att eleverna erbjuds en god miljö och att det ska finnas de lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Av skollagen följer också att utbildningen i fritidshemmet ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en miljö som präglas av trygghet och studiero. Eleverna behöver också ha tillgång till en utemiljö som ger utrymme för olika aktiviteter, lek och rörelse. Kompetensutveckling för personalen Enligt skollagen ska huvudmannen se till att personalen ges möjlighet till kompetensutveckling. I läroplanen anges att det är rektor som ansvarar för att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter professionellt. Systematiskt kvalitetsarbete Planering, utvärdering och reflektion, egen och tillsammans med arbetslaget. För dokumentation används den kommunövergripande veckoplanerings/utvärderingsmallen och det årliga utvärderingsmaterialet - Vägen till framgång. Gemensamma enkäter för alla fritidshem, till exempel föräldra- och elevenkäter. Övergripande kvalitetsarbete i kommunen sker bla i Utvecklingsgruppen, på fritidshemsmöten för all fritidshemspersonal i kommunen och på gemensamma kompentensutvecklingsdagar. 12

13 Källor Skolverkets allmänna råd med kommentarer, Fritidshem Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Skollagen FN:s Barnkonvention Ämnesrådet för fritidspedagogik, Lärarförbundet Lästips Skolverkets allmänna råd med kommentarer, Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Andersson, Lars (2011), Vägledning pedagogiskt förhållningssätt. Natur & Kultur. Eklund, Åsa (2011), Handboken, planering och utvärdering. Natur & Kultur. Hedlund, Stina & Malmsten, Linnea (2015), IKT-möjligheter och utmaningar. Natur & Kultur. Jensen, Mikael (2011), Den fria tidens lärande. Studentlitteratur. Lindekvist, Anna-Lena (2013), Matematik i aktiviteter och vardagliga situationer. Natur & Kultur. Nordin, Hadar (2013) Fritidspedagogik-ett komplement eller fundament? JL Utbildning AB. Osswald, Helena (2015) Utomhus-få det att fungera. Natur & Kultur. Pihlgren, Ann S (2011), Fritidshemmet. Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S (2013), Fritidshemmets didaktik. Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S (2015), Fritidshemmet och skolan. Studentlitteratur

14 14