Stöd till personer med funktionsnedsättning

Transkript

1 PROJEKTPLAN Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1

2 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens och Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) överenskommelse för 2013 om en evidensbaserd praktik i socialtjänsten, utvidgas den nationella satsningen till att även omfatta verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning. Som grund för överenskommelsen genomförde SKL under 2012 en kartläggning. Utifrån resultatet av kartläggningen enades parterna om tre angelägna områden för utveckling. Den övergripande målsättningen är att de regionala stödstrukturerna ska stödja utvecklingen av en evidensbaserad praktik inom verksamhetsområdet. I förutsättningarna för överenskommelsen föreslås tre olika inriktningar och länen/regionerna kan välja att arbeta med ett eller flera av dessa områden: a. Förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga med funktionsnedsättning Rätten för barn att komma till tals uttrycks såväl i konventionen om barnets rättigheter som i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Metoder och strategier som finns för att barn och unga med funktionsnedsättning ska kunna påverka beslut som rör dem själva behöver därför tas tillvara, vidareutvecklas och utvärderas. Målsättningen med arbetet inom detta område ska vara utifrån det lokal utgångsläget förbättra delaktighet och inflytande för barn och unga med funktionsnedsättning. Arbetet kan utgå från bland annat material som tagits fram av Handisam, BO och Socialstyrelsen. b. Förstärkt brukarmedverkan Brukarmedverkan behöver förstärkas inom verksamhetsområdet för att motverka brister i den enskildes rätt till inflytande och delaktighet, bland annat vid beslut och genomförande av insatser. Brukarmedverkan behöver utvecklas på alla nivåer, det vill säga på individ-, verksamhets- och systemnivå. En viktig målsättning för arbetet ska vara att skapa strukturer och processer för medverkan och inflytande och att detta kopplas till relevanta besluts- och verksamhetsprocesser. Arbetet kan bland annat utgå från den vägledning för brukarmedverkan som Socialstyrelsen tar fram. Arbetet ska samordnas med andra pågående initiativ för att utveckla brukarmedverkan. c. Initiera, genomföra och utveckla systematisk uppföljning Genom arbetet ska den systematiska uppföljningen inom verksamhetsområdet förstärkas på alla nivåer, det vill säga både på individ-, verksamhets-, och systemnivå. Arbetet kan genomföras för en eller flera delar av verksamhetsområdet. En viktig målsättning för arbetet ska vara att initiera, genomföra och utveckla den systematiska uppföljningen. 2

3 Målsättningen ska också vara att skapa strukturer och processer för systematisk uppföljning och att resultaten av dessa kopplas till relevanta besluts och verksamhetsprocesser. Alla 21 län eller regioner har under 2013 ansökt om medel och formulerat mål med sitt utvecklingsarbete. Av dessa har 15 län/regioner valt att arbeta med barn och ungas inflytande, 19 län/regioner har särskilt fokus på brukarmedverkan och 13 arbetar med systematisk uppföljning. Tio län/regioner kommer att arbeta med alla tre utvecklingsområden, sex län/regioner med två områden och fem kommer att koncentrera sig på ett av de valbara utvecklingsområdena. Brukarinflytande och brukarmedverkan För att klargöra skillnaden mellan olika begrepp i sammanhanget har Socialstyrelsens kunskapsöversikt Brukarmedverkan i socialtjänstens kunskapsutveckling , använts. Med brukarinflytande menas oftast användarnas möjlighet att som grupp påverka offentliga tjänsternas innehåll och kvalitet (Möller 1996). Man kan även skilja en viss grupps inflytande över en verksamhet från den enskildes påverkansmöjlighet över egna stödinsatser, genom att använda begreppen kollektivt brukarinflytande eller individuellt brukarinflytande. Brukarmedverkan innebär endast att brukaren på något sätt är delaktig. I de flesta fall handlar medverkan om att man deltar i vardagsnära frågor som rör verksamhetens olika aktiviteter. Ibland används också begreppet brukarorientering, och i detta ryms såväl medverkan som inflytande (Dahlberg & Vedung 2001) 2. Plan och mål för utvecklingsarbetet i Västerbotten I Västerbotten har länssamordningsgruppen inom Region Västerbotten, beslutat uppdra åt FoU Västerbotten att i samarbete med Socialpsykiatriskt kunskapscentrum utarbeta ett förslag till planering för området Förstärkt brukarmedverkan, med fokus på målgruppen personer i åldern år med funktionsnedsättning, och som samtidigt är eller nyligen har varit brukare av socialtjänstens insatser. Det utesluter inte att hälso- och sjukvårdens områden på olika sätt kan komma att beröras. Utvecklingsarbetet ska ske inom ramen för den regionala stödstrukturen. Planen består huvudsakligen av tre delar 1. Undersökning av brukarmedverkan i länet Målsättningen att få kunskap och ett utgångsläge om på vilket sätt brukarmedverkan i socialtjänsten för målgruppen bedrivs i länet. 2. Processarbete med brukare och personal Målsättning att utveckla valda processer/arbetssätt och skapa konkreta resultat utifrån ett brukarmedverkansperspektiv. att lära ut metoder och verktyg för brukarmedverkan till utvecklingsledare och personal som ingår i utvecklingsarbetet för att efter test i några kommuner sprida till hela länet. 3

