Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen

Transkript

1 . Till: Social-och hälsovårdsministeriet Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen Ålands handikappförbund r.f. är en samarbetsorganisation för handikapp- och patientföreningar på Åland med 4250 medlemmar. En av handikappförbundets viktigaste uppgifter är att synliggöra handikappfrågor och arbeta för att förbättra för personer med funktionsnedsättning i samhället genom att aktivt bevaka och agera i handikappfrågor. Ålands handikappförbund är tacksamt för möjligheten att få ta del av och yttra sig över slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen. Eftersom Ålands handikappförbund inte deltagit i beredningsarbetet och då översättningen av rapporten till svenska kommit relativt sent med tanke på remisstiden, har handikappförbundet inte detaljerat hunnit sätta sig in i lagförslaget och inte heller hunnit behandla remissvaret officiellt på ett styrelsemöte. Så vitt handikappförbundet hunnit analysera lagförslaget konstaterar förbundet att lagförslaget inte kommer att gälla på Åland, eftersom förslaget omfattar rättsområdet socialvård, där Åland har egen lagstiftningsbehörighet enligt 18 1 mom. p. 13 självstyrelselag (ÅFS 1

2 1991:71) för Åland. Eftersom utgångspunkten enligt 44 2 mom. självstyrelselagen är att de sociala förmånerna för landskapets befolkning ska vara minst desamma som i riket, avser handikappförbundet att noggrant följa med reformen och bedriva ett aktivt påverkansarbete för att få till stånd en förnyad funktionshinderlagstiftning även på Åland. Gällande en del lagstiftning som återknyter till reformen av handikapplagstiftningen, såsom lag om självbestämmanderätt och förändringar i diskrimineringslagen, är de delvis att hänföra till områden som Åland inte har lagstiftningsbehörighet på (t.ex. begränsande åtgärder som stadgas om i lagen om självbestämmanderätt och diskrimineringsskyddet beträffande den privata sektorn), och beträffande dessa områden lagstiftar Finlands riksdag även för Ålands del. Ålands har inte heller rätt att ingå internationella fördrag, men ska enligt 59 självstyrelselagen ge sitt bifall för att fördraget ska träda i kraft på Åland till de delar det omfattar Ålands behörighet. Ålands handikappförbund uppfattar skrivningarna i rapporten som att vissa av ändringarna som föreslås baseras på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, men att de ändringar i finsk lagstiftning som är nödvändiga för att riksdagen slutligen ska kunna ratificera konventionen finns i den förslagna lagen om stärkt självbestämmanderätt gällande begränsande åtgärder gentemot personer med utvecklingsstörning samt att en nationell samordningsmekanism för genomförandet av konventionen i Finland behöver utses. Ålands Handikappförbund hoppas på att handikapporganisationerna kommer att involveras i övervakningen av genomförandet av konventionen. Även om EU ratificerat konventionen och den således redan gäller inom gränserna för EU:s 2

3 ansvarsområden, ser Ålands handikappförbund fram emot den slutgiltiga finska ratificeringen av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning så att konventionen även blir officiellt bindande på nationell nivå och på Åland, eftersom Ålands lagting gett sitt bifall till att den träder i kraft på Åland. Allmänna kommentarer på lagförslaget Ålands handikappförbund understöder utgångspunkten för arbetet med reformen, att åtstadkomma en lagstiftning som utgår från den enskildes behov och stärker personer med funktionsnedsättnings självbestämmanderätt gällande beslutsfattandet och genomförandet av servicen samt att det sektorsövergripande samarbetet betonas. Ålands handikappförbund ser även positivt på att det genom lagförslaget möjliggörs att lagen om specialomsorger om utvecklingsstörda upphävs, eftersom handikappförbundet anser att den nuvarande lagen är föråldrad och tillämpningen idag i vissa fall inte grundar sig på lag utan praxis. Gällande de svenskspråkigas ställning i Finland stöder Ålands Handikappförbund FDUV:s åsikt om att bestämmelser om det svenska språket måste förstärkas i lagförslaget och att en språkkonsekvensbedömning måste göras. Ålands handikappförbund förstår att anledningen till att remissförfrågan utformats i enkätform är att remissvaren ska kunna behandlas på ett smidigt sätt. Handikappförbundet upplever dock frågorna som rätt styrda och en del av handikappförbundets kommenterer ryms inte in i enkätformuläret, varför handikappförbundet utöver enkäten avgivit utlåtande i denna form. 3

