Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Transkript

1 Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

2 PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

3 PISA - Resultatutvecklingen i Sverige Poäng Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

4 Skillnader hög- och lågpresterande elever PISA Skillnad i poäng mot OECD 0-10 p5 p10 p25 p50 p75 p90 p95 Skillnad i poäng mot OECD 0-10 p5 p10 p25 p50 p75 p90 p Matematik 2003 Matematik Läsförståelse 2000 Läsförståelse 2012

5 PISA 2012 Vad kan vi lära av andra länder? Länder som presterat högt under lång tid: Sydkorea, Kanada och Finland Länder som gått från låg till hög nivå: Tyskland, Polen och Estland

6 PISA 2012 Återkommande drag i högpresterande länder Resursfördelningen Utbildning värderas högt Lärarna Varje skola lyckas

7 Reformer i andra länder trender enligt OECD Satsningar för Early Childhood Education IT och digital utveckling Hållbar utveckling Kvalitetsuppföljning Tvärvetenskap och kontakt med andra discipliner Samarbete med olika aktörer och arbetslivet

8 TALIS 2013

9 TALIS-resultat om svenska rektorer Svenska rektorer har en stark ledarskapsutbildning Hög omsättning på rektorer. Många är nya i yrket. Många erfarna rektorer byter skola relativt ofta. Mycket tid på administration, lite tid på det pedagogiska uppdraget. Gäller särskilt mindre erfarna rektorer. Få svenska rektorer undervisar. Det pedagogiska uppdraget behöver prioriteras.

10 TALIS-resultat om svenska lärare Bara 5 % upplever att yrket har hög status. (Finland: 59 %. OECD: 31 %.) Bara drygt hälften skulle välja att bli lärare igen. (Lägst bland alla länder). Men 9 av 10 tycker om att arbeta på sin nuvarande skola. Nöjda med sina insatser. Upplever goda relationer med eleverna och att de kan få eleverna att göra bra ifrån sig. Mindre kompetensutveckling, introduktion och mentorskap än i andra länder. Arbetar mer, men ägnar mindre tid åt undervisning och mer åt administration än i andra länder. Erfarna lärare arbetar ofta inte på utsatta skolor. Mer ogiltig frånvaro och glåpord än i andra länder.

11 Rapporter om TALIS

12 Skolverkets lägesbedömning 2015 Tre utvecklingsområden En undervisning som möter varje elev Rätt förutsättningar för lärare och rektorer En långsiktig styrning och ett förtydligat ansvarstagande

13 En undervisning som möter varje elev Ytterligare insatser behövs för att säkerställa skolans roll som mötesplats i samhället och minska skolsegregationen Huvudmännen behöver verka för och främja att skolor har en allsidig elevsammansättning Höga förväntningar på alla elever Tidiga stödinsatser

14 En undervisning som möter varje elev Nyanlända elevers rätt till likvärdig utbildning Stort behov av: fler lärare med kompetens i svenska som andraspråk, fler studiehandledare på modersmål och modersmålslärare, fler vuxna i skolan med modersmålskompetens, kompetensutveckling för alla lärare i språkutvecklande arbete i alla ämnen, digitala fjärrlösningar för att säkerställa tillgången till studiehandledning på modersmålet och modersmålsundervisning i hela landet. Skolverket föreslår regeringen att initiera en samordnande funktion för att snabbt och effektivt ta till vara nyanländas lärarkompetens och annan kompetens som kan komma till nytta i skolan.

15 Rätt förutsättningar för lärare och rektorer Den alarmerande bristen på behöriga lärare måste tas på största allvar. Det behövs en nationell kraftsamling för läraryrket. Skolverket förslår att regeringen utreder om det är möjligt att skapa fler, snabbare och mer flexibla vägar in i läraryrket utan att kraven sänks på dem som utbildas till lärare. Lärarlyftet bör permanentas. Ett varaktigt nationellt kompetensutvecklingsutbud.

16 Långsiktig styrning och förtydligat ansvarstagande Nationella utvecklingsinsatser ska vara systematiska och långsiktiga och knyta an till det lokala utvecklingsarbetet. Punktinsatser bör undvikas. Huvudmännen bör i större utsträckning fördela resurser på ett sätt som kompenserar för skillnader i skolors och elevers olika förutsättningar. Skolverket förslår regeringen att överväga om statligt utvecklingsstöd för ökad samordning och planering kan vara ett sätt att stärka regioners samlade utbud av gymnasieutbildning. Skolverket bör få förutsättningar att kontinuerligt och systematiskt se över skolans styrdokument.

17 OECD:s granskning av svensk skola Ur OECD:s förord Över hela världen sågs Sverige en gång som en förebild för utbildning av hög kvalitet, och har många av ingredienserna för att bli det igen. Sverige har använt PISA:s nedslående resultat till att främja en nationell debatt om hur kvaliteten i skolan kan förbättras. Tre prioriteringar för Sverige: - Skapa förutsättningar för kvalitet och likvärdighet. - Skapa kapacitet för undervisning genom en långsiktig strategi för kompetensförsörjning. - Stärka styrning och resultatuppföljning med fokus på förbättring.

18 Nya uppdrag till Skolverket (ex) Samverkan för bästa skola Stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever Nationella skolutvecklingsprogram

19 Skolkommissionen: Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola Syfte Höjda kunskapsresultat Förbättrad kvalitet i undervisningen Ökad likvärdighet i skolan Om kommissionen Professionen och forskningen Parlamentariskt sammansatt referensgrupp Delredovisning, januari 2016 Slutredovisning, januari 2017

20 Gymnasieutredningen: En attraktiv gymnasieutbildning för alla Bakgrund Gymnasieutbildning i det närmaste en förutsättning för att få jobb. Många saknar en fullföljd gymnasieutbildning. Intresset för yrkesprogram har sjunkit kraftigt sedan Gy-11 är en utgångspunkt, men justeringar behöver göras. Utredaren ska bl.a. föreslå hur alla kan påbörja och fullfölja gymnasiet (bl.a. bättre stöd), hur alla kan nå högskolebehörighet, modeller för starkare koppling mellan gymnasial utbildning och elevernas framtida arbetsmarknad eller fortsatta studier, ev. förändringar i programutbud, ev. förändringar av introduktionsprogrammen.

21 Programmen och eleverna i gymnasieskolan (2013)

22 Andra offentliga utredningar (ex.) Yrkesprogramsutredningen Utredningen om nationella prov Delegationen för arbetsplatslärande vid yrkesintroduktionsanställningar (YA)

23 Tillsammans kan vi förbättra skolan