4 3. Lokal workshops Målsättning Att stödja kommunernas socialtjänst i arbetet med systematisk uppföljning för att tillvarata brukarnas erfarenheter och synpunkter i planering av verksamheter och som underlag för beslut. 3. Organisation Styrgrupp Ytterst ansvarig för projektdirektiven samt den som anger projektets syfte, ramar och följer upp målen, är styrgruppen. Länssamordningsgruppen är styrgrupp för uppdraget Stöd till personer med funktionsnedsättning i Västerbottens län. Gruppen sammanträder 4 gånger per år och består av chefstjänstemän som representerar socialtjänst samt hälso-och sjukvård. Referensgrupp En referensgrupp fattar inga beslut, men brukar bestå av specialister, intressenter och/eller slutanvändare. Syftet med projektets referensgrupp är att bidrar med synpunkter och specifik kunskap inom området, kopplat till förstärkt brukarmedverkan och funktionshinderområdet. I det här fallet utgörs gruppen av representanter från brukarorganisationerna RSMH och FUB, Umeå universitet, Socialpsykiatriskt kunskapscentrum, Västerbottens läns landsting och FoU Västerbotten. Gruppen sammankallas kontinuerligt under utvecklingsarbetets gång. Övrigt stöd Via SKL nationella satsning finns ett nätverk som skapats för erfarenhetsutbyte, samordning och för att sprida kunskap mellan utvecklingsledarna. Nätverket har en interaktiv projektplats (Project Place) till sitt förfogande via SKL, men kommer även att träffas fysiskt för kunskapsutbyte och lärande under projekttiden. Även regional samverkan mellan enskilda län kommer att pågå parallellt kopplat till valda inriktningar (se sid 2). 4. Aktiviteter Utifrån valt område i Västerbotten förstärkt brukarmedverkan, har tre underliggande delområden formulerats. 1. Undersökning av brukarmedverkan i länet Mot bakgrund av den definition som bl.a. Socialstyrelsen ger av brukare och brukarmedverkan i kartläggningen 2012, påbörjas en undersökning om brukarmedverkan i socialtjänsten inom området funktionshinder i Västerbotten. Exempel på frågeställningar: - Hur sker uppföljning av insatser inom området personer med funktionsnedsättning?(individnivå) - Vilka metoder för brukarmedverkan används?(verksamhetsnivå) - Vilka dialogforum för brukarmedverkan finns?(strukturnivå) Öppna jämförelser om personer med funktionsnedsättning kan användas som utgångspunkt för undersökningen. Undersökningen görs i några kommuner av 4

5 utvecklingsledaren i form av intervjuer med representanter för brukarorganisationer, ansvariga chefer och politiker i respektive kommun. 2. Processarbete med brukare och personal Kan de som beslutar om eller utför vården och de sociala insatserna, behöver mer kunskap och insikt i hur behov och erfarenheter kan gestalta sig ur brukarens perspektiv? Utifrån det vill vi undersöka möjligheterna att involvera brukare och personal i ett processarbete med stöd och utgångspunkt från kunskapsområdet Tjänstedesign. Designprocessen är i sig en medskapande process för innovation och förbättring och tar alltid sin utgångspunkt i den tänkta användarens behov. Tjänstedesign har alltmer fått en framträdande roll när det gäller offentlig sektor och med utgångspunkt från brukare och patienter. 5. Tidplan 3. Lokala workshops - I planeringen för utvecklingsarbetet, finns även erbjudande till länets kommuner att tillsammans med FoU Västerbotten och andra kunskapsmiljöer, genomföra lokal workshop. Förhoppningen är att kommunen ska utforma strategier för ett konkret lokalt förbättringsarbete som främjar etableringen av en evidensbaserad praktik med syfte att bland annat stärka brukarmedverkan. Fem kommuner per termin erbjuds att anmäla sig. Hösten 2013 hösten 2014 erbjuds socialtjänsten i fem kommuner, att anmäla sig för att genomföra en lokal workshop i sin kommun. Hösten 2013 våren 2014 genomförs ett processarbete i samarbete med ett tjänstedesignföretag, där handikappomsorgens dagliga verksamhet. I projektgruppen ingår 12 personer från tre kommuner (Robertsfors, Umeå och Vännäs), utvecklingsledare från FoU samt en tjänstedesigner. Sammanlagt 14 personer. En av dessa kommuner (Vännäs) utgör pilotkommunen och bestående av personal och brukare från två utvalda dagliga verksamheter (Cafégruppen och Lär&Hör). De kommer praktiskt att testa de olika stegen i designprocessen under ca sex månader. Hela processen dokumenteras av tjänstedesignern och levereras till FoU Västerbotten efter pilotprojektets avslutning (maj 2014). Hösten 2014 våren 2015 Förlängt processarbete under sex månader med de tre projektkommunerna (Vännäs, Robertsfors och Umeå) för att ytterligare fördjupa och testa tjänstedesignverktyg kopplat till brukarmedverkan utifrån Min Plan i alla tre kommunerna. Planeras för och påbörjas en undersökning i länet som avser brukarmedverkan inom kommunernas socialtjänst. En undersökning som därefter kommer att ligga till grund för planering och prioritering av fortsatt stöd som erbjuds länets kommuner under Referensgruppen kommer att användas som expertgrupp och stöd när det gäller innehåll och omfattning av undersökningen, frågeområden, metoder för insamling samt analys av resultat. 5

6 Öppna jämförelser används kontinuerligt för att följa upp inom verksamhetsområdet. FoU Västerbotten bistår kommunerna med att ta fram regionala rapporter som ett stöd i det arbetet. Projektrapport Den nationella satsningen inom evidensbaserad praktik kopplat till personer med funktionsnedsättning ska ses som en långsiktig satsning. Medel avsetts dock ett år i taget vilket gör att den totala längden på satsningen inte går att överblicka i dagsläget. Över tid kan det också tillkomma nya specifika fokusområden inom funktionshinderområdet som vi i dag inte känner till. Så långt det går att överblicka i dag, kommer projektrapporten att fokusera på utvecklingsarbetet inom de tre delområden som beskrivs i punkt 2 ovan, i form av resultat av undersökning, genomförande och resultat av prioriterade förbättringsområden samt ett erbjudande om uppföljning av genomförda lokala workshops i kommunerna. Marie Ernestad Chef för FoU Välfärd Region Västerbotten Margaretha Hägglund Utvecklingsledare FoU Välfärd Region Västerbotten 6