4 Observationer om bestämmelserna i 2 kap. Ålands handikappförbund anser att det är positivt att det införs en bestämmelse i 4 om medbestämmande för personer med funktionsnedsättning. Stadgandet om rätt för den enskilde att vid behov få stöd för att bilda en egen åsikt och att uttrycka den är viktigt och kräver sannolikt stöd vid genomförandet i form av kompetensutveckling och tillämpningsanvisningar. Bestämmelserna i 5 och 6 om bedömandet av servicebehovet och utarbetande av klientplan sätter tydligare än i nuvarande handikappservicelag den enskildes målsättningar, servicebehov och livssituation i centrum, vilket är bra. Bestämmelserna i andra kapitlet hänvisar till stadganden i socialvårdslagen och innehåller kompletteringar till socialvårdslagens bestämmelser. Gällande när bedömningen av servicebehovet ska påbörjas sägs i socialvårdslagen att det ska påbörjas senast sjunde vardagen gällande personer som får vårdbidrag med högsta belopp enligt 9 3 mom. 3 punkten i lagen om handikappförmåner (570/2007). 3 mom. i föreslagna 5 stadgar samma sak, förutom att det gäller alla personer med funktionsnedsättning. För handikappförbundet framstår det som att denna reglering blivit dubbel och inte kompletterande Gällande beslutsfattandet och den föreslagna 7 1 mom. 3 meningen, avvikelser från den helhet av socialservice som antecknas i klientplanen ska motiveras i beslutet, anser handikappförbundet att det borde framgå av lagtexten att avvikelser från klientplanen bara kan göras av vägande skäl i klientens intresse. Som bestämmelsen är formulerad nu, i vart fall i den svenska översättningen, kan det tolkas som att det är möjligt att avvika från servicehelheten i klientplanen om detta bara motiveras av tjänstemannen. 4

5 Handikappförbundet tycker att det är bra att det i 8 föreskrivs om servicens kvalitet. Som bestämmelsen är formulerad nu i den svenska översättningen, kan man dock få uppfattningen att personer med funktionsnedsättning utgående från sina individuella behov behöver service av olika kvalitet. Handikappförbundet anser att all service som tillhandahålls ska hålla god kvalitet och att det ska uppställas kvalitetskrav på servicen i lag. Observationer om bestämmelserna i 3 kap. Beträffande 10 färdighetsträning och stöd, anser handikappförbundet att det är klokt att ge subjektiv rätt till denna service. Att arbeta med tidiga insatser, förebyggande och med att stöda personer med funktionsnedsättningars möjligheter och rätt till ett självständigt liv är ett sätt att arbeta som stöder allas lika rätt. Dessutom är det kostnadseffektivt att arbeta med tidiga insatser. Beträffande 1 mom. 4 punkten, stöd för beslutsfattande, anser förbundet att det är positivt att detta lagregleras som en del av implementeringen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. För genomförandet i praktiken krävs förmodligen kompetensutveckling och tillämpningsanvisningar. Gällande 11 personlig assistans anser handikappförbundet att det är positivt att resursavgränsningen slopas. I 3 mom. finns ett tryckfel i den svenska versionen. I momentet hänvisas till 11 1 mom. 12 punkten, istället för punkten 1 och 2. Handikappförbundet stöder de förtydligande skrivningarna i 12 och 13 om att en anhörig eller närstående person kan utses till personlig assistent av särskilda skäl om detta är till personen med funktionsnedsättnings fördel, att vikariearrangemangen ska antecknas i klientplanen och i beslutet om personlig assistans samt att arbetsgivarmodellen enbart kan tillämpas 5

6 om kommunen gett tillräcklig information och personen med funktionsnedsättning samtycker till att verka som arbetsgivare. Gällande 19 service som stöder rörligheten konstaterar handikappförbundet att det fortsättningsvis genomsnittligt är nio resor tur och retur som gäller för fritidsaktiviteter, men att dessa nu beräknas över fyra månader istället för en månad, vilket medger lite mer flexibilitet. Mariehamn den Krister Sund, ordförande Alexandra Favorin, vik. verks.led Ålands handikappförbund r.f. Skarpansvägen Mariehamn Tel: